söndag 13 maj 2018

Bränn alla broar av Siri Helle



Romanen Bränn alla broar av Siri Helle har ett sådant där omslag som signalerar chicklit och feelgood. Samtidigt handlar boken om en kvinna som är så deprimerad att hon beslutar sig för att ta sitt liv. Hur kan det hänga ihop? Jo, det gör väl det, till en viss nivå, eftersom boken följer de vanliga chicklit-ramarna på det viset att huvudpersonen, Liv, först har problem och sedan träffar kärleken, i form av gatukonstnären Sanna. Men de flesta chicklits har förstås inte ett räkneverk som räknar ner hur många dagar det är kvar till dess att huvudpersonen ska ta sitt liv.

Det är en bra idé i grunden, och boken skulle kunna vara riktigt spännande, om det var så att man satt där som läsare och undrade: ”Ska hon göra det? Ska hon inte? Åh, kan inte någon se hur hon mår och rädda henne?!” Men problemet är att vi aldrig kände så. Istället kände vi redan från början att det skulle sluta väl. Varför? Kanske för att allting är lite för skojigt, feelgoodigt och lite överdrivet, så att vi som läsare aldrig får komma så nära huvudpersonen att vi känner att hon menar allvar. Mycket i omgivningen, som kollegorna och kontorsmiljön, känns lite stereotypt och som att vi har sett det förut i trettioåtta hollywoodfilmer.

Kanske känns vissa saker lite väl förenklade också. När Liv slutar på sitt jobb och går ut och upptäcker världen får vi en känsla av att hon är Tarzan som har kommit till New York och aldrig har sett en stad förut. Finns det teatrar? Hemlösa? Och fet mat på Mc Donalds? Nu har dock vi som läste inte någon erfarenhet av känslan hos någon som har bestämt sig för att ta sitt liv, men för oss kändes det som om huvudpersonen blev lite väl utspejsad när hon plötsligt skulle ut och knarka, stjäla båtar och slåss på tunnelbanan.

Om vi då ska sammanfatta romanen ”Bränn alla broar”: Jo, det är en chicklit, den är lättläst, den är skriven med ett enkelt språk, den handlar om kärlek mellan två kvinnor, och fastän huvudpersonen har bestämt sig för att ta sitt liv känns boken aldrig mörk eller deppig. En lämplig bok för den som vill ha lite lätt läsning att ha med sig på stranden i sommar.

Inga kommentarer: