Återseendet, del 2, en novell av Skorpan

När jag hade duschat, klätt på mig och sminkat mig knackade det på dörren och jag öppnade. Nu hade hon bytt ut den mer affärsmässiga dräkten mot en klänning. Hon såg fantastisk ut i den med och jag tog mig samman och nickade med ett leende. Sedan stängde jag dörren bakom oss och vi gick ner i restaurangen.

”Så det blev en författare av dig ändå. Det verkade ju lite osäkert sist vi sågs.”

”Alla har vi våra funderingar när vi är unga.”

”Mhm.” Hon skrattade. Jag mindes hennes frustration när vi sågs, hon visste inte heller riktigt vart hon ville då. Framåt. Uppåt. Men riktigt hur det skulle bli visste hon inte.

”Känns det som att du har hamnat rätt?”

”Det känns väldigt rätt. Helt ärligt var det väl mest en slump att jag hamnade där jag gjorde, men när jag väl hade börjat sätta mig in i arbetet insåg jag att det var precis där jag skulle vara.”

”Det känns som att det passar dig.” Servitören kom med våra menyer och frågade om vi ville ha något att dricka. Vi beställde varsitt glas vin och studerade varandra igen, som två nyfikna men blyga barn. Fast inte riktigt som barn ändå. Sättet hon såg på mig på, det var ett helt annat sätt än det barn kan. Jag mindes det. Det hade varit likadant då. Stämningen blev alltid elektrisk när vi var tillsammans. Alltid när hon var några meter bort ifrån mig ville jag komma närmare, jag ville vara nära henne, röra henne. Ingenting hade ändrats. Ändå hade allting ändrats. Vad var meningen med att bli attraherad av en kvinna som hade dumpat mig och skaffat en fru?

”Vi har ett öppet förhållande”, sa hon apropå ingenting.

”Förlåt?”

”Jag och min fru. Vi har bestämt att vi får träffa andra om vi vill.”

”Jaha.” Jag tog en klunk vin och önskade att jag var någon annanstans.

”Du är minst lika sexig nu som du var då.”

”Men fortfarande lika ointresserad av gifta kvinnor.”

”Jaså?”

”Ja. Det är inte min grej. Jag vill älska med någon som älskar mig.”

”Inte med någon som är vanvettigt attraherad av dig?”

”Jag dör. Du har inte förändrats ett dugg.” Jag skrattade och hon skrattade också. Sedan kom servitören med vår mat och vi åt och pratade om andra saker ett tag, om jobb och skrivande och gemensamma bekanta. Klockan tio stod vi i korridoren utanför våra rum igen.

Läs nästa del av novellen i morgon!

Återseendet, del 1, en novell av Skorpan

Jag tappade greppet om resväskan och den tippade och föll till golvet med en duns bredvid mig. Hennes ansikte sprack upp i ett leende och sen i ett kort roat skratt.
 ”Det var längesen. Hur mår du?”
Hon verkade tveka om hon skulle ge mig en kram eller inte, men sedan bestämde hon sig för att inte göra det och stannade istället på någon meters avstånd och bara studerade mig nyfiket.
”Ja.. jo… bra.” Jag skakade på huvudet. Hon var sig så lik, men ändå så annorlunda, så.. mogen. När vi hade setts förra gången, för tio år sedan, då var hon en flicka som ville så mycket, men ändå inte hade kommit igång med livet på riktigt. Nu var hon en affärskvinna och en ledare, någon som gjorde skillnad. Jag kunde tänka mig att hon trivdes i rollen, som att hon äntligen fått blomma ut i den hon verkligen var. Hennes dräkt såg ny ut, skjortan var välstruken. Det blonda håret var utsläppt men ändå perfekt friserat och två gulddroppar blänkte i hennes öron. Inga glasögon längre. Hon hade nog gått över till linser. Lika vacker och lika sexig som vanligt. Vi stod på en heltäckningsmatta i en hotellkorridor på plan två. Det var där tv-bolaget hade bokat mitt rum och det var där jag skulle spendera natten för att sedan gå upp klockan fyra och bege mig till studion för att medverka i morgonprogrammet.

 ”Jag hörde att du skulle vara med i morgon. Jag har faktiskt just plockat upp den här…” Hon sträckte sig efter sin handväska och höll upp en bok, min bok, min nyutkomna roman. Allting kändes bara helt osannolikt.
”I morgon…”, mumlade jag förvirrat. ”Menar du..?”
”Ja, vi ska ju båda vara gäster i morgonprogrammet.”
”Jaha! Gud.. det.. visste jag inte. Jag blev bara totalt överraskad när jag såg dig här. Jag trodde du var i London.”
”Ja. Det är jag ju, vanligtvis. Men jag är ute och rör på mig en hel del.”
”Jag kan tänka mig det. Jaha. Så.. allt är bra?”
”Det är jättebra.”
”Jag hörde att du gift dig och allt.”
”Mm.” Hon nickade och såg märkligt road ut.
”Ja, men.. jag ska väl gå in och packa upp. Vi ses väl i morgon om inte förr.”
”Har du ätit? Jag tänkte ta nåt härnere i hotellrestaurangen bara. Du kan väl göra mig sällskap? Ska vi säga om en timme?”
”Eh.. ja, okej.”
”Bra, jag knackar på hos dig då.” Hon log igen och vände sig om och tog sin väska och öppnade dörren. Två dörrar bort från mig. Där skulle hon alltså sova. Jag skakade på huvudet igen och fick fram kortet och öppnade dörren till mitt rum. Där lade jag väskan på sängen, öppnade den och började hänga in kläderna i garderoben.

Ally. Hur många gånger hade jag inte tänkt på henne genom åren. Undrat hur hon hade det. Undrat om hon mindes mig. För mig var alla minnen med henne väldigt starka. Hon hade alltid sagt de rätta sakerna, ingen jag hade träffat senare hade kommit i närheten av hennes charm och ingen hade älskat med mig som hon. Men hon hade också lämnat mig och det gjorde det hela lite mer obekvämt. Visste tv-bolaget om att vi hade haft ett förhållande? Förmodligen inte. Skulle Ally ta upp frågan i tv? Det skulle hon kunna göra. Hon var totalt oberäknelig och det var också en del av hennes charm. Nåja, det spelade väl ingen roll nu längre, vad som hade hänt tio år tidigare. Nu var hon ledare för en stor organisation som kämpade för kvinnors rättigheter i världen, hon var känd och hon var gift. Vad var jag? Ensam och misslyckad.. nej, det var faktiskt inte sant. Min bok hade gått rakt in på förstaplatsen på bästsäljarlistan. Ensam och lyckad? Går det ens att vara? Jag försökte skaka av mig det röriga molnet av tankar och gick för att ta en dusch.

Läs nästa del av novellen i morgon!

På bröllop med Kakan

För den som gillar bröllop och Kakan Hermansson startar ett lämpligt program på onsdag, nämligen På bröllop med Kakan, där SVT utlovar att vi får följa med på sex väldigt ovanliga bröllop. Kan det vara nåt? Vi får se på onsdag kl 20,30!

The future is too important to be left to men

KTH söker framtidens kvinnliga ledare och innovatörer och driver nu en kampanj som ska attrahera unga kvinnor att ta sig in i IT-branschen. I dag är bara var fjärde nyutexaminerad civilingenjör en kvinna, och inom civilingenjörsutbildningarna med IT-inriktning är enbart en av tio kvinnor.

En av anledningarna att tjejer inte söker sig till IT, data och elektroteknik tror KTH är bristen på kvinnliga förebilder. Framgångsrika kvinnor inom IT har historiskt sätt inte lyfts av media utan där har män fått stå i rampljuset.

KTH har därför skapat en film som de undrar om vi vill visa här på bloggen och visst kan vi väl göra det. I filmen hyllas kvinnor inom IT, data och elektroteknik, allt från filmstjärnan Hedy Lemarr som la grunden för bluetooth till Karin Ask, mjukvaruutvecklare till programvaran som används för att planera behandlingar med gammakniven (hjärntumöroperationer).

Heja alla kvinnliga IT-nördar där ute! Hoppas ni blir nya förebilder för framtidens unga.

Vilken sorts flata är du?

Enligt skaparna av det här testet kan du här få se vilken lesbisk stereotyp du är genom att svara på några frågor. Testa här!

Grattis Mariette och Magnus!

Bra gayprocent på utdelningen i gårdagens delfinal när både Mariette och Magnus gick direkt vidare. Grattis! Vi ses i finalen!

Gaygalan via Instagram

Vi kom på den geniala idé att visa gaygalan i bilder genom några besökares Instagram! Nu när galan visats på tv tänker vi att det borde vara ok, men om ni tänkt se den senare kan vi varna för spoilers.

Ungefär såhär såg det ut på scenen! Kiruna hockey tar emot pris och har fångats av serietecknaren Livet på tvären, fast med kamera dårå, inte med penna.

Och här har vi kvällens oslagbara konferencier fotad av Pekka Heino:

Alcazar var där förstås! Nedan fotade av Edward af Sillén.

Och melloeliten var såklart också på plats, Edward igen, med Sanna Nielsen.

Anni-Frid och Silvana på samma scen. Crazy! Fotade av Kakan.

Helen Sjöholm sjöng helt sjukt bra. Fotad av Pekka.

Och den lilla flathandboken fick pris och fotades av Moxy.

Och Eric var hungrig. Fotad av Edward.

Och Samantha var törstig. Fotat av Anders Öhrman.

Och Sissela tog selfies:

Ja, ungefär sådär gick det till! Over n out.

.

QX Gaygala 2015

I år leddes gaygalan av Sissela Kyle och hon var alldeles underbar och jätterolig förstås. Ni som inte hade chansen att vara där live kan se galan på TV4 på lördag klockan 21,30. Är inte det ett perfekt sätt att fira Alla hjärtans dag på så säg? Massor av gaykärlek utlovas i rutan!

Stupidly obvious

Clouds of Sils Maria