De flesta vet väl vem Tove Jansson är: författaren, konstnären, tecknaren och skaparen av Mumindalen som levde 1914-2001. Från och med 1956 levde hon tillsammans med en kvinna, grafikprofessorn Tuulikki Pietälä. De skaffade lägenheter och ateljéer i samma kvarter och tillbringade 25 somrar ihop på ön Klovharun i Borgö skärgård.
I Toves bok Rent spel får vi följa Mari och Jonna, som klart och tydligt är pseudonymer för Tove och Tuulikki, i deras vardag. De bor i varsin ateljé som är förbunden genom en vindsgång. Jonna arbetar med grafik och Mari skriver och illustrerar. Boken är inte någon berättelse med en början och ett slut utan snarare små glimtar ur huvudpersonernas liv.
På baksidan av boken läser vi: "Rent spel kunde egentligen kallas en vänskapsroman, ganska glada berättelser om två kvinnor som delar ett liv av arbete, fröjd och förskräckelse." Nu kan man fråga sig: Är detta en vänskapsroman, när den uppenbarligen handlar om två lesbiska kvinnor som är ihop?
Svaret är: Det beror lite på hur man väljer att se det. Det finns inga tveksamheter om att de två kvinnorna delar sina liv. De ser på film tillsammans om kvällarna, har gemensam handlingslista, sover i samma rum, åker på semester och resor tillsammans. Av alla dessa vardagshändelser förstår vi att en kärlek finns där, men den talas aldrig öppet om av författaren. Inte någonstans i boken får vi veta om de någonsin rör vid varandra, längtar efter varandra, ger varandra en puss eller något åt det hållet. De talar bara med varandra och nästan enbart om sådant de gör och ser och rent filosofiskt om livet. Inte förrän i det allra sista kapitlet kommer en liten känsloyttring fram i ljuset.
Varför? Kanske för att världen såg väldigt annorlunda ut när Tove föddes 1914 och kanske till och med 1989, när den här boken gavs ut. Och vem vet, kanske berättade Tove om det hon kände för att berätta och behöll det mest privata för sig själv. Det känns inte heller som att vi fått lära känna Tove så väl efter att vi läst boken. Hon framstår som en rätt tillbakadragen person som hellre lyssnar på starka personligheter och försöker vara dem till lags, än att berätta så mycket om sig själv och vad hon tycker och tänker.
Sammanfattningsvis: Den här boken kan vara intressant för den som intresserar sig för Tove Jansson och hennes liv. Den kan anses vara väldigt lesbisk, eftersom den enbart handlar om ett förhållande mellan två kvinnor, men samtidigt är det just den känslomässiga och sexuella delen som utelämnas i historien. Det är inte en bok för den som längtar efter att läsa om stora känslor. I Rent spel finns känslorna mellan raderna och mycket får lämnas åt läsarens fantasi.
.
Inlägg
