Garderoben - En komma-ut-dikt

Inne i garderoben är det instängt och trångt.
Utanför vet ingen vad som väntar.
I garderoben växer tankar av oro till en gigantisk fobi.
Om du kliver ut, slås ditt liv i spillror?
Kommer människors syn på dig att förändras?
Blir du utstött, hånad eller hatad?
Kommer dina vänner att bli rädda?
De visste aldrig vem du egentligen var.
Vem är du nu?
Nej, du väntar lite till.
Säkert löser sig allting om du väntar lite till.
Åtminstone blir saker bekväma just nu om du väntar lite till.

Jag vill ändå berätta för dig,
att utanför garderoben syns allting i ett nytt ljus
Utanför garderoben är du fri
Alla rädslor du byggt upp,
om vad de andra skulle tycka om dig,
det var bara ett fantasibygge.
De älskade dig då och de älskar dig nu.
Du är precis densamma fortfarande,
bara mer hel.
Människor blir glada av att du vågar visa dem
vem du är, stolta över ditt förtroende.

Inte alla, säger du buttert.
Men vet du vad?
Om någon människa inte skulle respektera dig,
när du visar dig precis sådan som du är,
är den människan värd din uppoffring?
Lägger du hela ditt liv och din frihet på is,
för någon som inte förstår dig?
När du vågar dig ut i ljuset,
när du står där, stark och stolt
då är det dina riktiga vänner du ser.

.

Berättelsen om Alex, Del 30

”Här kommer frukosten”. Anna ställer ner kassen på soffbordet framför mig. Hemma i Nyköping skulle jag aldrig någonsin ha kommit på tanken att köpa frukost från ett café, men jag börjar komma in i Annas vanor. Jag sträcker mig efter en av de stora pappmuggarna med kaffe. Anna dimper ner i soffan bredvid mig.
”Jag sa till Jenny att du var bakis. Hon kommer upp om en stund, när Markus kommit.” Jag grimaserar instinktivt. Min hjärna är som ett virrvarr av tankar och det känns som de behöver vara ifred för att kunna reda ut sig.
”Ja, men vad skulle jag säga då? Alex deppar för hennes ex vill ha henne tillbaka, så det passar inte så bra att du kommer förbi?” Jag skrattar.
”Nej, det vore väl inte så bra kanske.”
”Du ser så sorgsen ut där i soffhörnet. Vad tänker du?”
”Mycket.” Jag ler svagt. ”Jag vet inte om jag är ledsen eller arg eller sårad och om jag är arg vet jag inte på vem.”
”På vem är väl ganska glasklart?”
”Nej. Jag borde ha förstått att en känd reklambyrå inte behöver leta folk på nån jobbsajt. Men jag dansade bara fram på mina rosa moln och trodde att jag hade fått det där jobbet på egna meriter.”
”Det är klart du trodde. Det hade vem som helst gjort.”
”Hon lämnade ju mig. Jag kom aldrig på tanken att hon frivilligt skulle vilja ha ett dumpat ex på sitt kontor.”
”Nej. Och jag tycker det är ganska fräckt. Det är som att hon leker med hela ditt liv.”
”Är det? Jag vet inte. Jag kan inte bestämma mig. Hon visste att det var ett jobb jag ville ha. Hon visste att det skulle göra mig lycklig. Och hon visste nog också att jag skulle passa bra där.”
”Men det var inte därför hon tog dit dig”, påminner Anna mig. ”Försvarar du henne fortfarande?” Hon ser lite irriterad ut nu. Hon har aldrig tyckt om Marie och hon vill inte höra några förmildrande omständigheter.
”Nej. Fast..”
”Fast vad?”
”Hon är ett proffs. Hon hade aldrig rekommenderat någon som inte kunde leva upp till kraven. Om nu inte den där rekryteraren visste vem jag var, så visste i alla fall Marie det. Om det var hon som gav mig jobbet, så tror jag att det måste ha varit, i alla fall delvis, för att hon trodde att jag skulle göra ett bra jobb.”
”Det är viktigt för dig?”
”Ja. Det är det som måste avgöra om jag ska säga upp mig eller inte.”

.

Allt gayigt därute - Andie gör gayhelg!

Hur hittar man egentligen allt gayigt som finns därute, undrar signaturen Nyfiken. Ja, hur gör man? Vi satte Andie på uppdrag att försöka sätta ihop en så gayig helg som möjligt. Här är hennes förslag:

1. Prajda året om!
-Känner du ett sug efter Pridefestival? Om man känner för Pride just denna helg får man ta sig till Playa del Ingles på Gran Canaria (3-9 maj) eller om man inte vill åka lika långt kan man istället välja Vilnius 7-8 maj. Fast där verkar det för tillfället lite osäkert om det hela blir av. Har ni förresten sett att QX har en Pridekalender med hela världens Pridefestivaler? Om man älskar Pride, är stenrik och ledig hela dagarna kan man alltså rent teoretiskt bara åka jorden runt och gå på Pride hela tiden.

2. Festa!
-Ska man göra gayhelg hemma i Sverige kan utgång vara ett trevligt inslag. Det som händer på den fronten under helgen kan man se på QX Gaymap. Där kan man för tillfället hitta tex GayFest i Gävle, Gretas gayklubb i Göteborg, WONK i Malmö, Lezzie Weekend på Momma, Paradise på Kolingsborg eller partybåten Patricia i Stockholm.

3. Äta, mysa, upptäcka!
-Under Gaymap hittar man även caféer, restauranger och en massa annat. Här finns också adresser till försäljare av sexleksaker om man istället skulle känna för att utforska sig själv eller någon man tycker om. Mycket mer finns i listan och väldigt blandat är det: I Linköping är det tex HBT-filmfestival, i Norrköping undersöker man vad feministisk pornografi är och i Stockholm har man tillägnat vaginan en hel utställning på Art Concept Store.

4. Vara gayig hemma!
-Vill man hellre stanna hemma och vara gayig i soffan med en bok kan jag tipsa om vår läslista här på bloggen. Se även våra länkar till Adlibris och Bokus gaylitteratur. Botanisera runt bland böckerna och se om du hittar något som faller dig i smaken. (Glöm inte att tipsa oss om du hittar något bra!)

-Känner man istället för en flatfilm kan engelska Amazon vara stället att hitta den på. Även svenska Megastore och Hallongrottan har en del flatfilm. Vill man ha filmtips kan man kolla in vår länk till sidan Kissing fingertips eller kanske lyssna på radioprogrammet Kino i P1 på fredag kl 18,15 eller på söndag kl 16,03 då de har tema lesbisk film.

-Och vad finns det på tv? Andie har gjort ett besök hos sidan Sodomi – det är svårt att låta bli , där man kan se vilket gayigt innehåll tv-programmen har. Man får dock tänka på att det är minsta lilla tendens till gayighet och minsta lilla ord som räknas och gör att programmet tas med, så man inte blir besviken när man sitter och tittar på en långfilm och väntar på att allt det där gayiga ska börja. När jag tittade på de gångna dagarnas tips märkte jag till exempel att filmen Almost Famous fanns med på listan, fast den inte är det minsta gayig. Den nya veckans program verkar dock inte ha trillat in ännu.

Det var mina gayiga tips det. Har du fler tips åt Nyfiken? Hur skulle din egen perfekta gayhelg se ut? Lämna gärna en kommentar!

Hälsningar från Andie

Berättelsen om Alex, Del 29

Vi tar oss genom folkhavet ner till baren för att försöka få en drink. Det är då jag känner en hand på min axel och när jag vänder mig om står hon där. Marie är perfekt sminkad, har håret uppsatt och bär en kort svart klänning med axelband som visar det bästa av hennes slanka vältränade kropp.
”Hej Alex. Så hur har din vecka varit?” Orosbollen börjar rulla i magen. Det där är inte en fråga som man bara svarar ”bra” på för att sedan gå sin väg.
”Bra. Eller. Bättre än jag någonsin kunnat tänka mig.” Marie nickar och ler.
”Det syns på dig. Du strålar.” Jag vrider besvärat på mig. Marie snurrar bandet till handväskan runt sitt pekfinger. ”Kan vi gå ut en stund”, frågar hon. Jag tvekar, men hon går redan mot utgången. Jag suckar och följer efter. Vi går förbi kön utanför och bort mot en bänk längre fram. Där sätter hon sig och lägger armarna i kors för att skydda sig mot kylan. Jag sätter mig bredvid på behörigt avstånd. Hon tittar ner på sina knän.

”Jag har saknat dig Alex”, säger hon. Jag tror inte mina öron. Jag skakar på huvudet.
”Jo. Jag vet att var en idiot. Du var det finaste jag någonsin sett och det gjorde mig livrädd. Jag tänkte aldrig bli ihop med dig, vet du det? Jag tänkte att allt skulle bli som vanligt, att mitt liv skulle fortsätta rulla på, att jag bara skulle njuta av dig några veckor eller så. Men jag fick aldrig nog av dig. Det vände upp och ner på allt jag var van vid. Jag klarade inte av det. Fan, jag var totaldeppig i flera månader sen. Och jag slutade aldrig tänka på dig.”
”Jag förstår mig inte på dig.” Jag börjar resa mig från bänken men hon tar min hand och drar mig tillbaka. Jag sätter mig men drar åt mig handen. Tårarna börjar redan rinna mot min vilja.
”Marie, jag var helt galen i dig, och du visste om det. Ändå släppte du aldrig in mig. Du berättade aldrig för mig vad du tänkte och kände och du sprang hela tiden runt på möten och fester och extrajobb och allt vad det var. Allt gick före mig.”
”Jag vet.” En tår rinner också nerför hennes kind. Det hugger till i mig. Jag har aldrig sett henne gråta. Jag fortsätter långsamt med en mjukare röst men jag kan inte låta bli att få ur mig allt som jag har stört mig på så länge.
”Det var likadant hela tiden. Jag fick sms av dig att jag skulle komma hem till dig klockan åtta och hur mycket hann vi egentligen prata med varandra? Vi hann kanske äta en macka och ha sex innan du skulle skriva nåt styrelseprotokoll och gå och lägga dig.” Hon skrattar till.
”Ja.. Men vi hade väldigt bra sex. Jag brukade klä av dig redan i hallen.”
”Men Marie, jag har inte hört ett ord från dig på fyra år och nu, när jag råkar hamna på ditt jobb, så har du plötsligt saknat mig jättemycket?”
”Du råkade inte hamna här, Alex”, säger hon och ger mig ett sorgset leende innan hon reser sig och går. Jag drar efter andan. Plötsligt faller allt på plats. Rekryteraren Göran har inte hittat mig på den där jobbsajten som han sa. Det är Marie som har givit mig jobbet.

.

Sitta skönt på kontoret

Berättelsen om Alex, Del 28

Det är trångt i vårt lilla vardagsrum när Elvira, Therese, Elin, Tommy, Soda och Carolin har klämt in sig runt soffbordet, men stämningen är skön för Tommy är på underhållningshumör och Soda ser bara så avslappnat nöjd ut där hon sitter bredvid Carolin med hennes hand i sin.

"Men var är Café-Jenny", undrar Carolin. Jag skrattar.
"Varför kallar du henne Café-Jenny när det inte finns någon annan Jenny?"
"För att jag tycker om att säga Café-Jenny", säger Carolin och fnittrar.
"Hon jobbar. Hon har lesbisk Tupperware på nån fest."
"Vad är lesbisk Tupperware", undrar Tommy nyfiket.
"Hon har med sig en massa lesbiska saker; sexleksaker, filmer, böcker, småprylar..."
"Vad roligt! Varför har inte vi lesbisk Tupperware på vår fest?"
"För att hon som har det är på en annan fest", säger Anna och blinkar.
"Jaha ja. Men du får bjuda in henne nästa gång!"

"Vad är det för ställe vi ska till sen", undrar jag.
"Det är en tjejfest på ett ställe vid Slussen. De har klubb en gång i månaden. Det brukar vara bra. Vi får ta med dig på allting nu och se till att du får stenkoll på Stockholms nöjesliv Alex! Skål på dig", säger Elvira och håller upp sin ölflaska mot mig.
"Idag kommer du väl i alla fall dansa med oss, Alex", undrar Soda.
"Självklart", säger jag. Jag känner mig full av energi och ser fram emot att få släppa loss på dansgolvet. Jag undrar om Jenny dansar bra. Hon ser ut som om hon skulle dansa bra.

.

Berättelsen om Alex, Del 27

Jag sväljer och drar efter andan när jag hör dörrklockan tryckas in. Tidigare har vi bara umgåtts som vänner, men nu vet vi båda att det är en dejt. Jag undrar om det kommer att ändra något. När hon tar av sig jackan ser jag ett snyggt blått linne med draperingar i olika lager. Linnet och sminket hon bär framhäver det blå i hennes ögon och hon luktar gott när hon kramar om mig. Jag undrar om det är såhär hon hade sett ut om jag hade träffat henne ute. Hon hade säkert fångat min uppmärksamhet.

Jag har lagat pasta, för det vet jag att hon gillar. Vi bär in maten i vardagsrummet och sätter oss på den tjocka mjuka mattan. Hon lutar ryggen mot soffan medan jag fyller vinglasen på bordet och räcker det ena till henne.
"Välkommen då."
"Tack."

Vi dricker en klunk av vinet medan vi betraktar varandra med nervösa leenden.
"Vet du vad", säger Jenny och bryter spänningen. "Jag har köpt in den där boken, Väntan på henne."
"Jaha, vad roligt!"
"Jag måste ju ha ett lager redo när du släpper din reklam och beställningarna strömmar in."
"Vilken affärskvinna du är."
"Javisst." Hon tar en klunk vin till och ler mot mig. Sen känns allting bra. Jag tror hon kommer bli kvar hos mig idag med.


.

Berättelsen om Alex, Del 26

"Hej", säger Anna och sticker ut huvudet från köket. "Vad sen du är. Fastnade du hos Jenny?"
"Nej, jag blev kvar på jobbet." Jag hänger av mig jackan och går ut till henne i köket.
"Jaha. Jag tyckte jag såg henne genom fönstret."
"Ja, hon jobbar nog idag", säger jag och försöker låtsas som om det regnar. Jag sätter mig vid köksbordet och tar ett äpple från fruktfatet.
"Men...? Vad är det som händer?" Anna sätter sig mittemot och blänger misstänksamt på mig.
"Äsch, jag vet inte", säger jag olyckligt. "Jag tror jag är rädd."
"För vad?"
"Kanske för att ge mig in i något jag inte är redo för. Eller för att jag inte är säker på vad jag känner för henne."
"Vad du krånglar till saker. Svara bara på det här: Är du attraherad av henne?"
"Ja, men..."
"Och du gillar henne som person?"
"Mycket."
"Men då så. Då är det bara att träffa henne och lära känna henne. Det är inte som att du måste gifta dig och bära hennes barn för att ni har haft sex en gång."
"Men tänk om det inte funkar. Hon är så söt. Jag vill inte såra henne."
"Jag fattar inte varför du tar ut olyckan i förskott. Den risken finns ju alltid, vem du än träffar? Hon är en vuxen människa. Hon vet hur det funkar."
"Jo, det är klart. Det känns bara som att det är nånting som saknas."
"Är det Marie nu igen? Nej, hon är inte alls som Marie och det tycker jag är bra. Marie utnyttjade dig och lämnade dig. Du verkar alltid glömma bort den delen. Hur bra var det egentligen?"
"Jag vet. " Jag skrattar lite generat. "Det var bara den där känslan jag hade med henne, som..."
"Vet du, man kan bli kär på flera sätt. Det är inte alla som träffas av blixten vid första ögonkastet."
"Nej, jag antar det."
"Så.. Tänker du gå ner och prata med henne? Hon kommer att tycka det är konstigt om du bara försvinner."
"Tack mamma, jag vet. Jag ska prata med henne."
"Du kan bjuda över henne på middag i morgon om du vill. Jag kan bjuda in mig till Elvira, så får ni vara i fred." Jag ler. Anna måste vara världens bästa kompis.
"Det är tur att jag har dig", säger jag tacksamt.
"Ja, verkligen. Gå ner med dig nu."

Jenny ler mot mig när jag kommer in. Det sitter några kunder vid borden och hon vinkar in mig i köket. Hon är väldigt söt i sitt uppsatta hår och de stora ringarna i öronen.
"Hej", säger jag.
"Hej", säger hon och tar min hand i sin. Hon drar mig intill sig och kysser mig. Det känns bra. Anna har rätt. Jag måste sluta tänka så mycket och bara flyta med strömmen och se vart den för mig. Hon kastar en blick mot dörren. Genom den runda glasrutan ser jag människor komma in genom ytterdörren och klockan pinglar till.
"Det kommer kunder", säger Jenny.
"Okej. Jag tänkte bara höra om du ville äta middag med mig i morgon?" Hon ler stort.
"Gärna. Hos dig?"
"Hos mig. Vid sju?" Hon nickar. Jag tar tag om hennes midja och kysser henne igen innan jag går ut ur köket och ut från caféet.

.

Sarah Schulman: Girls, Visions and Everything

My favorite book of Sarah Schulman’s is Girls, Visions and Everything, which came out in 1986. The title comes from Jack Kerouac’s On The Road, whose narrator says “somewhere along the line I knew there’d be girls, visions, and everything,” as he’s about to start off on his road trip across America.

Lila Futuransky, the heroine of Schulman’s book doesn’t go anywhere, but the book is a kind of road trip as Lila runs around the lesbian lower east side of New York in the early 80s. This was before gentrification, when that neighborhood was still affordable for a lowly office worker—although in the book Lila complains about the neighborhood being taken over by upscale art galleries. She had no idea of the heights to which gentrification would climb!

There are a couple things I like about this book. First, its really funny. It starts off with a story of Lila getting dissed by a woman she has a crush on, a performance artist who goes by the name Helen Hayes. “What an actress,” Lila thinks. “She was so rude it was practically an art.” Most of the characters in the book are performers and artists, and when I reread the beginning recently, I thought, wow, this reveals that the whole downtown art scene in 1980s New York which was such a big deal, is really queer at its roots. In the book there’s the Kitsch Inn, where the girls put on a lesbian version of A Streetcar Named Desire. Another character, the “drama dyke” Isabel Schwartz writes plays which are always about her mother. There’s a twenty-four hour performance piece which Lila stops by and takes part in, and a Worst Performance Festival she helps organize.

The other thing I like about this book that it’s like talking with a friend about art and ideas, mixed with some gossip about romance. Lila falls for and pursues a girl named Emily, but the plot is all shot through with pithy little observations, the writer’s thoughts about writing and aesthetics and art. “Lila often considered the idea of marketing lesbian popularity. She looked at all the other groups of outcasts who had managed to make a name for themselves…After considering various historical examples she considered that the most successful model was that of the beats.” Even in the later books, the ones I like less, Schulman can always be counted on for a nice sharp observation.

But mostly what I like about this book is how happy it is, and full of energy. Lila is always running into people to hang out with, and going to parties and performances. It’s the kind of social life everyone wishes they had, with gossip, and fun, and yes, different girls to hook up with. Even though she complains about the gentrification and there’s a scene where she and her girlfriend almost get beat up by some homophobic drunks, she makes her part of New York sound like a cozy small town where everyone knows everyone else and people look out for each other. She’s always referring to “the friendly drug dealer on the corner,” which makes me feel like I’m suddenly reading some kind of crazy children’s book.

I like The Sophie Horowitz Story, Schulman’s first book, and After Delores, her third, but not as much as Girls, Visions and Everything. Those two books are both mysteries. Sophie is funny and satiric, like Girls—the heroine works for a feminist newspaper, and the mystery involves some radical feminists on the run—but After Delores is pretty dark. It’s narrated by a nameless woman who’s been devastated by a breakup and distracts herself solving the murder of a young punk runaway, kind of a lesbian noir.

After that it’s pretty much downhill for me, although Schulman has written a half-dozen more books. Partly it’s because she becomes more experimental and surreal (if you like Jeanette Winterson’s fiction, you might enjoy Schulman’s later stuff). Partly it’s that her characters seem more and more unhappy and aggrieved with the world. Even though I never like them, I keep trying to read her books, butting my head against a wall. I should just be more like Lila Futuransky, of whom Schulman writes, “Lila often asked herself why she tried to write lesbian fiction when she never read any.”

Yeah. A good question, sometimes.


Text: Monica Nolan
.

Monica Nolan recenserar Girls, Visions and Everything

Fem har tidigare intervjuat Monica Nolan, författare av böckerna The Big Book of Lesbian Horse Stories, Lois Lenz - Lesbian Secretary och Bobby Blanchard - Lesbian Gym Teacher. Vi märkte då att Monica var ett stort fan av lesbisk pulp och väldigt kunnig inom området. Därför undrade vi om hon kunde tänka sig att skriva en recension på någon bok hon gillade.

Resultatet ser du ovan, där Monica recenserar boken Girls, Visions and Everything av Sarah Schulman.

Eftersom texten är på engelska har vi skapat en liten ordlista om någon skulle tycka att en del ord i texten är åt det oförståeliga hållet:

Gentrification= gentrifiering (av engelska gentry, ungefär herrskapsklass) avser inom stadsplanering och bebyggelsehistoria en social statushöjning av ett stadsområde genom exempelvis dyra nybyggen eller inflyttning av nya invånare med högre inkomster än vad tidigare invånare hade.

Narrator = berättare

Upscale = uppgradera

Outcasts = utstötta

Sådär ja. Nu vet du förhoppningsvis allt du behöver veta. Mer om Sarah Schulman kan du läsa här och är du intresserad av att läsa mer om lesbisk pulp kan du göra ett besök på Monica Nolans hemsida. (Vi lägger även till sidan i vår länklista). Skulle du tycka att den här boken verkar vara något för dig så kan vi tipsa om att Girls, Visions and Everything finns både hos Adlibris och Bokus.


Vill du skriva en recension på någon lesbisk bok du läst? Massor av läshungriga flator därute väntar på dina boktips! Maila oss på 5flator@gmail.com så belönar vi din recension med ett 5-linne!

.