Love me tender av Constance Debré är inte en tjock bok och inte en svårläst bok. Ändå innehåller den otroligt mycket. Först och främst är det en lesbisk kvinnas kamp för att få behålla relationen med sin son.
Vi får träffa berättarjaget när hon har lämnat sin man och bestämt sig för att ta ut skilsmässa. Det hanterar han inte på något bra sätt. För att straffa sin exfru gör han allt han kan för att hindra henne från att få träffa sin son. Till exempel anklagar han henne för att låta sonen träffa en av hennes manliga vänner, som han påstår utnyttjar sonen sexuellt. Hennes leverne är heller inte lämpligt, anser han, alla de mängder kvinnor hon träffar och har sex med. Anklagelserna leder till att huvudpersonen endast får träffa sin son vid enstaka tillfällen och då i ett rum med en övervakare från socialtjänsten. Men hon fortsätter att kämpa för sin son och går varje dag till någon av Paris simhallar för att simma ut sin frustration och inte tappa förståndet.
Det som är jobbigt med boken är att man vet att det här händer på riktigt. Det har hänt författaren, även om hon sagt att inte allt beskrivs exakt som det gick till i verkligheten, och det händer fler föräldrar, att den andra föräldern hindrar dem från att få träffa sitt barn. Det spelar ingen roll att de har lagen på sin sida, att de inte gjort något fel. En arg och sårad förälder har stor makt över sitt barn och kan ställa till med mycket.
Constance Debré skriver väldigt speciellt. I korta raka meningar varvar hon redogörelser av hur många meter hon simmat med och var hon bor till att plötsligt nämna att hon har en son och att hon inte får träffa honom längre. Det blir också filosofiska livsbetraktelser och sexskildringar, men samtidigt utan att vi får veta särskilt mycket om vad hon själv tycker och tänker om saker.
I en del andra recensioner undrar man varför huvudpersonen har så mycket sex. Själv förklarar hon att det bara blir så, att när hon väl börjat så rullar det på och det är så lätt. Det är alltid någon som vill ta med henne hem. Man skulle också kunna tänka att det är något hon gör för att bedöva sig, för att ta sig vidare fastän hon lider av att inte få träffa sitt barn.
Vi ska inte gå in på hur boken slutar, men det vi som läsare går och väntar på är förstås om huvudpersonen ska vinna sin son tillbaka och om hon kommer må bättre och kanske till och med klara av att ha ett förhållande. Om det kommer att hända får du veta om du läser boken, och det tycker vi att du ska göra!
Inlägg
