"Sex, droger och obesvarad kärlek. Litterära bohemer, flator och bögar... som en självbiografi av Birgitta Stenberg placerad i en kuliss av Pedro Almodovar."
Det är tidningen QX:s beskrivning av boken "Beatriz och himlakropparna" av Lucía Etxebarria. Bokens framsida ser annars mer ut som en lättläst chick-lit, men så är det inte. Handlingen är inte svår att förstå, men den är rätt tung. Språket flyter på ganska bra och historien känns äkta. Det finns också många fina beskrivningar, men ibland är det nästan lite väl mycket ord och en del upprepningar som man hade klarat sig utan.
Handlingen är ungefär denna: Beatriz kom bra överens med sin mamma, ända tills hon inte längre var ett barn. Mamman älskade Beatriz så länge hon var som en del av henne. Men sedan ville Beatriz bli en egen person och då gick det inte mer. När vi får möta Beatriz bråkar hon och mamman ständigt och Beatriz mår illa bara av att vara i mammans närhet. Istället bor hon hos sin vän Mónica. Beatriz gör allt för Mónica: står ut med alla hennes "pojkvänner", säljer knark åt henne, levererar paket med okända innehåll till främmande personer. Varför? För att hon älskar Mónica över allt i världen. Men Mónica är bara hennes vän och inget mer. Hon är inte lätt att vara vän med heller.
För att fly från sin familj och från sin olyckliga kärlek och slippa se på när Mónica förstör sitt liv med droger och brott åker Beatriz till Skottland i fyra år och pluggar. Till en början gör hon inget annat än att gråta och läsa, men en dag tröttnar hon på ensamheten och går ut på en bar. Där träffar hon Cat och de blir snabbt ett par. Beatriz kan dock inte låta bli att ständigt jämföra Cat med Mónica och hon klarar inte av att ge sig själv helt till Cat. Hon måste åka hem till Madrid och se vad som hände med Mónica. Hon säger till Cat att hon måste tänka och att hon ska bestämma sig i Madrid för vad hon vill göra.
Sammanfattningsvis kan man säga att den här boken handlar om att vara kär i en vän, att sätta gränser för vad man egentligen gör för den man älskar, och om att kunna släppa det förflutna för att gå vidare. Om Beatriz klarar av det får ni se om ni läser boken, men låt mig säga såhär: Det här är ingen romantisk saga utan en mycket smutsig och verklig berättelse.
En recension av: Angelica
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar