söndag 18 mars 2012

När jag mötte kärleken

Det var inte alls meningen att det skulle bli så. Jag satt vid ett bord med fem okända personer varav en var min dejt. Men hon som tittade nyfiket på mig med mörka ögon under den svarta luggen var inte tjejen jag hade kommit dit med. Jag hade halkat in i situationen på ett bananskal. Det var i och för sig inte första gången det hände. Det blev ofta så i mitt liv och det var nog också så jag trivdes med att ha det.

Jag hade pratat med Jenny några gånger på nätet, men jag kände henne egentligen inte. När hon frågade om jag ville hänga med henne och några kompisar ut och ta ett glas hade jag inget annat för mig så jag tackade ja. Antingen blev det en trevlig kväll eller så blev det tråkigt, men då kunde jag ju bara gå vidare någon annanstans.

Jenny och jag träffades på en bar, någon timme innan de andra skulle komma, för att hinna prata lite själva först. Det gick trögt redan från starten. Jenny visade sig vara en av de mest ointressanta människor jag stött på. Till en början pratade hon på om diverse tråkiga saker som kändisar, smink och kläder, men hon insåg snabbt av mina kommentarer att vi kom från olika planeter. Jag funderade ett slag på om jag skulle göra slut på bådas våra lidanden och säga att jag fått en plötslig huvudvärk och måste gå hem, men just då dök hennes kompisar upp och stämningen blev med ens mycket lättare. Och det var då hon dök upp. Hon var ganska kort och med sitt tjocka mörka hår och solbrända ansikte gick mina tankar först till ett sött litet troll, men hennes smärta kropp och hennes sätt att röra sig fick mig snabbt på andra tankar. Och när hon log sådär hjärtligt med hela ansiktet, då hade jag svårt att se åt något annat håll.

Vi gick vidare till ett dansställe, köpte dricka och gav oss ut på golvet. Musiken var bra och jag dansade och njöt medan jag försökte att inte titta för mycket på just henne. Efter en stund gick jag bort till baren och hämtade ett glas vatten. Strax var hon framme hos mig.
”Så hur går det”, frågade hon.
”Hur går vad”, svarade jag.
”Din dejt med Jenny.” Hon log retsamt och hällde upp vatten åt sig från kannan på bardisken.
”Jaså den. Den var nog aldrig någon dejt.”
”Jag märkte det. Ni är väldigt olika, på alla sätt.”
”Jaså. Är det bra eller dåligt?”
”Nej”, sa hon och log sitt retsamma leende igen.
”Okej, jag förstår vad du menar.”
”Du har för mycket fantasi och för mycket humor för någon som Jenny. Hon kommer aldrig förstå hälften av vad du säger.”
”Det tar jag i alla fall som en komplimang.” Jag kände hur jag rodnade lite inombords.
”Vad gör du i morgon? Vill du äta frukost med mig?” Hennes ögon fixerade mig och jag såg rakt in i dem.
”Ja”, sa jag bara, och mina ögon sa förmodligen mer än så.
”Bra.” Hon slog ner blicken, men log stort. ”Ska vi gå tillbaka till de andra?”
”Nej, jag ska nog gå nu. Den stackars Jenny ska få njuta av resten av sin kväll. Hon undrar nog varför jag kom med hit.”
”Kanske det. Varför kom du med hit?”
”För din skull.”
”Jaså, därför.” Jag kunde se på hennes ögon att hon blev glad och lite generad, även om hon försökte dölja det. Det hade inte blivit någon misslyckad kväll ändå. Egentligen var det nog en av de bästa kvällarna på mycket länge.

Av: Skorpan

Hur gick det till när du mötte kärleken, eller hur tror du att det kommer att gå till? Skicka in din text till 5flator@gmail.com!

.