Det här är en kärlekshistoria mellan två tjejer som går på gymnasiet. En av tjejerna vet att hon är lesbisk. Den andra tjejen har en pojkvän, men känner inte alls så mycket för honom som hon tycker att hon borde.
Under bokens första kapitel blir vi lite besvikna. Vi får följa de två huvudpersonerna, Olivia och Lise, som båda berättar i jag-form. Det hade kunnat vara bra, men eftersom de ska vara unga tjejer hade de behövt prata som unga tjejer. Det gör de inte. De pratar som att de vore vuxna som förklarar hur ungdomar beter sig. Det är lite synd, för efter ett tag utvecklar sig det hela till en spännande kärlekshistoria. Det känns också som att det är en historia som skulle kunna finnas på riktigt. Lise är skolans populäraste tjej och ingen misstänker att hon är fruktansvärt osäker, har uselt självförtroende och är rädd för att göra bort sig det mesta av tiden. Alla problem som uppstår i tjejernas trevande relation känns också väldigt sanna.
Boken är mycket lättläst, men samtidigt är den lite för enkel och för berättande ibland och då tappar den spänningen och läsaren känner sig distanserad från huvudpersonerna. Historien hade berört mer om språket och gestaltningen hade lyft den.
Vem passar boken? Vi tippar att den passar någon som förmodligen är ca 13-17 år och vill ha en lättläst bok med en mysig historia om lesbisk kärlek.
.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar