Vi träffar alltså först på bokens huvudpersoner år 1947, när kriget tagit slut men livet fortfarande är hårt och människorna är utslitna och trötta. Alla karaktärerna har sina speciella egenheter och problem och Sarah Waters väcker läsarens nyfikenhet och får en att vända sida efter sida för att få svar på alla frågor som dyker upp. Och svaren finns längre tillbaka i tiden, i de senare kapitlen som beskriver det som hände under kriget.
Varför har Duncan suttit i fängelse, och vilket är hans förhållande till den mystiske Fraser som en dag dyker upp på fabriken där Duncan arbetar? Varför bor Duncan med en äldre man som alla tror är hans morbror, fastän de inte alls är släkt? Duncans syster Viv har ett förhållande med en gift man och bär runt på en ring som hon vill lämna tillbaka till någon. Denna någon är den deppiga Kay, tjejen som körde ambulans under kriget och blev kär i den vackra Helen. Och Helen blev i sin tur kär, i den populära författarinnan Julia. Ja, många personer är det att hålla reda på i början, men efter ett tag får man grepp om vem som är vem och hur deras liv hänger ihop.
Sarah Waters skriver skickligt, pusslar ihop sin historia utan att tappa en enda tråd och beskriver alla miljöer och händelser mycket verklighetstroget. Har man någon gång undrat hur det var att leva under kriget, så får man veta mycket av vardagens detaljer i denna bok. Roligt är det förstås också att det finns så många lesbiska karaktärer i boken och vi får komma väldigt nära deras förhållanden till varandra och känna deras glädje och smärta. Sarah Waters är som alltid mästerlig på att få ner de där stämningarna på papper och förmedla dem till sina läsare.
Nattvakten är, precis som Sarah Waters andra böcker, mycket läsvärd och rekommenderas varmt!
En recension av: Angelica
.
Inlägg
