De två vesporna körde upp till hotellets infart och Niamh stannade vid vaktkuren.
”Hon är med mig”, sa hon till vakten och han fällde upp bommen för dem. De parkerade på baksidan av hotellet och Niamh öppnade en plåtdörr bredvid varuintaget.
”Vi går genom köket”, sa hon. De gick genom en liten korridor förbi städskrubbar och tvättrum och hon drog upp en av dörrarna. Därinne var ett litet omklädningsrum.
”Jag måste bara dra på mig min tjusiga Paradise Resort-tröja”, sa hon och drog av sig linnet. Georgie vände sig bort.
”Är du lite pryd Georgie”, hörde hon bakom sig. Hon rynkade pannan.
”Pryd? För att jag inte brukar studera nakna människor?” Hon hörde Niamh skratta bakom henne.
”Nakna människor kan vara väldigt fint. I alla fall nakna flickor. Speciellt vissa av dem. Varför skulle man inte titta på dem när man får chansen?”
”Jag kanske är lite mer selektiv i vilka jag vill titta på”, sa Georgie.
”Ska jag förstå det som att du tycker att jag är oattraktiv”, svarade Niamhs röst road.
”Nej.. men..”, började Georgie.
”Så du tycker att jag är attraktiv?”
”Aaah! Är du inte färdig snart?”
”Jo, för längesen ”, sa Niamh som plötsligt stod precis bakom henne och lade händerna på hennes midja. Hon släppte taget lika snabbt igen och gled fram till dörren och höll upp den genom att vila ryggen mot den. Hon hade på sig en svart t-shirt med avklippta armar som det stod ”Paradise Resort” med blå bokstäver på. Den spände åt över hennes bröst.
”Ska vi gå?” Georgie sa inget, men gick ut genom den öppna dörren.
De gick uppför en trappa och kom upp bakom en stor ljus bar uppe i hotellet.
”Jag undrade just om du tänkte komma”, sa en tjej som redan stod i baren och putsade glas.
”Det brukar vara rätt lugnt såhär på förmiddagen”, sa Niamh vänd mot Georgie. Den andra tjejen verkade hon ignorera. ”Men det är nog bäst du sätter dig på utsidan så jag inte får skäll.” Georgie slog sig ner på en av barstolarna på andra sidan baren.
”Så vad vill du ha”, undrade Niamh och lutade sig fram över disken.
”Jag får väl prova en av dina berömda fruktdrinkar.”
”Bra val.” Hon plockade fram olika juicer ur kylen och började hälla upp dem i ett stort glas när en man i kostym gick förbi baren.
”Niamh, sa jag inte åt dig att du inte får klippa av ärmarna på t-shirtarna”, sa han.
”Jo, det tror jag bestämt att du gjorde”, svarade Niamh utan att släppa blicken från glaset.
Den andra bartjejen skrattade.
”Vi håller på såhär varje morgon”, förklarade hon. ”Men det är bara på skoj. Jag heter Suzie.” Georgie skakade hennes hand.
onsdag 10 juni 2009
tisdag 9 juni 2009
Under ytan, Del 9
Niamh räckte Georgie en hjälm innan hon drog på sig sin egen.
”Hoppa upp”, sa hon. Georgie satte sig bakom henne på vespan och lade armarna om hennes midja. ”Håller du i dig”, sa Niamh och drog med en smekande rörelse handen över hennes underarm. Georgie skakade på huvudet och log. Hade Niamh bara varit lite mindre sexig hade hennes ständiga flirtande bara blivit löjligt. Hade hon varit en fet gubbe till exempel, så hade hon fått en örfil om hon smög in på tjejers rum och kommenterade deras nakna bröst eller smekte deras ben i soffan. Men nu var hon ingen fet gubbe utan en vältränad snygg tjej med en mörk len röst som på klingande irländska fick varje simpelt ord att låta som musik och Georgie fick motvilligt gåshud av beröringen mot armen.
De susade fram längs vägen. Det luktade regnskog och Niamhs parfym. Georgie tyckte om tanken på att ha en egen vespa som hon själv kunde susa fram på när hon ville. De åkte förbi hotellet med den stora poolen och svängde av på en väg inåt landet. Efter femton minuters körning svängde Niamh in vid en verkstad med bensinstation. En kille i mekanikerdräkt kom fram till dem och skakade deras händer med oljiga fingrar.
”Jag har den här bak. Den kom för tre dagar sen och jag har precis servat den”, sa han. De följde efter killen in på gården bakom verkstan.
”Jag ringde förut och kollade om han hade nåt som kunde passa dig”, förklarade Niamh. ”Den här är i mycket bättre skick än de han brukar få in.” På bakgården stod åtskilliga bilvrak och några bilar som såg lite mindre ut som vrak som Georgie antog var såna som skulle repareras. Vid garageväggen stod en ljusblå vespa som såg riktigt fin ut.
”Gillar du den?”, sa Niamh. Georgie nickade.
”Den är jättefin ju. Kan vi provköra den?”
”Visst”, sa mekanikern.
”Har du kört förut”, undrade Niamh.
”Jadå”, sa Georgie och startade vespan. Hon körde ut över gårdsplanen och ut på vägen. Den var snabb. Det kom en brant backe och hon gasade på ordentligt. Inga problem. Den där mekanikern verkade ha gjort mer med vespan än att byta olja. Hon njöt av fartvinden i håret. Sedan saktade hon ner och vände tillbaka igen.
”Jag älskar den”, sa hon. Mekanikern skrattade.
”Jag trodde väl det.”
”Hoppa upp”, sa hon. Georgie satte sig bakom henne på vespan och lade armarna om hennes midja. ”Håller du i dig”, sa Niamh och drog med en smekande rörelse handen över hennes underarm. Georgie skakade på huvudet och log. Hade Niamh bara varit lite mindre sexig hade hennes ständiga flirtande bara blivit löjligt. Hade hon varit en fet gubbe till exempel, så hade hon fått en örfil om hon smög in på tjejers rum och kommenterade deras nakna bröst eller smekte deras ben i soffan. Men nu var hon ingen fet gubbe utan en vältränad snygg tjej med en mörk len röst som på klingande irländska fick varje simpelt ord att låta som musik och Georgie fick motvilligt gåshud av beröringen mot armen.
De susade fram längs vägen. Det luktade regnskog och Niamhs parfym. Georgie tyckte om tanken på att ha en egen vespa som hon själv kunde susa fram på när hon ville. De åkte förbi hotellet med den stora poolen och svängde av på en väg inåt landet. Efter femton minuters körning svängde Niamh in vid en verkstad med bensinstation. En kille i mekanikerdräkt kom fram till dem och skakade deras händer med oljiga fingrar.
”Jag har den här bak. Den kom för tre dagar sen och jag har precis servat den”, sa han. De följde efter killen in på gården bakom verkstan.
”Jag ringde förut och kollade om han hade nåt som kunde passa dig”, förklarade Niamh. ”Den här är i mycket bättre skick än de han brukar få in.” På bakgården stod åtskilliga bilvrak och några bilar som såg lite mindre ut som vrak som Georgie antog var såna som skulle repareras. Vid garageväggen stod en ljusblå vespa som såg riktigt fin ut.
”Gillar du den?”, sa Niamh. Georgie nickade.
”Den är jättefin ju. Kan vi provköra den?”
”Visst”, sa mekanikern.
”Har du kört förut”, undrade Niamh.
”Jadå”, sa Georgie och startade vespan. Hon körde ut över gårdsplanen och ut på vägen. Den var snabb. Det kom en brant backe och hon gasade på ordentligt. Inga problem. Den där mekanikern verkade ha gjort mer med vespan än att byta olja. Hon njöt av fartvinden i håret. Sedan saktade hon ner och vände tillbaka igen.
”Jag älskar den”, sa hon. Mekanikern skrattade.
”Jag trodde väl det.”
måndag 8 juni 2009
Under ytan, Del 8
Georgie åt middag med Niamh i soffan i vardagsrummet. De hade slagit på en film och bullade upp sig med kuddar i varsin ände av soffan. Skålarna med kyckling och ris höll de i händerna i knät.
”Du kan äta med pinnar”, konstaterade Niamh.
”Mitt ex lärde mig”, sa Georgie.
”När tog det slut mellan er”, undrade hon.
”Tre år sen”, sa Georgie och stoppade in en bit kyckling i munnen.
”Som jag då”, mumlade hon. De såg på filmen och åt under tystnad. Sedan ställde Niamh ifrån sig sin skål på bordet och hasade ner lite längre i soffan. Det såg skönt ut. Georgie gjorde likadant. Det innebar att deras ben kom att ligga emot varandra. Niamh tittade på henne igen.
”Du måste ha en vespa”, sa hon.
”Va?”
”Ja, om du ska bo här måste du kunna ta dig fram.”
”Du har nog rätt.”
”Jag vet en kille som säljer begagnade om du är intresserad.”
”Det vore juste.”
”Är du ledig i morgon? Om du vill kan jag hänga med dig och kolla på vägen till jobbet.”
”Absolut. Det blir perfekt.” Niamh smekte sitt ben mot Georgies.
”Du har väldigt lena ben”, sa hon. Georgie mötte hennes blick och log. Sedan vände hon bort huvudet och fortsatte att titta på filmen.
”Du kan äta med pinnar”, konstaterade Niamh.
”Mitt ex lärde mig”, sa Georgie.
”När tog det slut mellan er”, undrade hon.
”Tre år sen”, sa Georgie och stoppade in en bit kyckling i munnen.
”Som jag då”, mumlade hon. De såg på filmen och åt under tystnad. Sedan ställde Niamh ifrån sig sin skål på bordet och hasade ner lite längre i soffan. Det såg skönt ut. Georgie gjorde likadant. Det innebar att deras ben kom att ligga emot varandra. Niamh tittade på henne igen.
”Du måste ha en vespa”, sa hon.
”Va?”
”Ja, om du ska bo här måste du kunna ta dig fram.”
”Du har nog rätt.”
”Jag vet en kille som säljer begagnade om du är intresserad.”
”Det vore juste.”
”Är du ledig i morgon? Om du vill kan jag hänga med dig och kolla på vägen till jobbet.”
”Absolut. Det blir perfekt.” Niamh smekte sitt ben mot Georgies.
”Du har väldigt lena ben”, sa hon. Georgie mötte hennes blick och log. Sedan vände hon bort huvudet och fortsatte att titta på filmen.
söndag 7 juni 2009
Under ytan, Del 7
När Georgie kom hem framåt eftermiddagen hade hon fått ett jobb. Det skulle bara vara två dagar i veckan så det kändes inte särskilt betungande. Dessutom var det ett jobb där man fick lära människor att dyka, vilket var det roligaste hon visste. Om två veckor skulle hon få gå en kurs för att utbilda sig till instruktör. Det var hon och två killar som också skulle jobba för Michael som skulle gå kursen. Hon log åt tanken att hon hade oroat sig lite för att hon kanske skulle få långtråkigt. Det verkade inte som att det skulle hända.
Hon sjönk ner i samma stolstol som hon hade suttit i på morgonen när Sam hade kommit och hämtat henne. Då hörde hon motorljud och en vespa svängde in framför huset.
”Hej”, sa Niamh och tog av sig hjälmen. Hon satte sig i stolen bredvid Georgie. ”Har du haft en bra dag”, undrade hon.
”Jättebra. Jag har dykt med Sam och Michael. Och så har jag fått ett jobb med.”
”Dyker du? Vad har du fått för jobb?”
”Som dykinstruktör.”
”Det var som tusan. Jag dyker också. Jag fotar.”
”Undervattensfoto?”
”Mm. Vill du se?”
”Absolut.”
”Vänta.” Niamh hoppade upp ur stolen och försvann in i huset. Georgie hörde hur hon tog trapporna med lätta steg. Strax var hon tillbaka igen med ett stort album. Hon flyttade sin stol tätt intill Georgies och satte sig igen. Hon slog upp albumet på armstödet mellan dem. Georgie spärrade upp ögonen. Niamh hade fotat vid ett vrak som verkade ligga ganska grunt för den ljusa vattenytan lyste upp bilderna och vraket såg ut att omfamnas av koraller och fiskar.
”Häftigt”, sa Georgie. ”Är det härifrån?” Niamh nickade.
”Jag kan visa dig det nån dag om du vill.”
”Gärna.”
”Jag är lite hungrig nu”, sa Niamh och slog ihop albumet. ”Har du ätit?”
”Nej, jag har inte ens handlat nån mat. Finns det nån affär i närheten?”
”Den närmaste är uppe vid hotellet. Men du kan äta med mig. Jag har just handlat.” Hon plockade upp en kasse ur korgen på vespan.
”Tack, gärna. Jag lovar att bjuda igen nästa gång.”
Hon sjönk ner i samma stolstol som hon hade suttit i på morgonen när Sam hade kommit och hämtat henne. Då hörde hon motorljud och en vespa svängde in framför huset.
”Hej”, sa Niamh och tog av sig hjälmen. Hon satte sig i stolen bredvid Georgie. ”Har du haft en bra dag”, undrade hon.
”Jättebra. Jag har dykt med Sam och Michael. Och så har jag fått ett jobb med.”
”Dyker du? Vad har du fått för jobb?”
”Som dykinstruktör.”
”Det var som tusan. Jag dyker också. Jag fotar.”
”Undervattensfoto?”
”Mm. Vill du se?”
”Absolut.”
”Vänta.” Niamh hoppade upp ur stolen och försvann in i huset. Georgie hörde hur hon tog trapporna med lätta steg. Strax var hon tillbaka igen med ett stort album. Hon flyttade sin stol tätt intill Georgies och satte sig igen. Hon slog upp albumet på armstödet mellan dem. Georgie spärrade upp ögonen. Niamh hade fotat vid ett vrak som verkade ligga ganska grunt för den ljusa vattenytan lyste upp bilderna och vraket såg ut att omfamnas av koraller och fiskar.
”Häftigt”, sa Georgie. ”Är det härifrån?” Niamh nickade.
”Jag kan visa dig det nån dag om du vill.”
”Gärna.”
”Jag är lite hungrig nu”, sa Niamh och slog ihop albumet. ”Har du ätit?”
”Nej, jag har inte ens handlat nån mat. Finns det nån affär i närheten?”
”Den närmaste är uppe vid hotellet. Men du kan äta med mig. Jag har just handlat.” Hon plockade upp en kasse ur korgen på vespan.
”Tack, gärna. Jag lovar att bjuda igen nästa gång.”
lördag 6 juni 2009
Under ytan, Del 6
Minibussen körde ner för grusvägen och stannade framför huset. Georgie reste sig ur solstolen och gav Sam en kram och puss på kinden.
”Hej”, sa han. ”Så du är uppe. Har du sovit gott?”
”Ja, jättegott. Niamh väckte mig.”
”Gjorde hon?”Han rynkade pannan. ”Jag sa ju att hon inte skulle väcka dig.”
”Jaså?”
”Georgie, bara så du vet… Jag tror Niamh är lite av en förförerska. Hon verkar ganska intresserad av sex.” Hon skrattade.
”Okej, mamma. Jag ska akta mig för fallande kokosnötter och förförerskor.”
”Det är bra gumman lilla”, flinade Sam. ”Och jag antar att du inte har ätit någon frukost?”
”Nej, mamma. Ingen frukost heller. Men jag har duschat.”
”Alltid något. Då hämtar vi upp lite frukost på vägen. Jag har redan hämtat upp dina grejor och kollat allt.” Hon tittade in genom bakluckan och såg sin dykarutrustning ligga där bredvid hans. Hon klappade förtjust i händerna.
”Sam, jag älskar dig.” Han pussade henne på kinden.
”Tack älskling, men du vet väl att jag är gay?”
De hoppade in i bussen och den skumpade iväg uppför backen. Hon såg ut genom fönstret. Först var djungeln tät och hon skymtade bara havet då och då genom vegetationen, men sedan glesnade det ur och sanden bredde ut sig. Uppe på en kulle låg hotellet med jättepoolen som Niamh hade pratat om.
”Våra konkurrenter”, sa Sam och nickade mot det stora området bakom staketet. ”Men de siktar mest in sig på barnfamiljerna. Och vi siktar mest in oss på de övriga, så det verkar funka bra för alla ändå. Jag har förresten frågat min kompis Michael om han ville hänga med oss idag.”
”Jaha?” Hon såg frågande på honom.
”Ja?”, sa han med sin oskyldigaste röst. Georgie blev genast misstänksam.
”Och vem är Michael? En dejt?”
”Nejdå, en kompis bara.”
”En potentiell dejt?”
”Nej, inte alls. Han har fru och barn.”
”Varför känns det som det är något du inte berättar?” Hon spände ögonen i Sam.
”Alltså, jag tänkte bara.. Michael har en dykarskola här. Han instruerar turisterna och kör ut dem till fina ställen.”
”Jaha? Tror du att jag har glömt bort hur man dyker?” Sam skrattade.
”Nej, inte alls. Tvärtom. Michael har sagt förut att han skulle behöva lite hjälp för grupperna har blivit större.” Nu trillade tioöringen ner för Georgie.
”Ska jag förstå det här som att du har skaffat mig ett jobb Sam?”
”Nej nej, alltså, jag tänkte bara att ifall att… alltså.. om du…”
”Om jag skulle bli rastlös inom tre dagar och behöva nåt att göra?” Han skrattade.
”Ja, ungefär så.”
”Du har förstås rätt som vanligt”, sa Georgie. Sam pustade ut.
”Hej”, sa han. ”Så du är uppe. Har du sovit gott?”
”Ja, jättegott. Niamh väckte mig.”
”Gjorde hon?”Han rynkade pannan. ”Jag sa ju att hon inte skulle väcka dig.”
”Jaså?”
”Georgie, bara så du vet… Jag tror Niamh är lite av en förförerska. Hon verkar ganska intresserad av sex.” Hon skrattade.
”Okej, mamma. Jag ska akta mig för fallande kokosnötter och förförerskor.”
”Det är bra gumman lilla”, flinade Sam. ”Och jag antar att du inte har ätit någon frukost?”
”Nej, mamma. Ingen frukost heller. Men jag har duschat.”
”Alltid något. Då hämtar vi upp lite frukost på vägen. Jag har redan hämtat upp dina grejor och kollat allt.” Hon tittade in genom bakluckan och såg sin dykarutrustning ligga där bredvid hans. Hon klappade förtjust i händerna.
”Sam, jag älskar dig.” Han pussade henne på kinden.
”Tack älskling, men du vet väl att jag är gay?”
De hoppade in i bussen och den skumpade iväg uppför backen. Hon såg ut genom fönstret. Först var djungeln tät och hon skymtade bara havet då och då genom vegetationen, men sedan glesnade det ur och sanden bredde ut sig. Uppe på en kulle låg hotellet med jättepoolen som Niamh hade pratat om.
”Våra konkurrenter”, sa Sam och nickade mot det stora området bakom staketet. ”Men de siktar mest in sig på barnfamiljerna. Och vi siktar mest in oss på de övriga, så det verkar funka bra för alla ändå. Jag har förresten frågat min kompis Michael om han ville hänga med oss idag.”
”Jaha?” Hon såg frågande på honom.
”Ja?”, sa han med sin oskyldigaste röst. Georgie blev genast misstänksam.
”Och vem är Michael? En dejt?”
”Nejdå, en kompis bara.”
”En potentiell dejt?”
”Nej, inte alls. Han har fru och barn.”
”Varför känns det som det är något du inte berättar?” Hon spände ögonen i Sam.
”Alltså, jag tänkte bara.. Michael har en dykarskola här. Han instruerar turisterna och kör ut dem till fina ställen.”
”Jaha? Tror du att jag har glömt bort hur man dyker?” Sam skrattade.
”Nej, inte alls. Tvärtom. Michael har sagt förut att han skulle behöva lite hjälp för grupperna har blivit större.” Nu trillade tioöringen ner för Georgie.
”Ska jag förstå det här som att du har skaffat mig ett jobb Sam?”
”Nej nej, alltså, jag tänkte bara att ifall att… alltså.. om du…”
”Om jag skulle bli rastlös inom tre dagar och behöva nåt att göra?” Han skrattade.
”Ja, ungefär så.”
”Du har förstås rätt som vanligt”, sa Georgie. Sam pustade ut.
fredag 5 juni 2009
Under ytan, Del 5
Georgie vaknade av att dörren gnisslade. Hon blinkade yrvaket.
”Sam?” Någon kom in i rummet och satte sig på hennes säng.
”Nej, det är inte Sam, det är Niamh”, sa en mjuk röst på irländska. Bilden klarnade och den vackra tjejen som hon hade sett igår satt framför henne.
”Åh, hej”, sa Georgie generad och drog upp täcket över brösten. Det hade blivit så varmt på natten att hon hade dragit av sig alla kläder.
”Du behöver inte gömma dem. Du har vackra bröst”, sa hon leende och släppte henne inte med blicken. Georgie kom inte på något svar. ”Sam ringde hit till huset nyss”, fortsatte hon. ”Han ville höra om du var vaken. Du svarade visst inte på mobilen.”
”Aha.. Nej, jag har visst glömt att ladda den.”
”Han sa att jag skulle hälsa dig att han kommer och hämtar dig om en timme.”
”Okej, tack.”
”Så.. vad gör du här”, undrade hon. ”Semester?”
”Ja.. Det kan man kanske kalla det. Långsemester. Jag har givit mig själv ett år, men jag får se vad som händer.”
”Aha. Roligt att du stannar så länge. Jag ska gå nu. Måste till jobbet.”
”Vad jobbar du med?”
”Jag jobbar i baren på all-inclusivestället längre ner på vägen. Har du sett det? Det där stora med den gigantiska poolen utanför. Det är mest barnfamiljer där så jag har blivit mästare på att blanda alkoholfria fruktdrinkar.” Hon blinkade och försvann ut genom dörren. ”Vi ses.”
Georgie drog efter andan och väntade tills hon hörde Niamhs steg försvinna nerför trappan. Sedan rotade hon fram sin handduk ur väskan och svepte in sig i den. Hon gick nerför korridoren och in till duschrummet och drog för haspen. Det borde finnas hasp på sovrummen också, tänkte hon. Speciellt när det är så varmt att man inte kan sova med kläderna på och speciellt när sexiga irländskor inte respekterar ens privata sfär.
”Sam?” Någon kom in i rummet och satte sig på hennes säng.
”Nej, det är inte Sam, det är Niamh”, sa en mjuk röst på irländska. Bilden klarnade och den vackra tjejen som hon hade sett igår satt framför henne.
”Åh, hej”, sa Georgie generad och drog upp täcket över brösten. Det hade blivit så varmt på natten att hon hade dragit av sig alla kläder.
”Du behöver inte gömma dem. Du har vackra bröst”, sa hon leende och släppte henne inte med blicken. Georgie kom inte på något svar. ”Sam ringde hit till huset nyss”, fortsatte hon. ”Han ville höra om du var vaken. Du svarade visst inte på mobilen.”
”Aha.. Nej, jag har visst glömt att ladda den.”
”Han sa att jag skulle hälsa dig att han kommer och hämtar dig om en timme.”
”Okej, tack.”
”Så.. vad gör du här”, undrade hon. ”Semester?”
”Ja.. Det kan man kanske kalla det. Långsemester. Jag har givit mig själv ett år, men jag får se vad som händer.”
”Aha. Roligt att du stannar så länge. Jag ska gå nu. Måste till jobbet.”
”Vad jobbar du med?”
”Jag jobbar i baren på all-inclusivestället längre ner på vägen. Har du sett det? Det där stora med den gigantiska poolen utanför. Det är mest barnfamiljer där så jag har blivit mästare på att blanda alkoholfria fruktdrinkar.” Hon blinkade och försvann ut genom dörren. ”Vi ses.”
Georgie drog efter andan och väntade tills hon hörde Niamhs steg försvinna nerför trappan. Sedan rotade hon fram sin handduk ur väskan och svepte in sig i den. Hon gick nerför korridoren och in till duschrummet och drog för haspen. Det borde finnas hasp på sovrummen också, tänkte hon. Speciellt när det är så varmt att man inte kan sova med kläderna på och speciellt när sexiga irländskor inte respekterar ens privata sfär.
torsdag 4 juni 2009
Under ytan, Del 4
Georgies andra dag i Thailand bestod av inhandling av madrass och snorkling vid ett rev som Sam visade henne. Revet låg utanför en by, några mil ifrån stan och de hade åkt dit med hans minibuss. Det var vattnet som var Georgies element. Hon älskade att simma, att dyka, att utforska världen och livet under vattenytan.
När det började skymma och de satt i bussen på väg tillbaka till stan var Georgie trött men på bättre humör än någonsin. Sam log mot henne från förarplatsen.
”Jag tror vi får börja med att bädda din säng med din nya madrass och sängkläder när vi kommer hem.” Hon nickade till svar innan hon lutade sig tillbaka i sätet och slöt ögonen.
Hon vaknade av Sams röst och en hand på sin axel.
”Georgie, vi är framme.”
”Åh”, mumlade hon och kravlade sömnigt ur bilen och gnuggade sina ögon medan hon hörde hur han öppnade bakluckan.
”Du får hjälpa mig med madrassen”, sa Sam. Hon nickade. De tog tag i varsin ände och bar madrassen uppför trapporna. Uppe på trappavsatsen stod en blond tjej i shorts och t-shirt med avklippta ärmar och tittade nyfiket på dem.
”Hej Sam”, hälsade hon. ”Ska du flytta in igen?” Sam skrattade och de satte ner madrassen.
”Nej, men Georgie ska.” Tjejen sken upp.
”Så du är Georgie? Jag har hört talas om dig. Jag är Niamh.” Georgie skakade hennes hand och möttes av bruna levande ögon och en senig kropp som verkade vara full av energi. ”Ingrid och jag tänkte kolla på en film. Gillar du skräck? Sam gör det, det vet jag!”
”Georgie måste sova”, sa Sam. ”Hon är så sömnig så hon knappt orkar stå upp”.
”Jo, så är det”, erkände hon och log. ”Men gärna nästa gång.” Niamh nickade och log tillbaka. Georgie kunde inte låta bli att känna det som om hon blev avklädd med blicken. Eller inbillade hon sig bara? En tjej till kom ut i trappen och tittade på dem.
”Hej”, sa hon frågande.
”Ingrid, det här är Georgie, hon ska flytta in i Michaelas rum”, sa Niamh.
”Aha. Hej, välkommen”, sa Ingrid och höll också fram handen. ”Är du en kompis till Sam? Är du från England?”
”Nej, jag är från Sverige”, sa Georgie på svenska och skakade hennes hand. Ingrid lyste upp.
”Naai, hvad godt”, sa hon glatt och skakade Georgies hand med bägge händerna.
”Åh nej, ni får inte hålla på att underhålla er på andra språk nu hela tiden så jag inte förstår”, sa Niamh. ”Engelska please!”
”Om vi skulle ta och få in den här madrassen till ditt rum nu då kanske”, föreslog Sam. Georgie nickade och de kånkade vidare madrassen in på Georgies rum. Till slut låg den på sin plats och Georgie slängde sig utmattad på den.
”Nej du, det ska bäddas också”, sa Sam.
”Nej, jag orkar inte. Snälla, snälla Sam, kan jag inte få bädda i morgon”, mumlade hon med slutna ögon.
”Okej”, skrattade han. ”Du får bädda i morgon.” Han drog av henne badtofflorna och lade en tunn filt över henne.
”God natt då sötnos”, sa han men fick inget svar. Han tassade ut ur rummet och stängde dörren.
När det började skymma och de satt i bussen på väg tillbaka till stan var Georgie trött men på bättre humör än någonsin. Sam log mot henne från förarplatsen.
”Jag tror vi får börja med att bädda din säng med din nya madrass och sängkläder när vi kommer hem.” Hon nickade till svar innan hon lutade sig tillbaka i sätet och slöt ögonen.
Hon vaknade av Sams röst och en hand på sin axel.
”Georgie, vi är framme.”
”Åh”, mumlade hon och kravlade sömnigt ur bilen och gnuggade sina ögon medan hon hörde hur han öppnade bakluckan.
”Du får hjälpa mig med madrassen”, sa Sam. Hon nickade. De tog tag i varsin ände och bar madrassen uppför trapporna. Uppe på trappavsatsen stod en blond tjej i shorts och t-shirt med avklippta ärmar och tittade nyfiket på dem.
”Hej Sam”, hälsade hon. ”Ska du flytta in igen?” Sam skrattade och de satte ner madrassen.
”Nej, men Georgie ska.” Tjejen sken upp.
”Så du är Georgie? Jag har hört talas om dig. Jag är Niamh.” Georgie skakade hennes hand och möttes av bruna levande ögon och en senig kropp som verkade vara full av energi. ”Ingrid och jag tänkte kolla på en film. Gillar du skräck? Sam gör det, det vet jag!”
”Georgie måste sova”, sa Sam. ”Hon är så sömnig så hon knappt orkar stå upp”.
”Jo, så är det”, erkände hon och log. ”Men gärna nästa gång.” Niamh nickade och log tillbaka. Georgie kunde inte låta bli att känna det som om hon blev avklädd med blicken. Eller inbillade hon sig bara? En tjej till kom ut i trappen och tittade på dem.
”Hej”, sa hon frågande.
”Ingrid, det här är Georgie, hon ska flytta in i Michaelas rum”, sa Niamh.
”Aha. Hej, välkommen”, sa Ingrid och höll också fram handen. ”Är du en kompis till Sam? Är du från England?”
”Nej, jag är från Sverige”, sa Georgie på svenska och skakade hennes hand. Ingrid lyste upp.
”Naai, hvad godt”, sa hon glatt och skakade Georgies hand med bägge händerna.
”Åh nej, ni får inte hålla på att underhålla er på andra språk nu hela tiden så jag inte förstår”, sa Niamh. ”Engelska please!”
”Om vi skulle ta och få in den här madrassen till ditt rum nu då kanske”, föreslog Sam. Georgie nickade och de kånkade vidare madrassen in på Georgies rum. Till slut låg den på sin plats och Georgie slängde sig utmattad på den.
”Nej du, det ska bäddas också”, sa Sam.
”Nej, jag orkar inte. Snälla, snälla Sam, kan jag inte få bädda i morgon”, mumlade hon med slutna ögon.
”Okej”, skrattade han. ”Du får bädda i morgon.” Han drog av henne badtofflorna och lade en tunn filt över henne.
”God natt då sötnos”, sa han men fick inget svar. Han tassade ut ur rummet och stängde dörren.
onsdag 3 juni 2009
Under ytan, Del 3
Sam och Georgie öppnade minibussens baklucka och lyfte ut hennes resväska, ryggsäck och alla shoppingkassarna. Hon tittade upp mot det stora trähuset. Det såg lite skabbigt ut jämfört med Sams nybyggda lyxlya, men det låg fint vid stranden, omgärdat av höga palmer.
”Du får se upp när du går här”, sa Sam. ”Om du får en av de där kokosnötterna i huvudet så finns det ingen Georgie mer och vem ska jag då shoppa åt?”
”Tack för omtanken. Jag ska se upp.”
En muskulös kille med rakat huvud, blå shorts och vitt linne kom ut ur huset. Han tog av sig solglasögonen och sträckte fram handen.
”Hej, du måste vara Georgie. Jag är Nico. Det är jag som sköter min morbrors hus.” Nico skakade också hand med Sam. ”Tjena Sammy. Läget? Kom så ska jag visa er rummet. Michaela flyttade ut för en timme sen så jag har precis hunnit städa upp.”
De gick uppför en knarrande trätrappa och Nico öppnade dörren till höger. ”Här är sovrummen. Ni är fyra på den här våningen: du, Ingrid, Niamh och Steve. På andra sidan trappan ligger köket och vardagsrummet. Och på undervåningen bor jag, Corey och Francesca. Egentligen hade vi en tjejvåning och en killvåning först, men Francesca blev lite osams med Niamh så hon bytte med Steve.” Georgie försökte notera alla namn men Nico pratade så fort på sin brutna engelska att det enda hon hann uppfatta var att någon hette Ingrid.
”Är Ingrid också svenska”, undrade hon.
”Nej, hon är från Danmark”, sa Nico. ”Det verkar inte vara någon hemma just nu, men du får träffa dem ikväll. Här är ditt rum.” Nico sköt upp den gröna trädörren i slutet av korridoren och de tittade in i ett ljust rum med sluttande tak. Där fanns en säng, en byrå och ett klädskåp. I övrigt var det tomt. Georgie log. Det såg fräscht ut och det var större än hon trott.
”Vi skaffar dig en ny madrass”, sa Sam som såg med skeptisk min på den fläckiga madrass som låg på sängen. ”Och så måste vi inhandla lite mysfaktor!”
”Sam är mycket för det här med mysfaktor”, sa Nico och log. ”Jag visste inte ens vad det var innan han flyttade in.”
”Det vet han fortfarande inte”, viskade Sam.
”Du får se upp när du går här”, sa Sam. ”Om du får en av de där kokosnötterna i huvudet så finns det ingen Georgie mer och vem ska jag då shoppa åt?”
”Tack för omtanken. Jag ska se upp.”
En muskulös kille med rakat huvud, blå shorts och vitt linne kom ut ur huset. Han tog av sig solglasögonen och sträckte fram handen.
”Hej, du måste vara Georgie. Jag är Nico. Det är jag som sköter min morbrors hus.” Nico skakade också hand med Sam. ”Tjena Sammy. Läget? Kom så ska jag visa er rummet. Michaela flyttade ut för en timme sen så jag har precis hunnit städa upp.”
De gick uppför en knarrande trätrappa och Nico öppnade dörren till höger. ”Här är sovrummen. Ni är fyra på den här våningen: du, Ingrid, Niamh och Steve. På andra sidan trappan ligger köket och vardagsrummet. Och på undervåningen bor jag, Corey och Francesca. Egentligen hade vi en tjejvåning och en killvåning först, men Francesca blev lite osams med Niamh så hon bytte med Steve.” Georgie försökte notera alla namn men Nico pratade så fort på sin brutna engelska att det enda hon hann uppfatta var att någon hette Ingrid.
”Är Ingrid också svenska”, undrade hon.
”Nej, hon är från Danmark”, sa Nico. ”Det verkar inte vara någon hemma just nu, men du får träffa dem ikväll. Här är ditt rum.” Nico sköt upp den gröna trädörren i slutet av korridoren och de tittade in i ett ljust rum med sluttande tak. Där fanns en säng, en byrå och ett klädskåp. I övrigt var det tomt. Georgie log. Det såg fräscht ut och det var större än hon trott.
”Vi skaffar dig en ny madrass”, sa Sam som såg med skeptisk min på den fläckiga madrass som låg på sängen. ”Och så måste vi inhandla lite mysfaktor!”
”Sam är mycket för det här med mysfaktor”, sa Nico och log. ”Jag visste inte ens vad det var innan han flyttade in.”
”Det vet han fortfarande inte”, viskade Sam.
tisdag 2 juni 2009
Under ytan, Del 2
Taxin stannade framför Sams hus och Georgie hoppade ur. Han kom redan utspringande genom dörren och skrek. Georgie skrattade och släppte sina väskor. Han kramade om henne och lyfte upp henne i luften.
”Georgie! Min älskling! Jag har saknat dig så himla mycket!”
Han lyfte hennes resväska som om den vore fylld med bomull. Själv krängde Georgie upp sin stora ryggsäck på ryggen och gick med tunga steg efter Sam uppför stentrappan till övervåningen. På andra sidan gatan såg hon lyxhotellet där han hade sitt kontor och nedanför hotellet visste hon att den vita sandstranden och havet bredde ut sig.
”De har byggt det här huset bara för hotellets personal och reseledarna”, sa han. ”De kom över tomten billigt och de tyckte väl att det var praktiskt att ha oss nära. Jag får se hur länge det varar innan de kommer på att de skulle tjäna mer pengar på att hyra ut lägenheterna till turister. Men det finns förstås varken pool eller havsutsikt så det kanske inte är lika attraktivt.” Han höll upp dörren till lägenheten och Georgie steg in och såg sig om. Det var rent och öppet och liknade till en del hotellets rum, men Sams inredarfingrar hade varit där och lagt en mer personlig touch med gardiner, växter och prydnader.
Sam försvann ut i köket och kom tillbaka med en stor bricka med frukt och juice.
”Kom, vi sätter oss på balkongen”, sa han och försvann ut genom glasdörrarna. Georgie gick efter honom och slog sig ner i skuggan av taket vid det lilla träbordet.
”Du ser glad ut”, sa han. ”Är det skönt att vara frisläppt från skolfängelset?” Hon suckade lyckligt och lutade sig tillbaka i stolen.
”Det är så otroligt skönt. Och det är så roligt att se dig igen!”, Hon puffade till hans axel.
”Jag har verkligen sett fram emot att du skulle komma”, sa Sam. ”Jag har planerat allt!” Hon skrattade och norpade åt sig en bit honungsmelon.
”Jag hade inte förväntat mig något annat.”
”Jag har tagit ledigt i tre dagar, så idag tänkte jag att vi skulle åka till det nya shoppingcentret, så jag kan utrusta dig med nya snygga billiga kläder. Precis som jag misstänkte har du ju knappt något med dig”, sa Sam och pekade på Georgies resväska som tydligen inte var tillräckligt stor för att rymma en godkänd garderob.
”Äsch, jag kommer ändå bara ha bikini”, sa hon och blinkade.
”Tror du ja. Jag har längtat efter att få handla åt en kvinna. Jag har redan sett ut massor med saker som du måste ha.”
”Jag har saknat att ha dig som tar hand om mig”, sa Georgie leende.
”Jag har saknat att ta hand om dig”, sa Sam. ”Jag tänkte förresten att du kunde låna soffan hos mig idag för tjejen som skulle flytta ut hos Nico blev lite försenad och åker inte förrän i morgon.”
”Perfekt”, tyckte hon. ”Frukost hos Sam brukar vara en riktig höjdare.”
”De flesta människor har inte insett frukostens storhet. En frukost ska vara delikat och avnjutas i lugn och ro så att man blir på gott humör hela dagen och inte blir hungrig förrän det är dags för ens lika delikata lunch."
”Georgie! Min älskling! Jag har saknat dig så himla mycket!”
Han lyfte hennes resväska som om den vore fylld med bomull. Själv krängde Georgie upp sin stora ryggsäck på ryggen och gick med tunga steg efter Sam uppför stentrappan till övervåningen. På andra sidan gatan såg hon lyxhotellet där han hade sitt kontor och nedanför hotellet visste hon att den vita sandstranden och havet bredde ut sig.
”De har byggt det här huset bara för hotellets personal och reseledarna”, sa han. ”De kom över tomten billigt och de tyckte väl att det var praktiskt att ha oss nära. Jag får se hur länge det varar innan de kommer på att de skulle tjäna mer pengar på att hyra ut lägenheterna till turister. Men det finns förstås varken pool eller havsutsikt så det kanske inte är lika attraktivt.” Han höll upp dörren till lägenheten och Georgie steg in och såg sig om. Det var rent och öppet och liknade till en del hotellets rum, men Sams inredarfingrar hade varit där och lagt en mer personlig touch med gardiner, växter och prydnader.
Sam försvann ut i köket och kom tillbaka med en stor bricka med frukt och juice.
”Kom, vi sätter oss på balkongen”, sa han och försvann ut genom glasdörrarna. Georgie gick efter honom och slog sig ner i skuggan av taket vid det lilla träbordet.
”Du ser glad ut”, sa han. ”Är det skönt att vara frisläppt från skolfängelset?” Hon suckade lyckligt och lutade sig tillbaka i stolen.
”Det är så otroligt skönt. Och det är så roligt att se dig igen!”, Hon puffade till hans axel.
”Jag har verkligen sett fram emot att du skulle komma”, sa Sam. ”Jag har planerat allt!” Hon skrattade och norpade åt sig en bit honungsmelon.
”Jag hade inte förväntat mig något annat.”
”Jag har tagit ledigt i tre dagar, så idag tänkte jag att vi skulle åka till det nya shoppingcentret, så jag kan utrusta dig med nya snygga billiga kläder. Precis som jag misstänkte har du ju knappt något med dig”, sa Sam och pekade på Georgies resväska som tydligen inte var tillräckligt stor för att rymma en godkänd garderob.
”Äsch, jag kommer ändå bara ha bikini”, sa hon och blinkade.
”Tror du ja. Jag har längtat efter att få handla åt en kvinna. Jag har redan sett ut massor med saker som du måste ha.”
”Jag har saknat att ha dig som tar hand om mig”, sa Georgie leende.
”Jag har saknat att ta hand om dig”, sa Sam. ”Jag tänkte förresten att du kunde låna soffan hos mig idag för tjejen som skulle flytta ut hos Nico blev lite försenad och åker inte förrän i morgon.”
”Perfekt”, tyckte hon. ”Frukost hos Sam brukar vara en riktig höjdare.”
”De flesta människor har inte insett frukostens storhet. En frukost ska vara delikat och avnjutas i lugn och ro så att man blir på gott humör hela dagen och inte blir hungrig förrän det är dags för ens lika delikata lunch."
måndag 1 juni 2009
Under ytan, Del 1
När Georgie steg ut genom svängdörrarna på flygplatsen slog hettan emot henne som en vägg. Hon ryggade tillbaka och drog efter andan. Fastän hon hade varit i Thailand flera gånger förut kom hettan och fuktigheten alltid som en chock för henne. Det var som om hon av misstag hade gått in i en bastu och hon ville öppna dörren och ta sig ut därifrån. Men hon visste att hon skulle vänja sig vid klimatet snart. Det gällde bara att hålla sig ifrån platser med luftkonditionering.
Hon hoppade in i en taxi och sedan bar det iväg. Mot havet och mot det nya livet. Georgie hade väntat länge på sin resa. I fyra år hade hon slitit på juristlinjen för att få de bästa betygen, de bästa extrajobben och de mest meriterande styrelseuppdragen. Hon hade knappt hunnit umgås med någon annan än de hon pluggade med och andra saker, som träning eller hobbys, hade hon helt lagt åt sidan. Men nu var allt det där över. Georgie hade bestämt redan när hon började på juristlinjen att hon skulle lägga all sin energi på skolan under de fyra åren och sedan, när det var över, skulle hon bara vila och njuta i ett år innan hon började jobba.
Georgie visste precis var hon ville börja sitt friår; i Thailand, där hon hade tagit sitt dykcertifikat åtta år tidigare och där hennes bäste vän Sam jobbade som reseledare. Hon hade hälsat på honom några gånger förut och han verkade trivas riktigt bra. Det var första gången som Georgie åkte ner till Sam utan att ha en enda bok med sig. Det kändes ovant, nästan som om hon gjorde något fel. Hon viftade bort det. Hon hade jobbat klart nu. Det här var belöningen. Snart skulle hennes stressade arbetsnarkomanhjärna också inse det. Snart skulle hon anpassa sig till thailändarnas lugna dagsrytm och positiva livssyn.
Hon tänkte på Sam. Det skulle bli så roligt att se honom igen. Och det där boendet Sam hade hittat åt henne, ”Regnbågsboendet” som kan kallade det, lät riktigt spännande. Sam hade själv bott där ett tag, men nu hade hans chef på resebolaget tydligen fixat en fin lägenhet åt honom och Sam var nog ändå en person som trivdes bäst med att bo själv, tänkte Georgie. Sedan gled hennes tankar vidare till hur hon själv skulle klara av att bo tillsammans med en massa främmande människor, hon som inte hade haft något annat sällskap än sin katt de senaste tre åren. Men skulle hon ändra sitt liv så kunde hon lika gärna göra det rejält. Dessutom skulle det vara ett bra tillfälle att lära känna nya människor.
Hon hoppade in i en taxi och sedan bar det iväg. Mot havet och mot det nya livet. Georgie hade väntat länge på sin resa. I fyra år hade hon slitit på juristlinjen för att få de bästa betygen, de bästa extrajobben och de mest meriterande styrelseuppdragen. Hon hade knappt hunnit umgås med någon annan än de hon pluggade med och andra saker, som träning eller hobbys, hade hon helt lagt åt sidan. Men nu var allt det där över. Georgie hade bestämt redan när hon började på juristlinjen att hon skulle lägga all sin energi på skolan under de fyra åren och sedan, när det var över, skulle hon bara vila och njuta i ett år innan hon började jobba.
Georgie visste precis var hon ville börja sitt friår; i Thailand, där hon hade tagit sitt dykcertifikat åtta år tidigare och där hennes bäste vän Sam jobbade som reseledare. Hon hade hälsat på honom några gånger förut och han verkade trivas riktigt bra. Det var första gången som Georgie åkte ner till Sam utan att ha en enda bok med sig. Det kändes ovant, nästan som om hon gjorde något fel. Hon viftade bort det. Hon hade jobbat klart nu. Det här var belöningen. Snart skulle hennes stressade arbetsnarkomanhjärna också inse det. Snart skulle hon anpassa sig till thailändarnas lugna dagsrytm och positiva livssyn.
Hon tänkte på Sam. Det skulle bli så roligt att se honom igen. Och det där boendet Sam hade hittat åt henne, ”Regnbågsboendet” som kan kallade det, lät riktigt spännande. Sam hade själv bott där ett tag, men nu hade hans chef på resebolaget tydligen fixat en fin lägenhet åt honom och Sam var nog ändå en person som trivdes bäst med att bo själv, tänkte Georgie. Sedan gled hennes tankar vidare till hur hon själv skulle klara av att bo tillsammans med en massa främmande människor, hon som inte hade haft något annat sällskap än sin katt de senaste tre åren. Men skulle hon ändra sitt liv så kunde hon lika gärna göra det rejält. Dessutom skulle det vara ett bra tillfälle att lära känna nya människor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)