Många har nog sett "Stekta gröna tomater på Whistle stop café" i filmformat, men boken är faktiskt ännu bättre. Framförallt är den mer lesbisk. Idgies och Ruths kärlekshistoria får ta mer plats och det är också intressant att se vilken inställning människorna runtomkring dem har till deras förhållande.
Mamman i familjen verkar till exempel bara glad och road när hon förklarar för resten av syskonen att Idgie har fått sin första crush (på Ruth).
De lever i den amerikanska södern på 30-talet och vi får se många exempel på rasism och orättvisor. Ändå verkar ingen i stan ha något emot Idgie och Ruth som bor tillsammans och driver sitt café. Varför? Finns ingen homofobi i stan, gör man ett undantag eftersom sammanhållningen är stor och Idgie är så charmig, eller är det ingen som förstår att de är ihop? Det framgår inte av boken.
I övrigt får vi veta väldigt mycket om människorna i den lilla staden, om de svarta och om de vita, om de goda och om de elaka, om de fattiga och om de som har det mer gott ställt. Det är en charmig book med mycket feelgood, men den är ändå välskriven och har ett djup.
Parallellt med historien om Idgie och Ruth löper en historia som utspelar sig på 80-talet, där får vi följa Evelyn, som är tjock, medelålders och olycklig. När hon träffar på Ninny på ålderdomshemmet och får höra berättelserna om Idgie och Ruth får hon nya krafter och inspration att ta itu med sitt eget liv.
Sammanfattningsvis: Läs den här boken! Du får uppleva den amerikanska södern på nära håll och du får bli en del av den lilla staden och uppleva Idgies och Ruths kärlek. Fint som snus! Om man nu gillar snus. =)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar