fredag 29 juli 2016

Schlagerkvällen

Här kommer några bilder från gårdagen i Pridepark. Pridetorsdag är schlagertorsdag, men på Kulturscenen stod fittfakta på programmet.

The hungry hearts

Sergey Lazarev

Lill-Babs

Oscar Zia

Caro Wibro Carlén och Suzanne Larsdotter

Sara Lövestam

torsdag 28 juli 2016

Gå på museum under Stockholm Pride!

Under Stockholm Pride finns en del av festivalen som kallas "Pride city". Där engagerar sig företag och organisationer ute på stan och ordnar olika aktiviteter under festivalen. Fler och fler muséer har börjat ordna speciella visningar och utställningar med queera teman och i år kan du gå på alla dessa spännande visningar:

Skansen: Sådant finns inte

Vad avslöjar källorna och vad har inte lämnat några synliga spår? Skansen bjuder in till en kulturhistorisk resa som spänner över 300 år, med utgångspunkt i verkliga rättsfall och människoöden.



Hallwylska muséet: Under ytan vid sekelskiftet 1900

Hur var det att vara homo-, bi- eller transperson vid sekelskiftet 1900? Hur och på vilket sätt skapade personer en homosexuell identitet med gemenskap och sociala mötesplatser?



Historiska muséet: "Oden -en gud i klänning" och "Gömda historier"

Oden – en gud i klänning: En visning om hur människor kanske såg på kön, könsidentitet och sexualitet på vikingatiden.

Gömda historier: Om du inte vet att du har en historia, så blir det svårt att tro på att du har en framtid. Historiska har bjudit in personer med hbtq-erfarenheter, som delat med sig av sina tankar och reflektioner kring redan utställda föremål.



Armémuseum: Relativt normalt

Ibland förleds vi att tro att vi idag lever högst upp på kunskapstoppen och kan blicka ner på historien och se hur fel och illa allt var en gång i tiden. Men hur kategoriserande, upplyst eller fördomsfri är egentligen vår egen tid? Följ med på en överraskande visning om identitet, kön och sexualitet inom det militära under 300 år.

Nationalmuseum: Queervisningar av Konstnären

Utställningen Konstnären vill diskutera vad det innebär att vara konstnär. Det handlar om roller, ideal och myter. Om maktrelationer och föreställningar om kön, etnicitet, sexualitet och klass. Nu och då.
Lesbiska glasögon, heterospaning och queer gaze heter de olika visningarna!

Livrustkammaren: Kan man vara mer hetero än kungen?

Visningen belyser Sveriges kungliga historia där kungamaktens uttryck undersöks i förhållande till dagens heterosexuella norm. Exempel som tas upp är bland andra Gustav III, Kristina och Erik XIV.

Happy Pride och happy museum visiting!

.

söndag 17 juli 2016

Förvandlingen - en novell av Skorpan

Det fladdrade i gardinen och rummet fylldes med en doft av kaprifol. Varför var hon vaken? Det var mörkt, men det kändes i hela kroppen att det var dags att ge sig ut i natten. Sängen var så stor. Eller hade hon blivit liten? Hennes klor sjönk ner i kuddens tyg. Gardinen vajade lätt fram och tillbaka. Kom, viskade natten. Fäll ut dina vingar och flyg. Så det gjorde hon .

Med ett lätt hopp satt hon i fönstret och sedan tog hon ett till och flög ut över gräsmattan. Andra fladdermöss cirklade mot natthimlen, ropade till varandra, spanade efter insekter. Hon såg krispiga nattdjur som surrade aptitligt, men hon var inte hungrig, bara fylld av eufori. Luften strömmade emot henne, lagom fuktig, lagom varm, smekte hennes päls. Dofter överallt. Ljud av liv som hon aldrig hade lagt märke till förut, men som måste ha funnits där ändå. Hon var så liten och världen så stor, men det gjorde ingenting för hon var mästarinnan och allting hon behövde fanns precis här. När hon skrek ekade världen tillbaka till henne, talade om allt hon behövde veta. Hon hade aldrig kommunicerat med den förut. Då hade den bara funnits. Nu var de här tillsammans.

Hon flög tillsammans med världen, ner mot ängen, förbi björkar och midsommarblomster, nattfjärilar och myggor. Det luktade hav och tång. Hon landade på en aspgren brevid tre upptagna myror. Nedanför sig såg hon två kvinnor som låg i gräset. De kändes bekanta. Någonting sa henne att scenen som utspelade sig framför hennes ögon var förbjuden och borde göra henne ledsen. Samtidigt kunde hon inte minnas varför. De var människor – stora, klumpiga, ointressanta. De tog på varandra. Tryckte sig tätt ihop. De uttryckte ljud som var bekanta, men hörde hemma i hennes tidigare liv. Det hade funnits något som hon kallade sorg, hon kunde minnas det, men känslan verkade inte existera i hennes nya kropp.

Människorna lät för mycket, för dovt och brölande. Inte alls som fladdermössens lätta klingande toner. Jättarna störde den vackra natten . Hon längtade efter havet och flög vidare mot den breda viken. Hennes skrik ekade mot den platta vattenytan. En fisk tittade förvånat upp mot henne och hon skrattade. Vilken idiot hon hade varit. Hon hade trott att världen var människornas, men de såg inte häften av den och de trycktes ner av känslor. De kunde aldrig använda sin potential.

Hon vaknade på vindsgolvet. De andra hängde kvar uppe under taket, men hon kände sig förtvivlad när hon insåg vad som hade hänt: hon hade blivit människa igen. Trägolvet stack mot hennes hud. Hon måste därifrån fort, innan de andra såg henne. Hon tittade ut genom vindsluckan. Hennes första impuls var att kasta sig ut, men hon hejdade sig. Hur skulle hon komma ner? Hon brukade luta en stege mot väggen när hon skulle ta sig upp för att hämta årorna, men den stod i förrådet nu . Hon fick väl hoppa då. Hon fattade tag om trälisten med fingertopparna och kravlade sig ut. Nu hängde hon där längs väggen och det började bli tungt. Hon bedömde att det var ungefär två meter från hennes fotsulor ner till marken och nedanför låg den hårda grusstigen som gick runt huset. Hon kanske kunde skjuta ifrån med fötterna från väggen och landa i gräset? Hon tryckte till och föll bakåt. Sedan tappade hon luften.

Hon låg där i tio minuter. Först för att hämta andan. Sedan för att försöka komma till någon form av beslut. Till sist satte hon sig upp. Det verkade inte göra ont någonstans. Hon gick in i huset och satte på kaffe. Hon satte sig vid köksbordet och tittade på fåglarna som pilade fram och tillbaka mellan plommonträdet och granarna. Fint, men det var ändå inte samma sak på dagen.

Snart kom Lena ut.
”God morgon”, hälsade hon.
”Jag vill att ni åker härifrån”, svarade hon.
”Förlåt?”
”Jag vill att ni åker. Båda två. Du vet varför.”

För en sekund tvekade hon. Hade hon blivit galen? Allt kanske bara hade varit en dröm. Men det spelade egentligen inte någon roll. Om det hade varit en dröm så hade hon drömt den av en anledning. Deras blickar. Hur de log mot varandra. Hur de skojade med varandra och skrattade medan hon själv inte förstod det roliga.

Lena såg bedrövad ut och tittade ner i golvet.
”Okej”, sa hon bara och försvann ut i sovrummet igen. Hon hörde hur hon började packa sina saker. Sedan hördes låga röster från Marias rum och tio minuter senare puttrade den blå Volvon iväg längs grusvägen och försvann. Slut på föreställningen. Skönt. Hon hade trott att det skulle göra mer ont. Men hon var inte samma person längre. Hon var på väg att bli någon annan. Nu började det nya livet.

En novell av: Skorpan
.

torsdag 7 juli 2016

Fem testar: HER

Dags för nästa app! HER är en lesbisk app och den sägs vara till för dejtande, chatt, för att träffa vänner och för att få veta mer om lokala event. Enligt HER själva är appen "the biggest community for queer women worldwide".



Den här appen letar, precis som Tinder, upp de människor som befinner sig närmast dig. Precis som i Tinder kan du också välja vilka människor du gillar, fast här genom att trycka på ett hjärta. Du får aldrig välja "Nope", utan här swipar du bara vidare till nästa bild, vilket ju i realiteten är precis samma sak som att säga "Nope", men du förlorar själva momentet där du kan känna dig maktgalen och ta ut dina aggressioner på främlingar.

Något som är lite tråkigt med HER-appen är att det inte finns någon plats alls för att skriva text. Den här appen är alltså mer utseendefixerad än Tinder. Dock har en del intelligenta människor hittat en väg runt detta genom att lägga in ett foto med text på.

När du och någon annan har gillat en av varandras bilder får ni chatta med varandra. Om ingen av er börjar samtalet tappar HER-appen tålamodet efter ett tag och skickar meddelanden om att du ska göra "the first move" och hjälper till med att föreslå djupa samtalsämnen som "What is your favourite type of pickle"?

I den här appen finns inte alls lika många svenska användare, inte än i alla fall. Det finns en knapp som heter "Feed" där man kan välja "Global" eller "Local" eller "Events" men på den lokala nivån händer inte så mycket.

Då och då skickar HER ut samtalsämnen som den vill att användarna ska diskutera. De är ofta rätt amerikanska. Till exempel kan appen vilja veta hur du ska tillbringa Thanksgiving.


Sammanfattningsvis: Appen är mer lesbisk än Tinder, men känns också mer amerikansk och har färre användare. Synd att man inte kan skriva en presentation.

onsdag 6 juli 2016

Fem testar: Tinder

Du har märkt det också, eller hur? Fler och fler skaffar den där appen - Tinder. Men är den verkligen något att ha? Vi har testat för att hitta Tinders för- och nackdelar!


Hur går det då till? Jo, först skapar du en profil. Appen hämtar sin information från Facebook, till exempel ditt namn och din ålder. Även bilderna du vill använda får du välja från dina Facebook-album. Ditt kön hämtas också, så om du är en kvinna som söker en kvinna är det bra om du har ställt in på Facebook att du är en kvinna. Du kan sedan skriva en kort presentationstext om dig själv, samt välja vilket kön och ålder du söker.

Sedan kan du sätta igång och matcha! Du får upp bilder på en massa kvinnor. Vissa har inte lyckats med sina inställningar eftersom det står i deras texter att de söker en man. Ibland får du upp bilder på män också. Du kan välja att trycka "Nope", "Like" eller "Superlike" på de bilder du får upp. Om personen i fråga trycker "Like" på dig med blir appen glad och konstaterar "It´s a match!". Nu kan du chatta med personen. "Superlike" är tänkt att du ska använda när du hittar någon som du gillar extra mycket. I gratisversionen av Tinder har du bara en superlike om dagen.

Vad tycker då vår testgrupp om Tinder? De flesta tycker att det är roligt att det finns så mycket folk som använder appen. Om du bor i storstan kan du swipa mellan nya människor varje dag. Bor du på en mindre ort där du inte har så många människor omkring dig kan du behöva byta plats i appens inställningar. 

Några störde sig på de män och heterokvinnor som smugit sig in i urvalet, men de flesta tyckte det var lätt att bara swipa bort dessa. 

Några tyckte att appen är utseendefixerad, men det är lite upp till användarna hur det blir. Det går att skriva en ganska utförlig text om sig själv, men alla gör inte detta utan nöjer sig med att bara ha en bild. Några tyckte att man kan se bilden som bara ett första urval där man väljer bort de människor som man absolut aldrig skulle kunna tänka sig att dejta. Sedan får man ju ändå prata med personen i fråga, och då kan man avgöra om den är intressant eller ej. Tycker man att utseende alltid är totalt irrelevant kan man swipa "Like" på alla personer man får upp. 

Funktionen "superlike" mötte olika reaktioner. Vissa tyckte att det kändes alldeles för på att ens använda den. Det kanske skrämmer bort människor att man menar att man gillar supermycket fastän man aldrig träffat dem eller pratat med dem? Andra tyckte att det var jobbigt att man bara fick en enda superlike om dagen. Vad händer om man använder den och sedan kommer en bild upp på någon som man gillar ännu mer?

Sammanfattningsvis då: Vad tycker vi om Tinder? Jo, sammantaget är vi positivt inställda. Det är ett roligt sätt att träffa nya människor och det är många lesbiska som använder appen. Det är också bra att alla funktioner man behöver finns i gratisversionen, så att man slipper köpa till något.