måndag 24 juli 2017

Hata Gustavsberg av Agnes Lindström


Idag har vi läst ungdsomsboken "Hata Gustavsberg" av Agnes Lindström. Huvudpersonen i berättelsen är Mirre, som är femton år och bor i ett radhusområde i Gustavsberg. Där är allting likadant hela tiden. Ingenting spännande händer och hennes kompisar pratar om samma gamla tråkiga saker. När hon blir provocerad av att farbror Peter uttalar sig homofobt på en släktfest ställer hon sig upp och deklarerar argt att hon är lesbisk. Efteråt börjar hon fundera på vad hon sagt. Ville hon bara skapa drama eller ligger det faktiskt något i det?

I en parallellklass går Sanna, som är politiskt medveten, har blått hår, två kvinnomärken på jackan och också står i vegankön i matsalen, som Mirre. En dag bestämmer sig Mirre för att våga skriva till Sanna på Facebook och föreslå att de ska träffas. Det blir början på hennes första förhållande, men samtidigt slutet på hennes vänskap med kompisarna, eftersom de inte tror på att hon är lesbisk, utan antar att det är något hon har hittat på för att göra livet lite roligare.

Läsaren, som får följa Mirres tankar, är inte heller säker på om hon är lesbisk eller inte. Hon är förvirrad och rädd för hur det ska vara att första gången ligga med någon. Att hångla är ju mysigt och så, men vill hon verkligen ha sex med Sanna? En dag råkar hon också hångla med en kille på en fest, vilket förstås sårar Sanna och även hon blir osäker på om Mirre verkligen menar allvar när hon påstår att hon är lesbisk.

Det här är en uppväxtskildring och en berättelse om att hitta sin sexualitet. Säkert kan många känna igen sig i huvudpersonens frustration och osäkerhet. Hur vet man vem man tänder på? Vad är vänskap och vad är kärlek? Och hur vet man vad är rädsla och osäkerhet för det nya och vad som är att man verkligen inte vill? Kanske är det så att allting klarnar så småningom och att det viktigaste är att man behandlar sina vänner och medmänniskor på ett juste sätt under resans gång.

.

onsdag 19 juli 2017

Top 10 best lesbian movies

Enligt Ms Mojo är de här de bästa lesbiska filmerna någonsin. Håller du med?

 

söndag 16 juli 2017

Rainbow riots



Inslag från Kulturnyheterna där Petter Wallenberg, grundaren av Rainbow Riots, intervjuas.

.

fredag 14 juli 2017

Titta havet av Åsa Mendel-Hartvig och Maija Hurme



Idag har vi kikat i en bok för de allra minsta. Bilderboken "Titta havet" är rekommenderad från 0 år och handlar om ett barn som upptäcker havet och stranden med alla sinnen.

Illustrationerna visar många olika saker som kan finnas vid havet, som mås, pinne, kobbe och mammor. En söt bok med fina illustrationer!

.

onsdag 12 juli 2017

Carol av Patricia Highsmith


Idag har vi läst en riktig klassiker: Carol, eller The price of salt, av Patricia Highsmith. Den kom ut första gången 1952 och benämns ofta som den första lesbiska romanen med ett lyckligt slut. Huruvida slutet är lyckligt med dagens mått mätt kan nog diskuteras, men jämfört med äldre böcker där huvudpersonerna antingen dör eller inser att homosexualitet är fel är det förstås ett stort steg framåt.

Carol känns också överraskande modern i hur den är skriven. Lagarna som fanns då och kunskapen om homosexualitet har förstås utvecklats mycket, men förutom det tänker man inte mycket på att det var så längesedan boken skrevs.

Det är också en mycket välskriven roman som drar in läsaren redan från första stund, när Therese får syn på den fantastiska kvinnan i varuhuset och blir lite besatt redan där. Tydligen inspirerades Highsmith av en sann händelse då hon själv arbetade på ett varuhus och fick syn på en varelse som det bara strålade om.

Det här är en av de största lesbiska romanerna som har skrivits och den har fått nytt liv efter att berättelsen filmatiserades. Filmen Carol är för övrigt också en riktigt bra film, som bygger upp spänningen och passionen lika fint som boken gör. I skrivande stund har den förstaplatsen på Annies lesbiska filmblogg.

För den som har lyckats undvika både boken och filmen kan vi säga att handlingen bygger på att två kvinnor träffas på ett varuhus och börjar ses. Huvudpersonen i boken, Therese, har en pojkvän, eller i alla fall en man som uppvaktar henne och gärna vill gifta sig med henne. Carol är äldre och har separerat från sin man Harge och kämpar nu för att få vårdnaden om sin lilla dotter.

Att träffa en kvinna är inte okej på den här tiden och Harge har lagen på sin sida om han kan visa att Carol är en olämplig mamma. Det gör att Carol ställs inför en del val: Bör hon fortsätta träffa Therese? Hur mycket kan man låta sig kontrolleras och utnyttjas för att få rätten att träffa sitt barn?

Men mest av allt är Carol är en riktig kärleksroman, full av känslor, kärlek och längtan. Det finns fortfarande alldeles för få sådana.

.

lördag 8 juli 2017

Piraterna och regnbågsskatten av Berg, Frimodig, Poll



Idag har vi läst barnboken "Piraterna och regnbågsskatten" av Sara Berg och Karin Frimodig och med bilder av Maria Poll. När det gäller pirater i populärkulturen brukar de ju oftast vara män, men i den här boken har hela besättningen kvinnonamn. De har fina allitterationer som Ragnhild Rysare, Olga Os och Katinka Krok.

Teckningarna i boken är fantasifulla, färgglada och detaljrika och det känns som att ett barn skulle ha mycket att upptäcka och förundras över. Det är också roligt att boken är skriven på rim. Så här kan det till exempel låta:

Olga Os gör alltid mos
av den som sticker fram sin nos
Men nu faller hon i hajens gap
Piraterna hör en ljudlig rap.

Boken är rekommenderad från cirka tre år.

söndag 25 juni 2017

Det här kalla landet av Pernilla Gesén


Noomi bor i ett land som heter Nordland. Hon är från en välbärgad familj och är van vid att kunna få det hon pekar på. En dag börjar hennes mamma dra in på utgifterna och Noomi får inte en ny kappa till säsongen. Affärerna börjar rea ut saker och snart stänger de, en efter en. Noomi känner att något är mycket fel. Hennes bror som har gått ut skolan med bra betyg får inte något jobb och går istället in vid politiken, för det främlingsfientliga partiet ND. Partiet är bra på att fånga upp människors missnöje för allt som är fel i landet och skylla det på invandrare. Efter att Noomi har blivit rånad av ett gäng invandrartjejer dras hon också med. Visst har ND sitt ursprung i främlingshat, men så är det ju inte längre, det säger i alla fall alla i partiet, och något måste ju göras åt situationen i landet.

Det finns dock en sak som krånglar till det lite och det är Zahra i Noomis klass. Zahra är jättejobbig, men samtidigt mycket fascinerande. Hon käftar emot varje gång någon talar varmt om ND och beskyller dem för att vara främlingsfientliga. Det är också jobbigt att Zahra har snott Jasper, som är Noomis före detta kompis, som hon kanske är kär i, eller, hon vet inte riktigt.

Zahra är svår att få grepp om. Samtidigt som hon verkar hata Noomi för hennes åsikter blir hon ändå besviken och säger saker som att "hon hade högre tankar om henne och trodde hon var smartare än så" och på en fest blir Noomi plötsligt kysst av Zahra.

Det som är mest spännande med den här boken är motsättningarna som finns. Att främlingsfientliga partier utnyttjar människors rädsla när tiderna blir sämre är ett mycket aktuellt ämne och det är också spännande när någon blir kär i fienden. Boken är riktigt spännande ibland, men tappar lite känsla i vissa passager. Speciellt slutet hade gärna kunnat få vara lite utförligare, för det känns lite rumphugget.

.

lördag 24 juni 2017

Lisbet och Sambakungen av Emma Karinsdotter och Hanna Gustavsson


Idag har vi läst en ny barnbok för 5-7-åringar: Lisbet och Sambakungen. Av förlaget Bonnier Carlsen beskrivs den som en "normkreativ högläsningspärla" och det lät ju lockande! Boken handlar om sexåriga Lisbet och hennes farmor Sambakungen. De bor tillsammans i ett hus, tillsammans med piratkatten Sixten som har ögonlapp och ett träben.

Lisbets föräldrar bor på Bahamas och verkar inte ha lust att ta hand om sin dotter. De skickar bara tråkiga vykort ibland. Men Sambakungen tycker mycket om att umgås med Lisbet, faktiskt så mycket att hon blir alldeles nere när hon får veta att Lisbet måste börja skolan i augusti. De bestämmer sig för att ha en riktigt rolig sommar fram till dess att den hemska skolan börjar och man inte får rita vad man vill. Eller, i alla fall säger farmor sådana saker, att skolan dödar all fantasi man har och liknande, men Lisbet misstänker att hon kanske skulle gilla skolan och hon vill gärna lära känna lite nya kompisar, framförallt Hanin, som hon har träffat på stan, och som ska gå i hennes nya klass.

Hur är det med lesbiskheten i den här boken då? Jodå, den finns där, för farmor Sambakungens ex-flickvänner kommer på besök, Agatha Fox och Nanna Galenpanna. Med Agatha Fox börjar farmor till och med tantsnuska sig, så att Lisbet rymmer upp till sitt rum för att slippa se.

Farmodern är som en blandning av Karlsson på taket och Pippi Långstrump. Hon är dryg och egoistisk samtidigt som hon ändå verkar bry sig om Lisbet. På många sätt är hon som ett barn. Hon gör som hon vill och lämnar inte Lisbet i fred många minuter för hon blir direkt uttråkad och vill ständigt leka. Det verkar lite jobbigt att vara Lisbet, tänker vi ibland. Föräldrar som inte bryr sig och en farmor som nästintill har tvångstankar om att allt ständigt måste vara roligt och speciellt.


Författarna har klämt in väldigt mycket i den här boken. Nästan för mycket. Det är som att när varje detalj ska vara speciell och rolig så blir det lite som när Brasse ska göra sockerkaka och lägger i korv och godis i smeten.

Det vi var mest nyfikna på var egentligen hur det skulle bli när Lisbet började skolan, hur Lisbets relation med Hanin skulle utveckla sig och hur farmor skulle ta det att Lisbet fick en kompis, men det fick vi inte veta så mycket om, för det mesta av boken gick åt att beskriva alla Sambakungens tokigheter. Kanske historien om Lisbets nya kompis och om skolan i en kommande bok? På det stora hela tyckte vi dock att Lisbet och Sambakungen var en trevlig och fantasifull bok, med söta teckningar i. 

lördag 22 april 2017

Långt eller kort hår? Resultatet

Vi ställde frågan om lesbiska gillar långt eller kort hår bäst. Nu har vi stängt pollen och här är resultaten.

75 personer svarade. Av dessa hade 34 personer kort hår och 41 personer långt hår.

Av de korthåriga tyckte 65% att hårlängd är oviktigt, medan 24% gillar kort hår bäst och 12% gillar långt hår bäst på andra.

Av de långhåriga tyckte 49% att hårlängd är oviktigt, medan 39% gillade långt hår bäst och 12% gillade kort hår bäst på andra.

Totalt sett är det alltså 56% som tycker att hårlängd är oviktigt, 27% som föredrar långt hår och 17% som föredrar kort hår.

De tendenser som går att se i detta ovetenskapliga test är:

1. De flesta bryr sig inte om hårlängd
2. Korthåriga gillar andra som också är korthåriga
3. Långhåriga gillar andra som också är långhåriga
4. Det är fler som gillar långt hår än kort hår

Den som vill dra åt sig flest lesbiska tjejer bör alltså ha långt hår!

.