Ariel Levy är en amerikansk journalist som arbetar på tidningen The New Yorker. I boken "När reglerna slutat gälla" har hon skrivit sin egen berättelse. Den börjar när hon får sitt drömjobb och får resa runt i världen och skriva intressanta personporträtt. Hon träffar också sin fru och blir senare gravid. Men sedan börjar problemen hopa sig och plötsligt har hon ingenting kvar.
Det mest fascinerade med den här boken är Ariel Levys humor. Mitt i allt elände beskriver hon saker på ett så humorististiskt att man börjar skratta. Med tanke på allt hemskt som händer borde man som läsare lämna boken halvt deprimerad, men så blir det inte alls. Levy lyckas hålla en distans till det som händer i sitt berättande och kan driva med sig själv och sitt eget agerande även när hon befinner sig nere i avgrunden.
Att allting kommer att gå åt helvete får läsaren veta redan i berättelsens början. Därefter spelas vägen dit upp. Det ger en speciell känsla åt alla händelser att som läsare veta mer än det huvudpersonen gör just där och då.
Ariel Levy skriver riktigt bra. Hon har en känsla för vilka detaljer som är viktiga att nämna för att läsaren ska få den där känslan för miljön och människorna, och vilka som kan utelämnas. Hon har också en talang för att sätta ord på känslor utan att det blir klyschigt eller konstlat. Det är spännande att få följa med på hennes äventyr och hon är generös med att dela med sig av sina egna känslor och reflektioner. En extra treat är att de reportage som Ariel skriver om i boken lätt går att googla fram på internet, så att man kan se hur resultatet blev.
Det här är en av årets bästa böcker! Läs den!
Inlägg
