I kassan, en väldigt kort julnovell av Skorpan

Elin Olsson hade tänkt sig att hon skulle möta sin tillkommande på en fest. Kanske hos någon vän eller bekant, eller på någon klubb. Hon hade i vilket fall som helst inte tänkt sig att hon skulle träffa henne i kassan på den lokala matvarubutiken på julaftons morgon. Ändå satt hon där nu, med sitt långa mörka hår och de ännu mörkare ögonen och hennes mungipor drogs upp i ett riktigt farligt leende efter att hon hade ställt frågan.

”Det blir 239,50. Har du lust att gå ut med mig?” Elin drog upp sitt betalkort och tänkte först att hon hade hört fel, men det stora leendet och det faktum att tjejen började skruva lite på sig när svaret dröjde fick henne att inse att frågan hade ställts på riktigt.
”Men… hur visste du ens?” Elin brukade få höra att hon inte såg ut att vara gay. Själv menade hon förstås att man inte kan se ut att vara gay, men hon förstod ändå vad de menade. Ingen tjej skulle få för sig att ragga upp henne på stan. Killar försökte med jämna mellanrum, men det tyckte hon mest var jobbigt.

Hon betraktade tjejen i kassan. Hon hade sett henne i affären förut och tänkt tanken, att hon skulle kunna vara gay, men det var långtifrån säkert.
”Jag känner igen dig”, sa kassatjejen. Elin skulle just öppna munnen och fråga varifrån när damen bakom henne i kön ställde ner en förpackning hushållspapper med en smäll på rullbandet.

”Har ni konverserat färdigt snart? Jag skulle behöva komma hem och sätta in julskinkan i ugnen.” Hon höll menande upp en stor klump griskött och lade även den på rullbandet framför sig.
”Du borde prova att äta vegetariskt istället. Då slipper du allt det där.” Elin log bländande mot damen som inte kunde låta bli att börja skratta.
”Tack för förslaget, men släkten skulle lyncha mig.”

”Kvitto?”, undrade kassatjejen,
”Nej, det är bra…”, började Elin, men tjejen vände på kvittot och där stod något skrivet: Alice, och ett telefonnummer. Elin tog kvittot och fortsatte fram till rullbandets slut medan hon hörde hur Alice sa hej till julskinkedamen och började blippa hennes varor. Hon började packa ner sin mjölk och fil och sedan såg hon bort mot Alice igen. Hon fick en snabb blick tillbaka mellan inläsandet av rödkål och köttbullar och Elin såg att hon log, lite roat och lite generat. Hon var söt. Elin bestämde sig för att skicka henne ett sms senare.

God jul!
/Skorpan