Det var inte alls meningen att det skulle bli så. Jag satt vid ett bord med fem okända personer varav en var min dejt. Men hon som tittade nyfiket på mig med mörka ögon under den svarta luggen var inte tjejen jag hade kommit dit med. Jag hade halkat in i situationen på ett bananskal. Det var i och för sig inte första gången det hände. Det blev ofta så i mitt liv och det var nog också så jag trivdes med att ha det.
Jag hade pratat med Jenny några gånger på nätet, men jag kände henne egentligen inte. När hon frågade om jag ville hänga med henne och några kompisar ut och ta ett glas hade jag inget annat för mig så jag tackade ja. Antingen blev det en trevlig kväll eller så blev det tråkigt, men då kunde jag ju bara gå vidare någon annanstans.
Jenny och jag träffades på en bar, någon timme innan de andra skulle komma, för att hinna prata lite själva först. Det gick trögt redan från starten. Jenny visade sig vara en av de mest ointressanta människor jag stött på. Till en början pratade hon på om diverse tråkiga saker som kändisar, smink och kläder, men hon insåg snabbt av mina kommentarer att vi kom från olika planeter. Jag funderade ett slag på om jag skulle göra slut på bådas våra lidanden och säga att jag fått en plötslig huvudvärk och måste gå hem, men just då dök hennes kompisar upp och stämningen blev med ens mycket lättare. Och det var då hon dök upp. Hon var ganska kort och med sitt tjocka mörka hår och solbrända ansikte gick mina tankar först till ett sött litet troll, men hennes smärta kropp och hennes sätt att röra sig fick mig snabbt på andra tankar. Och när hon log sådär hjärtligt med hela ansiktet, då hade jag svårt att se åt något annat håll.
Vi gick vidare till ett dansställe, köpte dricka och gav oss ut på golvet. Musiken var bra och jag dansade och njöt medan jag försökte att inte titta för mycket på just henne. Efter en stund gick jag bort till baren och hämtade ett glas vatten. Strax var hon framme hos mig.
”Så hur går det”, frågade hon.
”Hur går vad”, svarade jag.
”Din dejt med Jenny.” Hon log retsamt och hällde upp vatten åt sig från kannan på bardisken.
”Jaså den. Den var nog aldrig någon dejt.”
”Jag märkte det. Ni är väldigt olika, på alla sätt.”
”Jaså. Är det bra eller dåligt?”
”Nej”, sa hon och log sitt retsamma leende igen.
”Okej, jag förstår vad du menar.”
”Du har för mycket fantasi och för mycket humor för någon som Jenny. Hon kommer aldrig förstå hälften av vad du säger.”
”Det tar jag i alla fall som en komplimang.” Jag kände hur jag rodnade lite inombords.
”Vad gör du i morgon? Vill du äta frukost med mig?” Hennes ögon fixerade mig och jag såg rakt in i dem.
”Ja”, sa jag bara, och mina ögon sa förmodligen mer än så.
”Bra.” Hon slog ner blicken, men log stort. ”Ska vi gå tillbaka till de andra?”
”Nej, jag ska nog gå nu. Den stackars Jenny ska få njuta av resten av sin kväll. Hon undrar nog varför jag kom med hit.”
”Kanske det. Varför kom du med hit?”
”För din skull.”
”Jaså, därför.” Jag kunde se på hennes ögon att hon blev glad och lite generad, även om hon försökte dölja det. Det hade inte blivit någon misslyckad kväll ändå. Egentligen var det nog en av de bästa kvällarna på mycket länge.
Av: Skorpan
Hur gick det till när du mötte kärleken, eller hur tror du att det kommer att gå till? Skicka in din text till 5flator@gmail.com!
.
Visar inlägg med etikett Vara med och leka. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vara med och leka. Visa alla inlägg
söndag 18 mars 2012
lördag 3 mars 2012
Skrivuppgift: När jag mötte kärleken!
Känner ni hur våren är på intåg och hur känslorna börjar vakna i bröstet? Är inte det helt rätt tid för en liten skrivuppgift på kärlekstema? Vi på Fem flator fantiserar är väldigt förtjusta i kärlekshistorier och extra roligt är det när läsarna vill dela med sig av sina egna erfarenheter (eller fantasier)!
Ni kanske minns förra gången vi hade en skrivuppgift? Då handlade det om insiktshistorier. För er som inte var med då kan vi berätta att en insiktshistoria är en berättelse om hur man kommer till insikt om att man är lesbisk. Det är inte samma sak som en komma-ut-historia för sådana berättelser handlar bara om hur man berättar för andra om sin insikt, inte om hur det gick till när man fick själva insikten, och det förstår ju vem som helst att det är den mest spännande delen att berätta om!
Men tillbaka till den där gången då du mötte kärleken! Hur, när och var mötte du henne egentligen? Vad hände? Hur fick ni kontakt? Vad kände du? Blev dina känslor besvarade? Fick historien ett lyckligt slut eller slutade det i tårar?
Kanske har du inte mött den stora kärleken än, men har en vacker fantasi om hur det kommer att gå till? Det är förstås precis lika spännande! Vi skulle bli jätteglada om du ville dela med dig av dina upplevelser eller fantasier!
Skicka in din berättelse till oss så publicerar vi den på bloggen. Det kan vara en jättekort berättelse eller en lite längre. Skriv dock helst inte mer än 2 maskinskrivna A4-sidor eftersom det blir svårläst på bloggen. I övrigt finns inga restriktioner! Skriv precis vad du vill och vad du känner! Bry dig inte om ifall du tycker att du inte kan uttrycka dig tjusigt, stava perfekt eller liknande bagateller. Det är bara historien och dina tankar och känslor vi vill åt! Du får självklart skicka in din historia anonymt. Skriv då bara den signatur du vill att vi ska använda att publicera berättelsen under.
Skicka din berättelse till: 5flator@gmail.com!
.
söndag 22 januari 2012
Gaygaletävling!
Vilka kammar hem priserna i årets Gaygala? Vi har valt ut sju kategorier och nu vill vi att du tippar vinnaren i varje kategori. Skicka din rad till oss på 5flator@gmail.com!
1. Årets homo
A. Anton Hysén
B. Bloggaren Andreas
C. Johanna Nordin
D. Linni Barresjö
E. Vanessa Lopez
2. Årets svenska låt
A. Ängeln i rummet – Laleh
B. Jag kommer – Veronica Maggio
C. My heart is refusing me – Loreen
D. Popular – Eric Saade
E. Something in your eyes – Jenny Silver
3. Årets utländska låt
A. Born this way – Lady Gaga
B. Moves like Jagger – Maroon 5
C. Someone like you – Adele
4. Årets tv-program
A. Downton Abbey
B. Idol 2011
C. Så mycket bättre
5. Årets tv-stjärna
A. Alexander Bard
B. Johanna Nordin
C. Roy Fares
6. Årets bok
A. Allt eller inget
B. Cirkeln
C. Route 66 går till Trollhättan
7. Årets film
A. Black Swan
B.Bridesmaids
C. Kyss mig
torsdag 22 september 2011
Svaren till Minns du novellen!
Listade du ut ur vilka av Skorpans noveller vi hade lånat våra små utdrag? Här kommer de rätta svaren!
A) Så har jag sårat en av de bästa människorna i världen. Tårarna börjar rinna igen när jag går uppför trapporna. Jag vill bara hem och sova. Kanske vaknar jag upp i morgon och så är den här mardrömmen över.
Svar: Utdraget kommer från Berättelsen om Alex eller, som den heter i boken: Väntan på henne där huvudpersonen väntar på den rätta flickan, men det är inte alltid lätt att avgöra vilken flicka det är.
B) Jag upptäckte henne inte förrän hon stod precis bredvid mig. Kanske var det för att jag satt och funderade på artikeln jag skulle skriva eller så var det för att hon hade ett svart linne på sig idag. Jag hade på något vis fått för mig att hon alltid skulle vara turkos.
Svar: Utdraget kommer från novellen Flicka i turkost där huvudpersonen spanat in en snygging på gymmet. Det var väl ganska lätt?
C) Vi är som gjorda för varandra. Jag vet det. Hon vet det. Hennes flickvän vet det inte.
Svar: Det här citatet är taget ur novellen Sötnos där huvudpersonen förälskat sig i sin bästa vän.
D) Hennes hjärta slog snabbt. Hur hade hon hamnat så nära? Hon kände hur Millas fingrar snuddade hennes lår och tog tag i hennes hand precis innan mjuka läppar kysste hennes mun.
Svar: Det här utdraget kommer ur novellen Sarahs jul där huvudpersonen just hamnat under sin bästa kompis sexiga kusin i soffan. Hur ska detta sluta? Om du inte vet det rekommenderar vi en titt under etiketten Novell! Denna novell röstades tidigare fram av läsarna till bästa novell på bloggen.
E) Det låter som en alldeles förtjusande idé. Ni vill inte stanna en stund? Ni skulle kunna få sätta handbojor på mig ändå.
Svar: Vad är nu detta? Någon flörtar med huvudpersonen på ett minst sagt oblygt vis. Citatet är taget ur novellen Laura Hardenfast och mysteriet med den försvunna ringen där allt är prydligt på ytan och karatärerna niar varandra på artigaste manér, men allt är förstås inte vad det ser ut att vara, när privatdetektiven Laura börjar titta närmare på sina misstänkta.
F) Vilken vacker scen det var. Någon borde ha haft med den i en film. Hon satt kvar där, alldeles stilla, tills tjejen kom tillbaka in på grunt vatten igen och började vada mot stranden. Vilken kropp hon hade; vältränad, men kurvig och stora mjuka runda bröst. Lina kom på sig själv med att bara njuta. Sedan försvann uppenbarelsen på andra sidan klippblocket.
Svar: Ur Sommarnovellen, eller som den heter i boken: Möte vid stora stenen, är detta utdrag hämtat. Lina har svårt att sova och råkar i sommarmorgonen få syn på en naken simmerska nedanför klippblocket där hon sitter. Enligt läsarna är det Skorpans näst bästa novell.
G) Det hade blivit mörkt utanför, men det var varmt i sovrummet där Pyret smekte Kims nakna kropp och fick elektriska stötar av hennes rysningar, hennes djupa andetag och av de där underbara ljuden av upphetsning. De var som en blandning av njutning och kärlek, så oförställt och så utlämnande, så nära Kim som någon kunde komma.
Svar: Det här utdraget är taget ur novellen Pyrets miljoner där huvudpersonen inte bara har problem med ett svartsjukt ex, utan också med alla de miljoner hon vunnit på lotto och inte vet vad hon ska göra av med.
H) ”Du är vild. Jag tycker om att vakna med dig.” Alexandra log generat. Emmy verkade alltid säga precis rätt saker. Det hade hon gjort sen den första gången hon öppnade munnen.
Svar: Huvudpersonen vi får träffa i novellen Alexandra Clarasdotter är inte någon lättflörtad kvinna. Hon vet hur man förför, men vet hon hur man älskar? Kommer det någonsin komma en kvinna som kan få henne på fall? Eller kommer hon att fortsätta gömma sig på vinden med sina geniala uppfinningar?
I) ”Jag har drömt om att ha dina bröst i mina händer”, sa hon. ”Jag har aldrig haft en annan kvinnas bröst i mina händer förut. Men det känns bra.” Jag kände mig mer upphetsad än någonsin. Helst ville jag bara ta med mig Amanda hem, dra av hennes kläder och älska med henne hela natten.
Svar: I novellen Att falla för Amanda har huvudpersonen det inte lätt. Amanda är det charmigaste hon sett, men vad vill Amanda egentligen? Hon säger så fina saker, men hon har ju en pojkvän.
J) Ibland möter jag henne på gatan om kvällen, hon med det långa svarta håret. Hon går uppför Götgatsbacken när jag går nerför den. Kanske bor hon i närheten av mitt jobb. Kanske bor jag i närheten av hennes. Det händer ofta att våra blickar möts. Då ler vi mot varandra. Jag vet inte vad det betyder. Kanske bara: Hej, min okända vän, där är du igen.
Svar: Det här var väl lätt? Novellen heter ju just Ibland möter jag henne på gatan om kvällen. Huvudpersonen stöter på någon hon har sett förut och plötsligt förvandlas en främling till en riktig människa, någon som inte är alls som hon har tänkt sig.
K) Hela lägenheten kändes tom, ren och ljus. Jag tyckte bäst om hennes sovrum, som var nästan helt i vitt, och sängen, som var som ett stort fluffigt moln. Och att ligga i hennes armar i det molnet tyckte jag om mest av allt. Där hade vi befunnit oss den större delen av de två veckor som gått sedan hon förförde mig på damtoaletten på mitt favorithomohak.
Svar: Det här är Skorpans allra första novell på bloggen. Den heter Frankie och jag och handlar bland annat om att tvingas välja mellan kärlek och vänskap. Och kanske också om att man inte ska vara alltför snabb med att döma.
Om du vill läsa mer ur novellerna så finns de alla på bloggen, eller i boken Väntan på henne, som du kan hitta på Bokus, Bokia, Lycknis mfl nätbokhandlar.
.
A) Så har jag sårat en av de bästa människorna i världen. Tårarna börjar rinna igen när jag går uppför trapporna. Jag vill bara hem och sova. Kanske vaknar jag upp i morgon och så är den här mardrömmen över.
Svar: Utdraget kommer från Berättelsen om Alex eller, som den heter i boken: Väntan på henne där huvudpersonen väntar på den rätta flickan, men det är inte alltid lätt att avgöra vilken flicka det är.
B) Jag upptäckte henne inte förrän hon stod precis bredvid mig. Kanske var det för att jag satt och funderade på artikeln jag skulle skriva eller så var det för att hon hade ett svart linne på sig idag. Jag hade på något vis fått för mig att hon alltid skulle vara turkos.
Svar: Utdraget kommer från novellen Flicka i turkost där huvudpersonen spanat in en snygging på gymmet. Det var väl ganska lätt?
C) Vi är som gjorda för varandra. Jag vet det. Hon vet det. Hennes flickvän vet det inte.
Svar: Det här citatet är taget ur novellen Sötnos där huvudpersonen förälskat sig i sin bästa vän.
D) Hennes hjärta slog snabbt. Hur hade hon hamnat så nära? Hon kände hur Millas fingrar snuddade hennes lår och tog tag i hennes hand precis innan mjuka läppar kysste hennes mun.
Svar: Det här utdraget kommer ur novellen Sarahs jul där huvudpersonen just hamnat under sin bästa kompis sexiga kusin i soffan. Hur ska detta sluta? Om du inte vet det rekommenderar vi en titt under etiketten Novell! Denna novell röstades tidigare fram av läsarna till bästa novell på bloggen.
E) Det låter som en alldeles förtjusande idé. Ni vill inte stanna en stund? Ni skulle kunna få sätta handbojor på mig ändå.
Svar: Vad är nu detta? Någon flörtar med huvudpersonen på ett minst sagt oblygt vis. Citatet är taget ur novellen Laura Hardenfast och mysteriet med den försvunna ringen där allt är prydligt på ytan och karatärerna niar varandra på artigaste manér, men allt är förstås inte vad det ser ut att vara, när privatdetektiven Laura börjar titta närmare på sina misstänkta.
F) Vilken vacker scen det var. Någon borde ha haft med den i en film. Hon satt kvar där, alldeles stilla, tills tjejen kom tillbaka in på grunt vatten igen och började vada mot stranden. Vilken kropp hon hade; vältränad, men kurvig och stora mjuka runda bröst. Lina kom på sig själv med att bara njuta. Sedan försvann uppenbarelsen på andra sidan klippblocket.
Svar: Ur Sommarnovellen, eller som den heter i boken: Möte vid stora stenen, är detta utdrag hämtat. Lina har svårt att sova och råkar i sommarmorgonen få syn på en naken simmerska nedanför klippblocket där hon sitter. Enligt läsarna är det Skorpans näst bästa novell.
G) Det hade blivit mörkt utanför, men det var varmt i sovrummet där Pyret smekte Kims nakna kropp och fick elektriska stötar av hennes rysningar, hennes djupa andetag och av de där underbara ljuden av upphetsning. De var som en blandning av njutning och kärlek, så oförställt och så utlämnande, så nära Kim som någon kunde komma.
Svar: Det här utdraget är taget ur novellen Pyrets miljoner där huvudpersonen inte bara har problem med ett svartsjukt ex, utan också med alla de miljoner hon vunnit på lotto och inte vet vad hon ska göra av med.
H) ”Du är vild. Jag tycker om att vakna med dig.” Alexandra log generat. Emmy verkade alltid säga precis rätt saker. Det hade hon gjort sen den första gången hon öppnade munnen.
Svar: Huvudpersonen vi får träffa i novellen Alexandra Clarasdotter är inte någon lättflörtad kvinna. Hon vet hur man förför, men vet hon hur man älskar? Kommer det någonsin komma en kvinna som kan få henne på fall? Eller kommer hon att fortsätta gömma sig på vinden med sina geniala uppfinningar?
I) ”Jag har drömt om att ha dina bröst i mina händer”, sa hon. ”Jag har aldrig haft en annan kvinnas bröst i mina händer förut. Men det känns bra.” Jag kände mig mer upphetsad än någonsin. Helst ville jag bara ta med mig Amanda hem, dra av hennes kläder och älska med henne hela natten.
Svar: I novellen Att falla för Amanda har huvudpersonen det inte lätt. Amanda är det charmigaste hon sett, men vad vill Amanda egentligen? Hon säger så fina saker, men hon har ju en pojkvän.
J) Ibland möter jag henne på gatan om kvällen, hon med det långa svarta håret. Hon går uppför Götgatsbacken när jag går nerför den. Kanske bor hon i närheten av mitt jobb. Kanske bor jag i närheten av hennes. Det händer ofta att våra blickar möts. Då ler vi mot varandra. Jag vet inte vad det betyder. Kanske bara: Hej, min okända vän, där är du igen.
Svar: Det här var väl lätt? Novellen heter ju just Ibland möter jag henne på gatan om kvällen. Huvudpersonen stöter på någon hon har sett förut och plötsligt förvandlas en främling till en riktig människa, någon som inte är alls som hon har tänkt sig.
K) Hela lägenheten kändes tom, ren och ljus. Jag tyckte bäst om hennes sovrum, som var nästan helt i vitt, och sängen, som var som ett stort fluffigt moln. Och att ligga i hennes armar i det molnet tyckte jag om mest av allt. Där hade vi befunnit oss den större delen av de två veckor som gått sedan hon förförde mig på damtoaletten på mitt favorithomohak.
Svar: Det här är Skorpans allra första novell på bloggen. Den heter Frankie och jag och handlar bland annat om att tvingas välja mellan kärlek och vänskap. Och kanske också om att man inte ska vara alltför snabb med att döma.
Om du vill läsa mer ur novellerna så finns de alla på bloggen, eller i boken Väntan på henne, som du kan hitta på Bokus, Bokia, Lycknis mfl nätbokhandlar.
.
onsdag 21 september 2011
Minns du novellen?
Skorpan har hunnit skriva en hel del noveller på Fem flator sedan bloggens start. De flesta av dem finns samlade i boken Väntan på henne, men de finns förstås också kvar på bloggen under etiketten Novell. Minns de dem alla? Vi har lånat några meningar ur några av novellerna. Minns du vilka noveller de kommer ifrån?
A) Så har jag sårat en av de bästa människorna i världen. Tårarna börjar rinna igen när jag går uppför trapporna. Jag vill bara hem och sova. Kanske vaknar jag upp i morgon och så är den här mardrömmen över.
B) Jag upptäckte henne inte förrän hon stod precis bredvid mig. Kanske var det för att jag satt och funderade på artikeln jag skulle skriva eller så var det för att hon hade ett svart linne på sig idag. Jag hade på något vis fått för mig att hon alltid skulle vara turkos.
C) Vi är som gjorda för varandra. Jag vet det. Hon vet det. Hennes flickvän vet det inte.
D) Hennes hjärta slog snabbt. Hur hade hon hamnat så nära? Hon kände hur Millas fingrar snuddade hennes lår och tog tag i hennes hand precis innan mjuka läppar kysste hennes mun.
E) Det låter som en alldeles förtjusande idé. Ni vill inte stanna en stund? Ni skulle kunna få sätta handbojor på mig ändå.
F) Vilken vacker scen det var. Någon borde ha haft med den i en film. Hon satt kvar där, alldeles stilla, tills tjejen kom tillbaka in på grunt vatten igen och började vada mot stranden. Vilken kropp hon hade; vältränad, men kurvig och stora mjuka runda bröst. Lina kom på sig själv med att bara njuta. Sedan försvann uppenbarelsen på andra sidan klippblocket.
G) Det hade blivit mörkt utanför, men det var varmt i sovrummet där Pyret smekte Kims nakna kropp och fick elektriska stötar av hennes rysningar, hennes djupa andetag och av de där underbara ljuden av upphetsning. De var som en blandning av njutning och kärlek, så oförställt och så utlämnande, så nära Kim som någon kunde komma.
H) ”Du är vild. Jag tycker om att vakna med dig.” Alexandra log generat. Emmy verkade alltid säga precis rätt saker. Det hade hon gjort sen den första gången hon öppnade munnen.
I) ”Jag har drömt om att ha dina bröst i mina händer”, sa hon. ”Jag har aldrig haft en annan kvinnas bröst i mina händer förut. Men det känns bra.” Jag kände mig mer upphetsad än någonsin. Helst ville jag bara ta med mig Amanda hem, dra av hennes kläder och älska med henne hela natten.
J) Ibland möter jag henne på gatan om kvällen, hon med det långa svarta håret. Hon går uppför Götgatsbacken när jag går nerför den. Kanske bor hon i närheten av mitt jobb. Kanske bor jag i närheten av hennes. Det händer ofta att våra blickar möts. Då ler vi mot varandra. Jag vet inte vad det betyder. Kanske bara: Hej, min okända vän, där är du igen.
K) Hela lägenheten kändes tom, ren och ljus. Jag tyckte bäst om hennes sovrum, som var nästan helt i vitt, och sängen, som var som ett stort fluffigt moln. Och att ligga i hennes armar i det molnet tyckte jag om mest av allt. Där hade vi befunnit oss den större delen av de två veckor som gått sedan hon förförde mig på damtoaletten på mitt favorithomohak.
Var det svårt? Lätt? De rätta svaren kommer i morgon! Om du missat någon novell och vill läsa den är det bara att kika under etiketten Novell, så hittar du alla!
.
torsdag 27 januari 2011
Dags att tippa Gaygalan!
Nu har vi tittat närmare på de nominerade i de olika kategorierna i QX Gaygala och det är dags att lägga en gissning. Vem tror du kammar hem priserna? Vem/vilket/vilken blir:
Årets Homo/Bi?
-Anders Pihlblad
-Eddie Razaz
-Elisabeth Ohlson Wallin
-Lotta Bromé
-Ulrika Westerlund
Årets Hetero?
-Birgitta Ohlsson
-Mia Skäringer
-Robyn
Årets Artist?
-Oskar Linnros
-Robyn
-September
Årets Svenska låt?
-Dancing On My Own – Robyn
-Från och med du – Oskar Linnros
-Kom – Timoteij
-Manboy – Saade
-Mikrofonkåt – September
Årets TV-program?
-Glee
-Så mycket bättre
-Solsidan
Årets film?
-En Enda Man
-Fyra År Till
-The Kids Are All Right
Årets Bok?
-Högre än alla himlar Louise Boije af Gennäs
-Tiger - Mian Lodalen
-Ung, bög och jävligt kär - Johannes Sandreyo
Skicka din rad till 5flator@gmail.com! Som vanligt går det förstås jättebra att skriva sitt svar under en signatur. (Annars använder vi oss bara av förnamn.) Vinnarna tar hem äran och kanske även en flatfilm och ett 5-linne!
.
Årets Homo/Bi?
-Anders Pihlblad
-Eddie Razaz
-Elisabeth Ohlson Wallin
-Lotta Bromé
-Ulrika Westerlund
Årets Hetero?
-Birgitta Ohlsson
-Mia Skäringer
-Robyn
Årets Artist?
-Oskar Linnros
-Robyn
-September
Årets Svenska låt?
-Dancing On My Own – Robyn
-Från och med du – Oskar Linnros
-Kom – Timoteij
-Manboy – Saade
-Mikrofonkåt – September
Årets TV-program?
-Glee
-Så mycket bättre
-Solsidan
Årets film?
-En Enda Man
-Fyra År Till
-The Kids Are All Right
Årets Bok?
-Högre än alla himlar Louise Boije af Gennäs
-Tiger - Mian Lodalen
-Ung, bög och jävligt kär - Johannes Sandreyo
Skicka din rad till 5flator@gmail.com! Som vanligt går det förstås jättebra att skriva sitt svar under en signatur. (Annars använder vi oss bara av förnamn.) Vinnarna tar hem äran och kanske även en flatfilm och ett 5-linne!
.
tisdag 28 december 2010
Fem flators gaygaletävling
På allmän begäran upprepar vi förra årets tävling där våra läsare får tippa vilka ni tror kommer ta hem priserna på Årets Gaygala! Vi har valt ut de kategorier som vi tycker är allra roligast att gissa på. Vilka av nedanstående kandidater tror du vinner pris som:
Årets Homo/Bi?
-Anders Pihlblad
-Eddie Razaz
-Elisabeth Ohlson Wallin
-Lotta Bromé
-Ulrika Westerlund
Årets Hetero?
-Birgitta Ohlsson
-Mia Skäringer
-Robyn
Årets Artist?
-Oskar Linnros
-Robyn
-September
Årets Svenska låt?
-Dancing On My Own – Robyn
-Från och med du – Oskar Linnros
-Kom – Timoteij
-Manboy – Saade
-Mikrofonkåt – September
Årets TV-program?
-Glee
-Så mycket bättre
-Solsidan
Årets film?
-En Enda Man
-Fyra År Till
-The Kids Are All Right
Årets Bok?
-Högre än alla himlar Louise Boije af Gennäs
-Tiger - Mian Lodalen
-Ung, bög och jävligt kär - Johannes Sandreyo
Skicka din rad till 5flator@gmail.com! Du får gärna skriva några motiveringar till hur du tänkt också, om du känner för det, så kanske vi publicerar några av dem också. Men det är inget krav! Som vanligt går det förstås också jättebra att skriva sitt svar under en signatur som "GS", "Hulken" eller "Söta Josefin". (Annars använder vi oss bara av förnamn.) Vinnaren tar hem äran och kanske även ett pris om vi hittar något trevligt!
.
Årets Homo/Bi?
-Anders Pihlblad
-Eddie Razaz
-Elisabeth Ohlson Wallin
-Lotta Bromé
-Ulrika Westerlund
Årets Hetero?
-Birgitta Ohlsson
-Mia Skäringer
-Robyn
Årets Artist?
-Oskar Linnros
-Robyn
-September
Årets Svenska låt?
-Dancing On My Own – Robyn
-Från och med du – Oskar Linnros
-Kom – Timoteij
-Manboy – Saade
-Mikrofonkåt – September
Årets TV-program?
-Glee
-Så mycket bättre
-Solsidan
Årets film?
-En Enda Man
-Fyra År Till
-The Kids Are All Right
Årets Bok?
-Högre än alla himlar Louise Boije af Gennäs
-Tiger - Mian Lodalen
-Ung, bög och jävligt kär - Johannes Sandreyo
Skicka din rad till 5flator@gmail.com! Du får gärna skriva några motiveringar till hur du tänkt också, om du känner för det, så kanske vi publicerar några av dem också. Men det är inget krav! Som vanligt går det förstås också jättebra att skriva sitt svar under en signatur som "GS", "Hulken" eller "Söta Josefin". (Annars använder vi oss bara av förnamn.) Vinnaren tar hem äran och kanske även ett pris om vi hittar något trevligt!
.
lördag 27 november 2010
Bästa bloggarna?
Amerikanska sidan About Lesbian Life har valt ut sina favoriter bland de lesbiska amerikanska bloggarna. Så här ser listan och Abouts kommentarer ut:
1. Pam´s House Blend
Pam är på hugget. Hon är alltid bland de första att kommentera viktiga händelser i HBTQ-sfären. Beroende på vem man frågar är hon en elak antikristen aktivist eller den bästa bloggaren i HBTQ-sfären.
2. Mombian
För alla lesbiska mammor därute, och till och med för dem som inte är föräldrar, är Mombian en toppensida med bok- och leksaksrecension, resetips, hälsotips och till och med veganska kakrecept.
3. Jasmyne Cannick
Jasmyne Cannick är en nya generationens bloggaktivist som utmanar den homofobiska straighta världen och även belyser rasism, sexism och falsket inom gaysamhället.
4. Rosie
Rosie O'Donnells blogg är en mix av politiska åsikter, poesi och videos.
Kommentarerna är alltså Abouts egna kommentarer och inte Fem flators. Resten av Abouts lista kan du se här. Vad tycker du? Är de amerikanska lesbiska bloggarna något att ha? Och vilka lesbiska bloggar är egentligen bäst i Sverige? Vilka läser du? Lämna gärna en kommentar!
.
1. Pam´s House Blend
Pam är på hugget. Hon är alltid bland de första att kommentera viktiga händelser i HBTQ-sfären. Beroende på vem man frågar är hon en elak antikristen aktivist eller den bästa bloggaren i HBTQ-sfären.
2. Mombian
För alla lesbiska mammor därute, och till och med för dem som inte är föräldrar, är Mombian en toppensida med bok- och leksaksrecension, resetips, hälsotips och till och med veganska kakrecept.
3. Jasmyne Cannick
Jasmyne Cannick är en nya generationens bloggaktivist som utmanar den homofobiska straighta världen och även belyser rasism, sexism och falsket inom gaysamhället.
4. Rosie
Rosie O'Donnells blogg är en mix av politiska åsikter, poesi och videos.
Kommentarerna är alltså Abouts egna kommentarer och inte Fem flators. Resten av Abouts lista kan du se här. Vad tycker du? Är de amerikanska lesbiska bloggarna något att ha? Och vilka lesbiska bloggar är egentligen bäst i Sverige? Vilka läser du? Lämna gärna en kommentar!
.
måndag 20 september 2010
Tigertävling
Nu har vi skaffat oss en domare i Tigertävlingen! Hon som kommer att välja ut sitt favoritförslag bland de inskickade ser ut såhär:
Låt nu fantasin flöda och skicka in ditt förslag till oss! Som vanligt har vi inga krav alls på innehåll, längd, form, rättstavning eller andra oviktigheter. Skriv bara ner varför det är du som behöver det signerade exet av Mians bok Tiger, så får vi se om Mian håller med!
.
Låt nu fantasin flöda och skicka in ditt förslag till oss! Som vanligt har vi inga krav alls på innehåll, längd, form, rättstavning eller andra oviktigheter. Skriv bara ner varför det är du som behöver det signerade exet av Mians bok Tiger, så får vi se om Mian håller med!
.
lördag 18 september 2010
Tigertävling!
Det behöver inte alls vara en sann historia. Nej, tvärtom ser vi fram emot riktigt osannolika, galna och fantasifulla förslag. Skriv tre meningar eller tio. Ja, skriv helt enkelt så många meningar som du behöver för att förklara varför du är i desperat behov av den här boken.
Har du blivit kidnappad av lesbiska pirater från yttre rymden och behöver använda boken för att muta dig fri? Hade du just köpt ett ex av boken och verkligen sett fram emot att läsa den, men din hund tog boken och släppte ner den i diskbaljan så att den blev helt förstörd och oläslig och det dessutom skvätte diskmedel på tant Agdas antika byrå så att stämningen på julafton numera kommer vara mycket tryckt? Eller behöver du bara något att stå på för att du inte når upp till proppskåpet när du krämat på med förstärkaren samtidigt som du lagat potatisgratäng och tvättat trosor? Alla orsaker är bra och publiceras på bloggen, men bara den allra bästa kan vinna boken. Kanhända delar vi även ut några 5-linnen som tröstpris!
Låt fantasin flöda! Senast den 2 oktober vill vi ha ditt bidrag!
.
söndag 12 september 2010
Insiktshistoria 4
Den fjärde inskickade insiktshistorian i Skorpans utmaning kommer från signaturen Anonym:
Jag är född på 80-talet och uppvuxen i en familj med två syskon, pappa och styvmamma. Mina starkaste minnen från barndomen kopplade till homosexualitet är när två tjejer eller killar pussade eller kysste varandra på tv. Min styvmamma var då aldrig sen med att göra olika ljud som visade hennes avsky - hon låtsades spy eller liknande. Min brors teori är att hon på detta sättet försökte "imponera" på min far som därmed också hade åsikten att homosexualitet var något fruktansvärt äckligt och fel.
Dessa värderingar inpräntades även i mig och jag minns ett samtal mellan mig och min bästa vän när jag var 12 år i vilket jag vidareförde de uttalanden min far gjort om de hemska, hemska homosarna och dess onaturlighet. Min vän var tack och lov inte av samma åsikt och kom från en familj med öppna värderingar. Hon uttryckte sina åsikter om ämnet vilka var precis tvärtemot de åsikter jag fått lära mig var de rätta.
Två år senare tittade jag på en tv-serie som bland annat hade en lesbisk storyline, och när dessa två kvinnor kysstes slog mitt hjärta ett extra slag. Jag ringde min vän för att få hjälp med att reda ut vad detta betydde. Det var vid detta ögonblick, detta telefonsamtal där jag låg på golvet i hallen och pratade med vännen som var min insiktsstund. Det tog mig dock många år att våga ge efter för dessa känslor och acceptera dem som en del av mig, och ännu längre tid tog det innan jag kom ut för min familj. Överraskande nog möttes jag inte av annat än acceptans från min familj, människor kan uppenbarligen förändras.
/Anonym
Jag är född på 80-talet och uppvuxen i en familj med två syskon, pappa och styvmamma. Mina starkaste minnen från barndomen kopplade till homosexualitet är när två tjejer eller killar pussade eller kysste varandra på tv. Min styvmamma var då aldrig sen med att göra olika ljud som visade hennes avsky - hon låtsades spy eller liknande. Min brors teori är att hon på detta sättet försökte "imponera" på min far som därmed också hade åsikten att homosexualitet var något fruktansvärt äckligt och fel.
Dessa värderingar inpräntades även i mig och jag minns ett samtal mellan mig och min bästa vän när jag var 12 år i vilket jag vidareförde de uttalanden min far gjort om de hemska, hemska homosarna och dess onaturlighet. Min vän var tack och lov inte av samma åsikt och kom från en familj med öppna värderingar. Hon uttryckte sina åsikter om ämnet vilka var precis tvärtemot de åsikter jag fått lära mig var de rätta.
Två år senare tittade jag på en tv-serie som bland annat hade en lesbisk storyline, och när dessa två kvinnor kysstes slog mitt hjärta ett extra slag. Jag ringde min vän för att få hjälp med att reda ut vad detta betydde. Det var vid detta ögonblick, detta telefonsamtal där jag låg på golvet i hallen och pratade med vännen som var min insiktsstund. Det tog mig dock många år att våga ge efter för dessa känslor och acceptera dem som en del av mig, och ännu längre tid tog det innan jag kom ut för min familj. Överraskande nog möttes jag inte av annat än acceptans från min familj, människor kan uppenbarligen förändras.
/Anonym
lördag 11 september 2010
Insiktshistoria 3
Här kommer den tredje historien i Skorpans utmaning. Denna gång från signaturen R. Skicka in din egen berättelse till 5flator@gmail.com!
Jag har nog alltid varit gay. Jag har liksom bara inte fattat det. Eller snarare att det jag kände inte var hur andra tjejer kände. Jag minns att jag när jag var sex år kom till slutsatsen att eftersom jag lärt mig att man inte skulle pussa pojkar hursomhelst så var det bättre att pussa flickor. Det var inget jag provade i praktiken, eller ens planerade att göra. Jag gjorde bara den kopplingen. Och vissa ”sanningar” man får för sig när man är liten sitter fastrotade. Jag har en känsla av att mina föräldrar inte skulle se det på samma sätt. Men det är mitt liv. Inte deras.
Jag följde nog strömmen länge. Kollade efter killar för att mina kompisar gjorde det. Men det var inte sådär superkul. Jag tröttnade på deras killsnack. Men visst var jag intresserad av killar. När jag var femton träffade jag C och jag trodde jag hittat mannen i mitt liv. Vi blev kompisar men aldrig nåt mer. När jag var runt 20 började min övertygelse om att han var den rätte att släppa och jag började se folk på ett annat sätt efter att inte ha kollat åt några andra killar på flera år. Jag hittade få killar som var intressanta. Inte för att jag vrålletade men…
Under min tonårstid började jag få tillbaka det självförtroende jag tappat efter att inte ha kommit in riktigt i gemenskapen i min mellanstadieklass. Jag slutade göra saker bara därför att man ”skulle” göra så. Jag gjorde ingen superrevolt. Men jag började vägra trängas i den form omgivningen stöpt åt mig. Jag skapade mina egna levnadsregler som:
”Gör som du vill så länge du inte skadar nån”, ”Låt mig vara mig, eller låt bli och lämna mig ifred” och ”Ge mig en anledning bra nog så ska jag göra det”
Jag började följa Kvinnofängelset när jag var runt 20. Jag satt uppe till halv två. Såg mitt efterlängtade avsnitt och gick sen och la mig. Dessutom såg jag alla serier (i alla fall de bra eller halvbra) som gick innan. Och det var där och då, när de började visa Bad Girls (eller Bakom Järngaller som det stod i tevetablån) när man fick följa Nikki and Helens story, som jag började min färd mot att inse att jag är gay.
Det är min enda referensram. Jag vet inte hur lång tid det tog innan jag fattade. Eller om jag visste det redan innan. Jag har fortfarande svårt att förstå hur något som känns så normalt och som en del av mig kan uppfattas som annorlunda av andra. Det tog några år innan jag blev bekväm med etiketten homosexuell. Att inse att jag var annorlunda även på det området och vart gränsen för hur andra känner och tycker går.
Nu har jag hittat en hel del saker som gör att jag är rätt säker på att jag varit gay länge. Jag kan se filmer jag såg när jag var yngre och känna nån sorts attraktion till karaktärerna och minnas att jag alltid känt det så. Och det är i princip alltid tjejer…
/R
Jag har nog alltid varit gay. Jag har liksom bara inte fattat det. Eller snarare att det jag kände inte var hur andra tjejer kände. Jag minns att jag när jag var sex år kom till slutsatsen att eftersom jag lärt mig att man inte skulle pussa pojkar hursomhelst så var det bättre att pussa flickor. Det var inget jag provade i praktiken, eller ens planerade att göra. Jag gjorde bara den kopplingen. Och vissa ”sanningar” man får för sig när man är liten sitter fastrotade. Jag har en känsla av att mina föräldrar inte skulle se det på samma sätt. Men det är mitt liv. Inte deras.
Jag följde nog strömmen länge. Kollade efter killar för att mina kompisar gjorde det. Men det var inte sådär superkul. Jag tröttnade på deras killsnack. Men visst var jag intresserad av killar. När jag var femton träffade jag C och jag trodde jag hittat mannen i mitt liv. Vi blev kompisar men aldrig nåt mer. När jag var runt 20 började min övertygelse om att han var den rätte att släppa och jag började se folk på ett annat sätt efter att inte ha kollat åt några andra killar på flera år. Jag hittade få killar som var intressanta. Inte för att jag vrålletade men…
Under min tonårstid började jag få tillbaka det självförtroende jag tappat efter att inte ha kommit in riktigt i gemenskapen i min mellanstadieklass. Jag slutade göra saker bara därför att man ”skulle” göra så. Jag gjorde ingen superrevolt. Men jag började vägra trängas i den form omgivningen stöpt åt mig. Jag skapade mina egna levnadsregler som:
”Gör som du vill så länge du inte skadar nån”, ”Låt mig vara mig, eller låt bli och lämna mig ifred” och ”Ge mig en anledning bra nog så ska jag göra det”
Jag började följa Kvinnofängelset när jag var runt 20. Jag satt uppe till halv två. Såg mitt efterlängtade avsnitt och gick sen och la mig. Dessutom såg jag alla serier (i alla fall de bra eller halvbra) som gick innan. Och det var där och då, när de började visa Bad Girls (eller Bakom Järngaller som det stod i tevetablån) när man fick följa Nikki and Helens story, som jag började min färd mot att inse att jag är gay.
Det är min enda referensram. Jag vet inte hur lång tid det tog innan jag fattade. Eller om jag visste det redan innan. Jag har fortfarande svårt att förstå hur något som känns så normalt och som en del av mig kan uppfattas som annorlunda av andra. Det tog några år innan jag blev bekväm med etiketten homosexuell. Att inse att jag var annorlunda även på det området och vart gränsen för hur andra känner och tycker går.
Nu har jag hittat en hel del saker som gör att jag är rätt säker på att jag varit gay länge. Jag kan se filmer jag såg när jag var yngre och känna nån sorts attraktion till karaktärerna och minnas att jag alltid känt det så. Och det är i princip alltid tjejer…
/R
fredag 10 september 2010
Insiktshistoria 2
Nästa insiktshistoria i Skorpans utmaning kommer från Moa! Skicka in din egen berättelse till 5flator@gmail.com.
När jag var 13 år blev jag kär i en tjej för första gången. Jag förstod inte då vad det var som hade hänt med mig, eller innerst inne hade jag nog alltid vetat. Men alla dessa känslor av den starkare versionen var nya, jag visste inte hur jag skulle reagera. Allt i mitt liv blev till en enda stor röra. Jag kunde inte vara i samma rum som henne utan att tappa luften, bli helt röd i ansiktet, babbla om något för att verka upptagen, leta efter närmsta utgång, you name it! Att vara i skolan var därför en plåga och jag fick göra allt i min väg för att inte vara i hennes närhet. Jag ville ha henne så långt ifrån mig som möjligt, fast samtidigt så nära som det bara gick.
Vi gick i parallellklass och hade nästan alltid raster samtidigt. Eftersom vi hade gemensamma kompisar så umgicks våra ”gäng” dagligen och det gjorde verkligen inte saken bättre. Att se in i hennes vackra bruna ögon när hon pratade med mig fick mig nästan att svimma. Hennes oemotståndliga läppar som log emot mig. Hennes långa mörka hår som slingrade sig ner för hennes rygg. Hon hade mig fast. Jag var som förtrollad.
Åren gick och jag lärde mig med tiden att kunna hantera olika situationer. Jag kunde sitta bredvid henne utan att agera på ett konstigt sätt. Jag kunde prata med henne som om det var vem som helst. Jag lärde mig helt enkelt att stänga av alla kännslor. Det var naturligtvis väldigt smärtsamt och jag mådde ofta dåligt över att behöva spela någon annan när jag var runt omkring henne. För jag ville ju inget hellre än att berätta hur mycket hon betydde för mig, eller hur vacker jag tycket att hon var.
När vi skulle gå ut 9:an så tänkte jag att jag äntligen skulle få börja om på nytt. Slippa alla dessa känslor och att allt skulle bli som vanligt. Jag trodde att jag skulle få känslor för någon kille när vi började gymnasiet och att den här ”fasen” skulle gå över, men gud så fel jag hade. Jag fick reda på att vi skulle gå samma linje, i samma skola, och i samma klass. Min värld föll i bitar.
Under sommaren spenderade jag mina dagar instängd på mitt rum funderandes på hur mitt liv hade blivit. Jag var upp över öronen förälskad i en person, som råkade vara en tjej. Betydde det att jag var lesbisk? Efter att jag länge studerat mitt liv bit för bit och föll allting på plats. Jag hade aldrig haft känslor för en kille, medan jag ofta hade speciella känslor för tjejer. Att jag faktiskt hade varit lite småkär i många av tjejerna i min klass. Jag sträckte på ryggen, tog ett djupt andetag och sa för mig själv, jag är gay. Det var även den sommaren som jag bestämde mig för att berätta för mina tre nästa tjejkompisar att jag inte gillade killar. Vi var ute och festade på ”stan” och vi började prata om sexuella läggningar och om man nånsin hade tvivlat på sin. Mina tre tjekompisar sa då , till min stora förvåning, att dom hade varit osäkra på vart dom stod. Två av dom sa till slut att dom var rätt säkra på att dom var bi , och den tredje sa att det bara hade varit en fas. Jag berättade då att jag själv var ganska säker på en sak, att jag inte gillade killar. De tog det så bra som man bara kan önska och sa till mig att de skulle stå vid min sida igenom allt, vad mer kan man begära!?
Sen när vi började gymnasiet visste jag inte hur det skulle bli att behöva gå i samma klass som henne i 3 år. Dessutom skulle jag gå med bara tjejer, 12 snygga tjejer för att vara exakt. Alla flators dröm? Skulle jag verkligen klara av det, eller skulle det börja om på nytt och bli lika jobbigt som det var när vi gick i 6:an? Det återstod att se.
Jag kan ju säga nu i efterhand att det har gått hur bra som helst med min resa och med min klass. Jag har kommit ut till fler än jag någonsin trodde att jag skulle göra så här fort, jag har äntligen hittat mig själv och mår bättre är någonsin! :)
Hälsningar Moa
När jag var 13 år blev jag kär i en tjej för första gången. Jag förstod inte då vad det var som hade hänt med mig, eller innerst inne hade jag nog alltid vetat. Men alla dessa känslor av den starkare versionen var nya, jag visste inte hur jag skulle reagera. Allt i mitt liv blev till en enda stor röra. Jag kunde inte vara i samma rum som henne utan att tappa luften, bli helt röd i ansiktet, babbla om något för att verka upptagen, leta efter närmsta utgång, you name it! Att vara i skolan var därför en plåga och jag fick göra allt i min väg för att inte vara i hennes närhet. Jag ville ha henne så långt ifrån mig som möjligt, fast samtidigt så nära som det bara gick.
Vi gick i parallellklass och hade nästan alltid raster samtidigt. Eftersom vi hade gemensamma kompisar så umgicks våra ”gäng” dagligen och det gjorde verkligen inte saken bättre. Att se in i hennes vackra bruna ögon när hon pratade med mig fick mig nästan att svimma. Hennes oemotståndliga läppar som log emot mig. Hennes långa mörka hår som slingrade sig ner för hennes rygg. Hon hade mig fast. Jag var som förtrollad.
Åren gick och jag lärde mig med tiden att kunna hantera olika situationer. Jag kunde sitta bredvid henne utan att agera på ett konstigt sätt. Jag kunde prata med henne som om det var vem som helst. Jag lärde mig helt enkelt att stänga av alla kännslor. Det var naturligtvis väldigt smärtsamt och jag mådde ofta dåligt över att behöva spela någon annan när jag var runt omkring henne. För jag ville ju inget hellre än att berätta hur mycket hon betydde för mig, eller hur vacker jag tycket att hon var.
När vi skulle gå ut 9:an så tänkte jag att jag äntligen skulle få börja om på nytt. Slippa alla dessa känslor och att allt skulle bli som vanligt. Jag trodde att jag skulle få känslor för någon kille när vi började gymnasiet och att den här ”fasen” skulle gå över, men gud så fel jag hade. Jag fick reda på att vi skulle gå samma linje, i samma skola, och i samma klass. Min värld föll i bitar.
Under sommaren spenderade jag mina dagar instängd på mitt rum funderandes på hur mitt liv hade blivit. Jag var upp över öronen förälskad i en person, som råkade vara en tjej. Betydde det att jag var lesbisk? Efter att jag länge studerat mitt liv bit för bit och föll allting på plats. Jag hade aldrig haft känslor för en kille, medan jag ofta hade speciella känslor för tjejer. Att jag faktiskt hade varit lite småkär i många av tjejerna i min klass. Jag sträckte på ryggen, tog ett djupt andetag och sa för mig själv, jag är gay. Det var även den sommaren som jag bestämde mig för att berätta för mina tre nästa tjejkompisar att jag inte gillade killar. Vi var ute och festade på ”stan” och vi började prata om sexuella läggningar och om man nånsin hade tvivlat på sin. Mina tre tjekompisar sa då , till min stora förvåning, att dom hade varit osäkra på vart dom stod. Två av dom sa till slut att dom var rätt säkra på att dom var bi , och den tredje sa att det bara hade varit en fas. Jag berättade då att jag själv var ganska säker på en sak, att jag inte gillade killar. De tog det så bra som man bara kan önska och sa till mig att de skulle stå vid min sida igenom allt, vad mer kan man begära!?
Sen när vi började gymnasiet visste jag inte hur det skulle bli att behöva gå i samma klass som henne i 3 år. Dessutom skulle jag gå med bara tjejer, 12 snygga tjejer för att vara exakt. Alla flators dröm? Skulle jag verkligen klara av det, eller skulle det börja om på nytt och bli lika jobbigt som det var när vi gick i 6:an? Det återstod att se.
Jag kan ju säga nu i efterhand att det har gått hur bra som helst med min resa och med min klass. Jag har kommit ut till fler än jag någonsin trodde att jag skulle göra så här fort, jag har äntligen hittat mig själv och mår bättre är någonsin! :)
Hälsningar Moa
torsdag 9 september 2010
Insiktshistoria 1
I Skorpans utmaning uppmanade vi läsarna att skicka in sina insiktshistorier: När, var och hur insåg du att det var kvinnor som gällde för dig? Här kommer den första insiktshistorien, från signaturen Babs. Ni andra har fortfarande knappt två veckor på er att skicka in er berättelse till oss!
Jag är född 1957 och under min uppväxt så fanns det ingen öppen debatt om sexualitet över huvudtaget. Så småningom kom filmen "Nyfiken Gul" 1967 och det blev ett väldigt rabalder om hur snuskig filmen var och att den nog borde förbjudas. Det man tog in som barn blev då att sex var fult och skamligt. Nästa "konstighet" som jag blev medveten om var att det fanns Homofiler, bara ordet och på det sätt det uttalades på gjorde att man förstod att det var något som var om möjligt ännu sämre än sexualitet. Jag förstod inte vad det var men antog att det hade att göra med "fula gubbar". Alltså rättning in i de normala leden och så förblev det. Flickor skulle drömma om att vara prinsessor och pojkar skulle utföra hjältedåd. När jag sov över hos en tjejkompis som hade flyttat, jag tror att vi var runt 11 år, så sov vi på golvet i deras vardagsrum. Hon föreslog att vi skulle leka vuxna, alltså man och kvinna. Vi gjorde så och där låg vi och kramades och pussades och det var mycket angenämt.
Jag är född 1957 och under min uppväxt så fanns det ingen öppen debatt om sexualitet över huvudtaget. Så småningom kom filmen "Nyfiken Gul" 1967 och det blev ett väldigt rabalder om hur snuskig filmen var och att den nog borde förbjudas. Det man tog in som barn blev då att sex var fult och skamligt. Nästa "konstighet" som jag blev medveten om var att det fanns Homofiler, bara ordet och på det sätt det uttalades på gjorde att man förstod att det var något som var om möjligt ännu sämre än sexualitet. Jag förstod inte vad det var men antog att det hade att göra med "fula gubbar". Alltså rättning in i de normala leden och så förblev det. Flickor skulle drömma om att vara prinsessor och pojkar skulle utföra hjältedåd. När jag sov över hos en tjejkompis som hade flyttat, jag tror att vi var runt 11 år, så sov vi på golvet i deras vardagsrum. Hon föreslog att vi skulle leka vuxna, alltså man och kvinna. Vi gjorde så och där låg vi och kramades och pussades och det var mycket angenämt.
Ett par år längre fram så skulle alla vara med killar och jag tänkte att det måste ju jag också, det var hela tiden så mycket som jag var tvungen att bevisa för mig själv och för omgivningen. Jag var ingen normal tjej på något sätt, min pappa var invandrare vilket var mycket ovanligt på 50-talet, han blev senare mycket sjuk och dog när jag fortfarande var en tonåring. Min mamma arbetade heltid medan mina kompisar hade mammor som var hemma hela dagarna.
När jag kände att jag nog mer tände på tjejer så var jag runt 15 år, men jag trodde att jag var helt ensam om det i hela världen. Jag var tillsammans med en kille och tänkte att det var enklare att fortsätta på det viset. Jag hade inte kunskap om att det fanns ett annat sätt att leva.
Vi förlovade oss och så småningom gifte vi oss, barn skaffade vi oss i ganska rask takt. Vid 18-års ålder var jag redan 2 barns mamma. Nu efteråt så undrar jag om jag inte överdrev en aning för att verka normal. Förhållandet höll i 15 år men det var aldrig ett riktigt bra förhållande.
Vid den tidpunkten hade jag mycket väl förstått vad jag hade för läggning men jag hade ingen att prata med och jag kännde ingen som var lesbisk. Dessutom ville jag inte skada mina barn som mådde väldigt dåligt av skilsmässan. Ett par år senare gifte jag om mig med en av mina bästa vänner och vi har skaffat två barn till. Men han har ingen aning om att jag längtar efter en kvinna.
Vid den tidpunkten hade jag mycket väl förstått vad jag hade för läggning men jag hade ingen att prata med och jag kännde ingen som var lesbisk. Dessutom ville jag inte skada mina barn som mådde väldigt dåligt av skilsmässan. Ett par år senare gifte jag om mig med en av mina bästa vänner och vi har skaffat två barn till. Men han har ingen aning om att jag längtar efter en kvinna.
För en månad sen hittade jag flator.se på nätet. Jag har äntligen en egen dator tack och lov. Jag gick in som medlem och beskrev mitt öde och att jag inte har för avsikt att lämna min man eftersom han fortfarande är min bästa vän.
Döm om min förvåning när jag får ett mail samma dag från en kvinna som är i samma situation som jag. Vi har idag ett förhållande och det känns så bra, jag har aldrig i mitt liv upplevt en sådan lycka som jag gör med min Vackra. Bara detta att få smeka en kvinnas mjuka kropp, hålla hennes händer i mina gör mig alldeles varm. Och det är så skönt att ingen ställer krav på den andra utan vi bara njuter av varandra.
Vad som kommer att hända i framtiden vet vi inget om men än så länge är allt bara härligt.
/Babs
söndag 27 juni 2010
Var finns flickvännerna?
Fem var nyfikna på var en tjej egentligen kan hitta sin flickvän. Vi frågade er vad ni trodde och gav några förslag som vi trodde kunde vara troliga alternativ. Det visade sig att 25% hade hittat eller trodde att de skulle hitta sin flickvän på Qruiser, 16% genom vänner, 8 % på krogen, 8 % på Pride och 4 % på jobbet. MEN de allra flesta, 37%, menade att flickvännen hade hittats/skulle hittas någon annanstans! Så nu är vi förstås mycket nyfikna på: VAR? Ni som klickade i det här alternativet, var är det där nån annanstans? Lämna mycket gärna en kommentar!
.
.
söndag 20 juni 2010
Lesbiska tv-serier
Vi fick en fråga om lesbiska tv-serier och Fem gav sig ut på nätet för att försöka luska ut vad som finns. På tv-seriesidan telebisyon hittade vi följande tv-serier som hade klassats som lesbiska:
099 Central (2002)
All My Children (1970)
Attachments (2001)
Bad Girls (1999)
Boys Nxt Door (2007)
Buffy the Vampire Slayer (1997)
Dante's Cove (2005)
Dark Angel (2000)
E.R. (1994)
Ellen (1994)
The Ellen Show (2001)
Exes & Ohs (2007)
Footballers' Wives (2002)
Fortunes of War (1987)
Hex (2004)
In the Life (1992)
Jekyll (2007)
The Kids in the Hall (1988)
Kink (2001)
The L Word (2004)
The League of Gentlemen (1999)
Lifestories: Families in Crisis (1992)
Little Britain (2003)
Mistresses (2008)
More Tales of the City (1998)
Muscle (1995)
Nip/Tuck (2003)
Noir (2001)
Pacific Drive (1996)
Paradise Falls (2001)
Prisoner: Cell Block H (1979)
Queer as Folk (2000)
Relativity (1996)
Revolutionary Girl Utena (1997)
Rick & Steve: The Happiest Gay Couple in All the World (2007)
Roseanne (1988)
South of Nowhere (2005)
Spicy City (1997)
Strip Mall (2000)
Sugar Rush (2005)
Undressed (1999)
Women in Prison (1987)
Xena: Warrior Princess (1995)
Frågan är hur lesbiska dessa tv-serier verkligen är. Vissa av dem tycker vi knappt har något lesbiskt innehåll alls. Vissa har vi aldrig hört talas om. Har du sett några av serierna? Hur lesbiska tycker du att de är? Vilka borde tas bort från listan? Fattas det några? Lämna gärna en kommentar!
.
099 Central (2002)
All My Children (1970)
Attachments (2001)
Bad Girls (1999)
Boys Nxt Door (2007)
Buffy the Vampire Slayer (1997)
Dante's Cove (2005)
Dark Angel (2000)
E.R. (1994)
Ellen (1994)
The Ellen Show (2001)
Exes & Ohs (2007)
Footballers' Wives (2002)
Fortunes of War (1987)
Hex (2004)
In the Life (1992)
Jekyll (2007)
The Kids in the Hall (1988)
Kink (2001)
The L Word (2004)
The League of Gentlemen (1999)
Lifestories: Families in Crisis (1992)
Little Britain (2003)
Mistresses (2008)
More Tales of the City (1998)
Muscle (1995)
Nip/Tuck (2003)
Noir (2001)
Pacific Drive (1996)
Paradise Falls (2001)
Prisoner: Cell Block H (1979)
Queer as Folk (2000)
Relativity (1996)
Revolutionary Girl Utena (1997)
Rick & Steve: The Happiest Gay Couple in All the World (2007)
Roseanne (1988)
South of Nowhere (2005)
Spicy City (1997)
Strip Mall (2000)
Sugar Rush (2005)
Undressed (1999)
Women in Prison (1987)
Xena: Warrior Princess (1995)
Frågan är hur lesbiska dessa tv-serier verkligen är. Vissa av dem tycker vi knappt har något lesbiskt innehåll alls. Vissa har vi aldrig hört talas om. Har du sett några av serierna? Hur lesbiska tycker du att de är? Vilka borde tas bort från listan? Fattas det några? Lämna gärna en kommentar!
.
lördag 12 juni 2010
Vad vill du se?
Har du tips på bra musik, bra böcker, bra filmklipp eller finns det något annat du vill se på bloggen? Vi blir glada för all inspiration och alla idéer! Lämna en kommentar, skicka ett mail till 5flator@gmail.com eller skriv ett meddelande på Qruiser!
.
.
lördag 22 maj 2010
Skriv en recension - få ett linne!
5 tycker det skulle vara roligt att få läsarnas boktips och recensioner på böcker ni gillar. Därför belönar vi din recension med ett 5-linne. Recensionen behöver inte ha någon speciell längd eller form utan bara innehålla dina egna ord om vad boken handlar om och vad du gillar med den. Självklart kan du skriva din recension anonymt. Hitta då på en signatur som tex AB eller Bokflickan istället. Passa på att tipsa dina medflator om de bra böcker som finns därute!
Maila din recension till 5flator@gmail.com. Om du har några frågor går det förstås bra att skicka dem till samma adress!
PS: För att göra det ännu lättare skapade Angelica ett litet standardformulär som man kan använda om man vill för att få lite hjälp på traven i recenserandet!
Namn på boken:
Namn på författaren:
Utgivningsår:
Boken handlar om: Tex vem/vilka huvudpersonerna är och vad som händer dem, vilken tid och vilken miljö historien utspelar sig i. En generell beskrivning utan att avslöja för mycket och definitivt inte slutet!
Det här gillar jag med boken: Tex att den var välskriven, humoristisk, spännande, romantisk sexig, jättelång, jättekort, ironisk, sorgsen, behandlade något visst tema…
Eventuell jämförelse: Tex om man läst fler av författarens böcker och tycker att den här var bättre, sämre, utspelar sig i en annan miljö, hade fler eller färre lesbiska inslag, var mer eller mindre romantisk eller annorlunda på annat sätt. Eller om boken kanske påminner om någon annan bok, eller annan författares sätt att skriva. Eller påminner den kanske om någon film eller tv-serie, eller om din faster Agda?
Och så förstås om det är något annat du vill ha sagt om boken som du tycker vi andra borde veta!
.
Maila din recension till 5flator@gmail.com. Om du har några frågor går det förstås bra att skicka dem till samma adress!
PS: För att göra det ännu lättare skapade Angelica ett litet standardformulär som man kan använda om man vill för att få lite hjälp på traven i recenserandet!
Namn på boken:
Namn på författaren:
Utgivningsår:
Boken handlar om: Tex vem/vilka huvudpersonerna är och vad som händer dem, vilken tid och vilken miljö historien utspelar sig i. En generell beskrivning utan att avslöja för mycket och definitivt inte slutet!
Det här gillar jag med boken: Tex att den var välskriven, humoristisk, spännande, romantisk sexig, jättelång, jättekort, ironisk, sorgsen, behandlade något visst tema…
Eventuell jämförelse: Tex om man läst fler av författarens böcker och tycker att den här var bättre, sämre, utspelar sig i en annan miljö, hade fler eller färre lesbiska inslag, var mer eller mindre romantisk eller annorlunda på annat sätt. Eller om boken kanske påminner om någon annan bok, eller annan författares sätt att skriva. Eller påminner den kanske om någon film eller tv-serie, eller om din faster Agda?
Och så förstås om det är något annat du vill ha sagt om boken som du tycker vi andra borde veta!
.
lördag 20 mars 2010
Berättelsen om Alex, Del 2
På vägen ut i korridoren drar jag efter andan och försöker få grepp om vad som egentligen hände. Tackade jag just nej till mitt drömjobb? Hur kunde hon vara där? Det var verkligen inte rättvist. Jag går förbi receptionisten och bort mot ytterdörren när jag hör hennes klackar komma efter mig.
“Alex. Kan du ge mig några minuter bara? Snälla?” Jag biter ihop käkarna. Jag vill inte ge henne några minuter. Jag vill bara bort därifrån. Ändå nickar jag och går sakta efter henne in på hennes kontor. Hon ber mig sitta ner i en av fåtöljerna medan hon stänger dörren bakom oss.
“Alex, jag vet att du är arg på mig men... Jag vet också att du velat ha ett sånt här jobb länge. Och Göran gillar dig. Han vill att du ska börja hos oss. Är det verkligen värt att kasta bort den här chansen bara på grund av mig? Jag menar.. Du skulle höra till Tommies team och vi skulle inte ens jobba tillsammans du och jag. Och jag är ute och reser mycket också.” Jag tittar ner i bordet och säger inget.
“Du kan väl tänka på saken i alla fall? Kan jag hälsa Göran att du ringer honom på fredag och ger ditt besked då?
“Okej”, suckar jag.
När jag står ute på gatan igen ser jag på klockan. Tolv. Anna skulle komma hem klockan ett. Hon hade blivit så glad när jag hade gått med på att bli inneboende hos henne. Nu när jag dyker upp kommer hon säkert vara på gott humör och vilja höra om allt som hänt därhemma. För bara en timme sedan hade jag inte haft något emot att sitta i hennes kök med en kopp te och prata och skratta, men nu har allting plötsligt blivit så fel. Solen skiner på mitt ansikte. Jag bestämmer mig för att gå en lång promenad genom Stockholm tills jag är för trött för att orka vara på dåligt humör. Jag tar långa raska kliv över den blöta lövbeströdda trottoaren, ner mot stranden.
Jag börjar väga alternativen mot varandra. Arbeta med mitt drömjobb, vad underbart det vore. Behöva se Marie nästan varje dag – mindre underbart. Men kanske skulle mitt hjärta inte vända sig ut och in varje gång jag såg henne om jag bara vande mig vid att hon var där? Och jag kunde fokusera på mitt arbete och försöka glömma hennes existens. Det låter bra i huvudet, men jag vet inte om jag tror på det själv. “Nu Alex, det är nu det är dags att bita ihop och inte vara en liten fegis. Små fegisar kommer aldrig någon vart”, säger Mammas röst. Jag nickar. Hon har rätt. Egentligen vet jag inte om min Mamma skulle uttrycka sig på det viset, för hon gick bort när jag var fyra år gammal och jag minns inte särskilt mycket av henne, men min moster Linn har alltid sagt att Mamma var en riktigt tuff brud som visste hur man tog sig fram här i världen. Säkert skulle Mamma säga åt mig att ta mig i kragen och inte sjåpa mig. Jag bestämmer mig för att ringa Göran redan nästa dag och säga att jag tar jobbet. Jag ska be om ursäkt för mitt uppförande och säga att jag bara blev lite chockad när Marie plötsligt stod där. Säkert förstår Göran. Han verkar vara en juste kille och jag tror att han gillar mig. När jag väl har bestämt mig känner jag mig på lite bättre humör och jag styr stegen mot Annas lägenhet på Söder.
Hur fortsätter historien? Lämna ditt förslag på vad som ska hända i nästa del i kommentarsfältet!
.
“Alex. Kan du ge mig några minuter bara? Snälla?” Jag biter ihop käkarna. Jag vill inte ge henne några minuter. Jag vill bara bort därifrån. Ändå nickar jag och går sakta efter henne in på hennes kontor. Hon ber mig sitta ner i en av fåtöljerna medan hon stänger dörren bakom oss.
“Alex, jag vet att du är arg på mig men... Jag vet också att du velat ha ett sånt här jobb länge. Och Göran gillar dig. Han vill att du ska börja hos oss. Är det verkligen värt att kasta bort den här chansen bara på grund av mig? Jag menar.. Du skulle höra till Tommies team och vi skulle inte ens jobba tillsammans du och jag. Och jag är ute och reser mycket också.” Jag tittar ner i bordet och säger inget.
“Du kan väl tänka på saken i alla fall? Kan jag hälsa Göran att du ringer honom på fredag och ger ditt besked då?
“Okej”, suckar jag.
När jag står ute på gatan igen ser jag på klockan. Tolv. Anna skulle komma hem klockan ett. Hon hade blivit så glad när jag hade gått med på att bli inneboende hos henne. Nu när jag dyker upp kommer hon säkert vara på gott humör och vilja höra om allt som hänt därhemma. För bara en timme sedan hade jag inte haft något emot att sitta i hennes kök med en kopp te och prata och skratta, men nu har allting plötsligt blivit så fel. Solen skiner på mitt ansikte. Jag bestämmer mig för att gå en lång promenad genom Stockholm tills jag är för trött för att orka vara på dåligt humör. Jag tar långa raska kliv över den blöta lövbeströdda trottoaren, ner mot stranden.
Jag börjar väga alternativen mot varandra. Arbeta med mitt drömjobb, vad underbart det vore. Behöva se Marie nästan varje dag – mindre underbart. Men kanske skulle mitt hjärta inte vända sig ut och in varje gång jag såg henne om jag bara vande mig vid att hon var där? Och jag kunde fokusera på mitt arbete och försöka glömma hennes existens. Det låter bra i huvudet, men jag vet inte om jag tror på det själv. “Nu Alex, det är nu det är dags att bita ihop och inte vara en liten fegis. Små fegisar kommer aldrig någon vart”, säger Mammas röst. Jag nickar. Hon har rätt. Egentligen vet jag inte om min Mamma skulle uttrycka sig på det viset, för hon gick bort när jag var fyra år gammal och jag minns inte särskilt mycket av henne, men min moster Linn har alltid sagt att Mamma var en riktigt tuff brud som visste hur man tog sig fram här i världen. Säkert skulle Mamma säga åt mig att ta mig i kragen och inte sjåpa mig. Jag bestämmer mig för att ringa Göran redan nästa dag och säga att jag tar jobbet. Jag ska be om ursäkt för mitt uppförande och säga att jag bara blev lite chockad när Marie plötsligt stod där. Säkert förstår Göran. Han verkar vara en juste kille och jag tror att han gillar mig. När jag väl har bestämt mig känner jag mig på lite bättre humör och jag styr stegen mot Annas lägenhet på Söder.
Hur fortsätter historien? Lämna ditt förslag på vad som ska hända i nästa del i kommentarsfältet!
.
lördag 13 mars 2010
Berättelsen om Alex
Resväskans hjul klickade mot stenarna på trottoaren. Jag såg upp mot den höga skyskrapan och svalde. Så. Här var jag nu, i Stockholm och framför huset där mitt drömjobb var ledigt och en stol stod och väntade bara på mig. Eller? Rekryteraren hade låtit positiv på telefonen, men jag vågade inte ta ut något i förskott. Det gällde att imponera på intervjun så att han blev riktigt övertygad om att det var jag och ingen annan som skulle ha platsen.
Jag lyckades hitta till rätt våningsplan och anmälde mig i receptionen. Direkt blev jag visad in till ett rum där en ung kille i kostym och slips reste sig från skrivbordet och tryckte min hand.
“Välkommen”, sa han hjärtligt och jag kände mig med ens mindre nervös. “Det är jag som är Göran. Vi har ju pratats vid en del på telefon redan. Slå dig ner.”
Vi pratade länge, Göran och jag, och jag märkte snart att han hade en märklig förmåga att dra ur mig information utan att jag ens hunnit tänka igenom svaren först. Det var som att prata med en gammal vän. Allt kändes bra, ända tills han nämnde hur vacker utsikten var och jag gick fram till fönstret och såg ut. Det var verkligen vackert. Riddarfjärden, Norrmälarstrand och Gamla Stan låg framför mig som en tavla kantad av gyllengula höstlöv. Då öppnades dörren till Görans rum och jag hörde hans röst säga “Ah, Marie kom in.” Jag vände mig om. “Det här är vår enhetschef, Marie Stromberger”, sade Görans röst. Och så stod hon där. Jag kände hur jag vajade till och jag försökte greppa med händerna om fönsterbrädan. Strax därefter låg en krukväxt på golvet och små jordkockor rullade ut på mattan framför Görans skrivbord. Det blev tyst i rummet. Sedan log Marie och såg på mig med sina pepparkaksögon.
“Alex. Det var längesen.” Hon kom emot mig och ett tag var jag rädd att hon skulle krama om mig, men hon uppfattade Görans förvånade min och hejdade sig. Jag kunde inte förstå det. Där stod hon, på min intervju, i en tight v-ringad tröja, sina spetsiga stövlar, korta kjol och strumpbyxor som visade hennes alldeles för snygga ben. En våg av minnen sköljde över mig. Marie naken i min soffa, Marie som kryper ner i min säng på kvällen och lägger sig så nära mig att jag inte vet vad som är hon och jag, som håller om mig så ömt tills mitt hjärta är vidöppet och bara hennes, som lurar ur mig varje dröm och hemlighet, som får mig att längta efter henne varje sekund hon inte är där, Marie som säger att vi inte kan träffas mer, som lämnar mig och får hela min värld att falla samman. Aldrig har jag älskat så starkt och aldrig har jag känt en smärta som är så djup. På fyra år har jag inte sett skymten av henne och nu plötsligt befinner hon sig i samma rum. Senast vi sågs hämtade hon sina saker hos mig. Hon kände skuld och jag var som en blöt pöl. Jag trodde att jag hade kommit längre. Det gör mig rädd att hon påverkar mig så starkt fortfarande. Hon blir inte alls lika störd av min närvaro. Det ser jag på henne. Jag ser ner på skärvorna och jorden på golvet och sedan upp på Göran.
“Förlåt”, mumlar jag. “Förlåt, men jag kan inte jobba här.”
Hur fortsätter historien? Lämna ditt förslag på vad som ska hända i nästa del i kommentarsfältet!
.
Jag lyckades hitta till rätt våningsplan och anmälde mig i receptionen. Direkt blev jag visad in till ett rum där en ung kille i kostym och slips reste sig från skrivbordet och tryckte min hand.
“Välkommen”, sa han hjärtligt och jag kände mig med ens mindre nervös. “Det är jag som är Göran. Vi har ju pratats vid en del på telefon redan. Slå dig ner.”
Vi pratade länge, Göran och jag, och jag märkte snart att han hade en märklig förmåga att dra ur mig information utan att jag ens hunnit tänka igenom svaren först. Det var som att prata med en gammal vän. Allt kändes bra, ända tills han nämnde hur vacker utsikten var och jag gick fram till fönstret och såg ut. Det var verkligen vackert. Riddarfjärden, Norrmälarstrand och Gamla Stan låg framför mig som en tavla kantad av gyllengula höstlöv. Då öppnades dörren till Görans rum och jag hörde hans röst säga “Ah, Marie kom in.” Jag vände mig om. “Det här är vår enhetschef, Marie Stromberger”, sade Görans röst. Och så stod hon där. Jag kände hur jag vajade till och jag försökte greppa med händerna om fönsterbrädan. Strax därefter låg en krukväxt på golvet och små jordkockor rullade ut på mattan framför Görans skrivbord. Det blev tyst i rummet. Sedan log Marie och såg på mig med sina pepparkaksögon.
“Alex. Det var längesen.” Hon kom emot mig och ett tag var jag rädd att hon skulle krama om mig, men hon uppfattade Görans förvånade min och hejdade sig. Jag kunde inte förstå det. Där stod hon, på min intervju, i en tight v-ringad tröja, sina spetsiga stövlar, korta kjol och strumpbyxor som visade hennes alldeles för snygga ben. En våg av minnen sköljde över mig. Marie naken i min soffa, Marie som kryper ner i min säng på kvällen och lägger sig så nära mig att jag inte vet vad som är hon och jag, som håller om mig så ömt tills mitt hjärta är vidöppet och bara hennes, som lurar ur mig varje dröm och hemlighet, som får mig att längta efter henne varje sekund hon inte är där, Marie som säger att vi inte kan träffas mer, som lämnar mig och får hela min värld att falla samman. Aldrig har jag älskat så starkt och aldrig har jag känt en smärta som är så djup. På fyra år har jag inte sett skymten av henne och nu plötsligt befinner hon sig i samma rum. Senast vi sågs hämtade hon sina saker hos mig. Hon kände skuld och jag var som en blöt pöl. Jag trodde att jag hade kommit längre. Det gör mig rädd att hon påverkar mig så starkt fortfarande. Hon blir inte alls lika störd av min närvaro. Det ser jag på henne. Jag ser ner på skärvorna och jorden på golvet och sedan upp på Göran.
“Förlåt”, mumlar jag. “Förlåt, men jag kan inte jobba här.”
Hur fortsätter historien? Lämna ditt förslag på vad som ska hända i nästa del i kommentarsfältet!
.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
