När reglerna slutat gälla av Ariel Levy

Ariel Levy är en amerikansk journalist som arbetar på tidningen The New Yorker. I boken "När reglerna slutat gälla" har hon skrivit sin egen berättelse. Den börjar när hon får sitt drömjobb och får resa runt i världen och skriva intressanta personporträtt. Hon träffar också sin fru och blir senare gravid. Men sedan börjar problemen hopa sig och plötsligt har hon ingenting kvar.

Det mest fascinerade med den här boken är Ariel Levys humor. Mitt i allt elände beskriver hon saker på ett så humorististiskt att man börjar skratta. Med tanke på allt hemskt som händer borde man som läsare lämna boken halvt deprimerad, men så blir det inte alls. Levy lyckas hålla en distans till det som händer i sitt berättande och kan driva med sig själv och sitt eget agerande även när hon befinner sig nere i avgrunden.

Att allting kommer att gå åt helvete får läsaren veta redan i berättelsens början. Därefter spelas vägen dit upp. Det ger en speciell känsla åt alla händelser att som läsare veta mer än det huvudpersonen gör just där och då.

Ariel Levy skriver riktigt bra. Hon har en känsla för vilka detaljer som är viktiga att nämna för att läsaren ska få den där känslan för miljön och människorna, och vilka som kan utelämnas. Hon har också en talang för att sätta ord på känslor utan att det blir klyschigt eller konstlat. Det är spännande att få följa med på hennes äventyr och hon är generös med att dela med sig av sina egna känslor och reflektioner. En extra treat är att de reportage som Ariel skriver om i boken lätt går att googla fram på internet, så att man kan se hur resultatet blev.

Det här är en av årets bästa böcker! Läs den!

Allt jag inte sa av Yrsa Walldén

Berättarjaget är 18 år och flyttar från Malmö till Falun för att plugga och för att förhoppningsvis bli mer självständig och mindre blyg. Redan på rundturen på campus träffar hon för första gången på Dena, en tjej som hon sedan inte kan sluta tänka på.

Som tur är har Dena en kompis i berättarjagets klass och hon ser sin chans att lära känna henne genom kompisen. Till en början verkar allt gå bra. Berättarjaget får en kyss och lite till, men istället för att utvecklas till en kärleksrelation verkar Dena vilja gå vidare som vänner. Berättarjaget har svårt att få grepp om deras relation. Märker inte Dena också att det här är mer än vänskap?

Den här berättelsen fångar på ett fint sätt all den där osäkerheten som finns när man försöker närma sig en ny person. Man får som läsare också känna hur jobbig den där längtan kan vara och man känner igen sig hur det är att fångas så i en känsla att man nästan glömmer bort allt som fanns innan.

Berättarjaget tänker bara på Dena och hinner knappt prata med sin pappa och med sin bästis i Malmö, fastän man förstår att hon egentligen tycker väldigt mycket om dem. De får bara inte plats samtidigt som de stora känslorna. En dag berättar Dena något som får berättarjaget att falla ner i avgrunden och plötsligt känns Falun och studierna inte alls viktiga längre.

Det här är en söt och ganska kort berättelse om kärlek och längtan, om att bli sårad och om att växa som människa. Boken är lättläst, men språket är bra och inte alls klyschigt. Vi rekommenderar den till både vuxna och unga vuxna som vill läsa om kärlek mellan två tjejer.

.

När mammorna blev kära av Gunnarsson, Behmer

Vi var väldigt nyfikna på den här boken, men vi visste inte om vi skulle vara oroliga eller hoppfulla. Det är nämligen inte en helt lätt uppgift att skriva en bok om två mammor som blir kära och om hur barn kan reagera. Man måste liksom hitta ett bra angreppssätt. 

Nu när vi har läst klart kan vi väl säga att den här boken varken är en katastrof eller en succé. Det som vi inte riktigt gillar är att allting går alldeles för fort och att boken ska ha med så mycket på en gång: Mammorna är kära, barnen tycker att det är jobbigt, klasskamrater retas, förklaring av homosexualitet, alla blir glada, biobesök och skidresa. Det är pedagogiskt, men saker löser sig lite för lätt och allt hamnar lite på ytan.

Det blir också konstigt ibland i och med att det är barnet som berättar historien, men ibland använder ord som låter mer som en vuxens. Det är också mer som att berättaren ger en lite distanserad sammanfattning av vad som har hänt, än att man som läsare faktiskt är där och får vara med i händelserna.

Just att mamman blir kär i dotterns klasskompis mamma gör att det blir fokus på två problem samtidigt. Hade mamman blivit kär i en klasskompis pappa hade ju det också varit jobbigt, så det är lite svårt att veta vad som är vad. Dessutom har ingen av mammorna varit ihop med en kvinna tidigare, så även de är nervösa och förvirrade. Vi hade nog hellre sett bara ett problem och ett kortare händelseförlopp, men fått dyka ner mer på djupet i det som händer istället.

Det som vi gillar med boken är själva idén och ämnet, att det är okej att vara orolig och tycka att det är jobbigt med förändringar och att de vuxna i boken agerar på ett bra sätt när det blir problem. Det är också bra att barnet i boken nämner både fina och jobbiga följder av att mammorna blir ihop. De jobbiga sakerna står omgivningen för, som antar saker och inte alltid tänker på att inte alla kvinnor är straighta, men vi förstår att kärleken i familjen smäller högre.

Boken är skriven för barn som är 6-9 år.
.

Saker ingen ser av Anna Ahlund

Anna Ahlund har tidigare skrivit ungdomsboken "Du, bara" och nu är hon tillbaka med en till ungdomsbok som heter "Saker ingen ser". Här får vi följa ett kompisgäng i Uppsala som går estetiskt program på gymnasiet. Några av huvudkaraktärerna är musiker och några målar. Alla försöker de hitta sin väg i livet och alla är mycket intresserade av känslor och relationer.

"Saker ingen ser" kan nästan kallas en utopisk bok, för alla karaktärer behandlar varandra med största respekt. Ingen tycker illa om någon annan och ingen är rädd eller okunnig när det gäller någons läggning eller identitet. Alla är också mycket öppna när det gäller känslor och sex och alla ungdomarna är mycket avslappnade och kunniga inom området.

Det här funderade vi lite på. Anna Ahlunds värld är rätt fantastisk och det är fint att få se hur världen skulle kunna se ut. Samtidigt undrar vi om man som tonåring inte känner att man får väldigt mycket att leva upp till om man börjar tänka: Oj, har alla haft sådär mycket sex redan? Kan alla sådär mycket om sex? Är det bara jag som är nervös och tycker att det verkar lite läskigt?

Samtidigt är det väldigt bra att sexscenerna är långa och utförliga. Den som vill lära sig mer har nästan en lärobok här!

Boken är väldigt feelgood. Till och med när några olyckliga händelser faktiskt inträffar blir vi aldrig oroliga utan tänker genast att det säkert löser sig i nästa kapitel. Den här harmoniska stämningen gjorde att spänningen ibland inte blev vad den hade kunnat vara. Kanske tycker Anna Ahlund för mycket om sina karaktärer så att hon inte vill vara allt för elak mot dem. Spänningen ligger mest i de där ögonblicken då någon upplever ett fint ögonblick med någon och man som läsare börjar undra om de kommer bli ihop senare.

Varför heter boken "Saker ingen ser"? Det diskuterade vi en stund. Kanske är det för att vi får veta vad ungdomarna tänker, men som de inte berättar. Det passar framförallt in på en karaktär. Samtidigt pratar de mycket och berättar väldigt mycket för varandra, men "Massor av saker som alla berättar för varandra" är förstås inte en så klatschig titel.

Det finns rätt många karaktärer i boken och vissa kände vi att vi hade velat veta mer om. Linn till exempel, och hennes relation till Fride. Och vi förstod aldrig riktigt varför Yodit ville att det skulle vara hemligt att hon var ihop med Johannes. Samtidigt är det kul att få se vad alla de olika karaktärerna tänker om varandra och då blir det inte lika mycket plats över till att gå ner på djupet i någon.

Hur lesbisk är då den här boken? Om man vill kan man börja med att definiera vad en lesbisk relation är, men samtidigt är hela konceptet i "Saker ingen ser" att det inte är så noga med sånt där. Det finns killar och tjejer och icke-binära i boken och de blir kära i varandra lite hit och dit. Det man kan säga säkert är att det inte är en lesbisk kärlekshistoria som står i centrum, men boken är ändå givande och tänkvärd om man är lesbisk, tyckte vi.

Sammanfattningsvis: "Saker ingen ser" är en bok som är väldigt feelgood, väldigt queer, innehåller massor och känslor och sex och är säkert en bok som kan pigga upp både unga och gamla nu när vintermörkret kommer.

Komma ut-dagen

"Hejsan! Jag är lesbisk! Ja, nu kom jag ut för er, bara sådär. Det är inte så ofta jag kommer ut faktiskt. Oftast sitter jag inne och tittar på film."

Idag är det Komma ut-dagen! Här tolkad av Livet på tvären.

Komma ut-dagen 11 oktober

Komma ut-dagen inträffar den 11 oktober varje år och är en påminnelse om HBTQ-medvetenhet. Dagen grundades i USA 1988 och grundidén var att det personliga är politiskt och att det är viktigt att komma ut för familj, vänner och kollegor. Homofobi frodas i tystnad och okunskap och om människor får reda på att de har anhöriga som är homosexuella så är det mindre sannolikt att de fortsätter ha förtryckande åsikter.

I år vill vi slå ett slag för medvetenhet, men från det andra hållet. För att underlätta för alla medmänniskor att vilja komma ut på jobbet, i skolan, eller var det nu än må vara, gäller det att skapa en öppen och välkomnande miljö. Även om det på många arbetsplatser inte förekommer direkt homofoba diskussioner i fikarummet kanske de inte heller är så inkluderande som de skulle kunna vara.

Ett exempel är att många av obetänksamhet förutsätter att de manliga kollegorna är ihop med en kvinna och de kvinnliga kollegorna är ihop med en man. Det kan lätt undvikas genom att ställa frågor som ”Är du gift/sambo?” istället för ”Har du någon pojkvän/flickvän?”

Vad kan samhället mer göra för att vara mer inkluderande? Förutom grundläggande ting som att lagar och regler inkluderar alla har kulturutbudet stor betydelse. Finns det böcker, tv-serier, filmer och pjäser som alla kan känna igen sig i? Får den kulturen ta plats i tidningarna?

Vi på Fem flator har gjort det till vår mission att lyfta lesbisk kultur och framförallt böcker på denna webbsida. Lesbisk film recenseras på vår systersida anniesfilmblogg.blogspot.se

Vill du uppmärksamma Komma ut-dagen den 11 oktober? Vi tipsar gärna om böcker och film! Du når oss på 5flator@gmail.com.

PS: Vi finns också på Instagram: femflator
.

Om lycka av Nina Bouraoui

I "Om lycka" får vi möta femtonåriga Marie, dels under ett skolår i Zürich och dels sommaren därpå i Bretagne. Boken växlar mellan de två tidslinjerna. Marie förälskar sig i klasskompisen Diane och samtidigt får Maries moster svår cancer som inte kan botas. De två händelserna tar över hennes värld.

Många tycker att fransk-algeriska författaren Nina Bouraoui är helt fantastisk. Andra förstår henne inte alls. Efter att vi läst några kapitel i boken förstår vi varför. Bouraoui skriver med korta meningar och hon utelämnar mycket information som läsaren får fylla i själv. Vissa saker förstår man dock aldrig. Människor nämns och försvinner. Händelser nämns utan att ha någon betydelse för berättelsen. Kronologin hoppar hit och dit. Det är som att sitta inne i Nina Bouraouis huvud och se tankar och minnen svischa förbi utan att ha förförståelsen.

Efter ett tag ger vi upp. Det går inte att förstå allt som händer i den här boken. Och det är då, när vi ger upp försöken att förstå den här boken, att försöka läsa den som en vanlig bok, som den blir mycket bättre.  Vi accepterar att vi inte kommer att förstå allt. Vi lutar oss tillbaka och betraktar tankarna i Ninas huvud. Ibland är de vackra, nästan poetiska.

"Man väljer inte att älska en flicka. Det är våldsamt. Det är instinkten. Det är huden som talar. Det är blodet som uttrycker sig. Jag har inte valt att älska Diane. Det är en fysisk lag."

Ibland säger Bouraoui saker som är riktigt roliga, som "Man blir intelligent av att älska en flicka, för man ljuger så mycket."

Sammanfattningsvis: Det här är inte en bok för alla. Den är inte lättläst och du kommer inte att förstå allt. Men för dig som gillar mer poetiska böcker, som inte kräver att allting har ett sammanhang, utan kan se det vackra i delarna, för dig kan det här vara den perfekta boken.

Schlagerkvällen på Stockholm Pride

Några glimtar från årets schlagerkväll på Pride!

 
.

Bok! av Stina Wirsén

Lagom till Stockholm Pride har vi hittat den här lilla rara regnbågsfärgade boken. Stina Wirséns barnvagnsbok "Bok!" är en pekbok för de allra yngsta, 0-3 år, och har en snodd som man kan fästa den i vagnen med.

Liten Skär och lilla Ärtan hittar en stor bok och provar vad man kan göra med den? Går den att flyga på, segla med, läsa i?

Stina Wirséns barnböcker är alltid enkla, men illustrationerna innehåller så mycket kärlek och känslor att man blir alldeles glad. Får alla plats? Ja, alla får vara med i boken!


.

Snygg fint, Therese! av Anja Gatu och Maria Borgelöv

Idag har vi läst en av de fina barnböckerna om fotbollsstjärnor från Olika förlag. "Snygg fint, Therese!" är inspirerad av landslagsstjärnan Therese Sjögrans barndom.

Eftersom Therese mamma har skilt sig från Therese pappa och träffat en tjej ska de flytta till en annan ort. För Therese betyder det att hon får börja i en ny skola, med nya kompisar och allra viktigast: ett nytt fotbollslag.

Historien fokuserar förstås mest på fotbollen och mest handlar det om att Therese inte vågar skjuta på mål, utan föredrar att passa till någon annan. Samtidigt har hon lärt sig Martas fint under sommaren och väntar på rätt tillfälle att få använda den under en match. Kanske blir det när hon får möta det jättebra laget Torns IF?

En lättläst bok med många bilder som vi tror kan passa den som är ca 6-10 år och gillar fotboll!

.

Hata Gustavsberg av Agnes Lindström

Idag har vi läst ungdsomsboken "Hata Gustavsberg" av Agnes Lindström. Huvudpersonen i berättelsen är Mirre, som är femton år och bor i ett radhusområde i Gustavsberg. Där är allting likadant hela tiden. Ingenting spännande händer och hennes kompisar pratar om samma gamla tråkiga saker. När hon blir provocerad av att farbror Peter uttalar sig homofobt på en släktfest ställer hon sig upp och deklarerar argt att hon är lesbisk. Efteråt börjar hon fundera på vad hon sagt. Ville hon bara skapa drama eller ligger det faktiskt något i det?

I en parallellklass går Sanna, som är politiskt medveten, har blått hår, två kvinnomärken på jackan och också står i vegankön i matsalen, som Mirre. En dag bestämmer sig Mirre för att våga skriva till Sanna på Facebook och föreslå att de ska träffas. Det blir början på hennes första förhållande, men samtidigt slutet på hennes vänskap med kompisarna, eftersom de inte tror på att hon är lesbisk, utan antar att det är något hon har hittat på för att göra livet lite roligare.

Läsaren, som får följa Mirres tankar, är inte heller säker på om hon är lesbisk eller inte. Hon är förvirrad och rädd för hur det ska vara att första gången ligga med någon. Att hångla är ju mysigt och så, men vill hon verkligen ha sex med Sanna? En dag råkar hon också hångla med en kille på en fest, vilket förstås sårar Sanna och även hon blir osäker på om Mirre verkligen menar allvar när hon påstår att hon är lesbisk.

Det här är en uppväxtskildring och en berättelse om att hitta sin sexualitet. Säkert kan många känna igen sig i huvudpersonens frustration och osäkerhet. Hur vet man vem man tänder på? Vad är vänskap och vad är kärlek? Och hur vet man vad är rädsla och osäkerhet för det nya och vad som är att man verkligen inte vill? Kanske är det så att allting klarnar så småningom och att det viktigaste är att man behandlar sina vänner och medmänniskor på ett juste sätt under resans gång.

.

Top 10 best lesbian movies

Enligt Ms Mojo är de här de bästa lesbiska filmerna någonsin. Håller du med?

 

Rainbow riots

Inslag från Kulturnyheterna där Petter Wallenberg, grundaren av Rainbow Riots, intervjuas.

.

DeAnne Smith: Straight men, step your game up

Titta havet av Åsa Mendel-Hartvig och Maija Hurme

Idag har vi kikat i en bok för de allra minsta. Bilderboken "Titta havet" är rekommenderad från 0 år och handlar om ett barn som upptäcker havet och stranden med alla sinnen.

Illustrationerna visar många olika saker som kan finnas vid havet, som mås, pinne, kobbe och mammor. En söt bok med fina illustrationer!

.

Carol av Patricia Highsmith

Idag har vi läst en riktig klassiker: Carol, eller The price of salt, av Patricia Highsmith. Den kom ut första gången 1952 och benämns ofta som den första lesbiska romanen med ett lyckligt slut. Huruvida slutet är lyckligt med dagens mått mätt kan nog diskuteras, men jämfört med äldre böcker där huvudpersonerna antingen dör eller inser att homosexualitet är fel är det förstås ett stort steg framåt.

Carol känns också överraskande modern i hur den är skriven. Lagarna som fanns då och kunskapen om homosexualitet har förstås utvecklats mycket, men förutom det tänker man inte mycket på att det var så längesedan boken skrevs.

Det är också en mycket välskriven roman som drar in läsaren redan från första stund, när Therese får syn på den fantastiska kvinnan i varuhuset och blir lite besatt redan där. Tydligen inspirerades Highsmith av en sann händelse då hon själv arbetade på ett varuhus och fick syn på en varelse som det bara strålade om.

Det här är en av de största lesbiska romanerna som har skrivits och den har fått nytt liv efter att berättelsen filmatiserades. Filmen Carol är för övrigt också en riktigt bra film, som bygger upp spänningen och passionen lika fint som boken gör. I skrivande stund har den förstaplatsen på Annies lesbiska filmblogg.

För den som har lyckats undvika både boken och filmen kan vi säga att handlingen bygger på att två kvinnor träffas på ett varuhus och börjar ses. Huvudpersonen i boken, Therese, har en pojkvän, eller i alla fall en man som uppvaktar henne och gärna vill gifta sig med henne. Carol är äldre och har separerat från sin man Harge och kämpar nu för att få vårdnaden om sin lilla dotter.

Att träffa en kvinna är inte okej på den här tiden och Harge har lagen på sin sida om han kan visa att Carol är en olämplig mamma. Det gör att Carol ställs inför en del val: Bör hon fortsätta träffa Therese? Hur mycket kan man låta sig kontrolleras och utnyttjas för att få rätten att träffa sitt barn?

Men mest av allt är Carol är en riktig kärleksroman, full av känslor, kärlek och längtan. Det finns fortfarande alldeles för få sådana.

.

Piraterna och regnbågsskatten av Berg, Frimodig, Poll

Idag har vi läst barnboken "Piraterna och regnbågsskatten" av Sara Berg och Karin Frimodig och med bilder av Maria Poll. När det gäller pirater i populärkulturen brukar de ju oftast vara män, men i den här boken har hela besättningen kvinnonamn. De har fina allitterationer som Ragnhild Rysare, Olga Os och Katinka Krok.

Teckningarna i boken är fantasifulla, färgglada och detaljrika och det känns som att ett barn skulle ha mycket att upptäcka och förundras över. Det är också roligt att boken är skriven på rim. Så här kan det till exempel låta:

Olga Os gör alltid mos
av den som sticker fram sin nos
Men nu faller hon i hajens gap
Piraterna hör en ljudlig rap.

Boken är rekommenderad från cirka tre år.

Det här kalla landet av Pernilla Gesén

Noomi bor i ett land som heter Nordland. Hon är från en välbärgad familj och är van vid att kunna få det hon pekar på. En dag börjar hennes mamma dra in på utgifterna och Noomi får inte en ny kappa till säsongen. Affärerna börjar rea ut saker och snart stänger de, en efter en. Noomi känner att något är mycket fel. Hennes bror som har gått ut skolan med bra betyg får inte något jobb och går istället in vid politiken, för det främlingsfientliga partiet ND. Partiet är bra på att fånga upp människors missnöje för allt som är fel i landet och skylla det på invandrare. Efter att Noomi har blivit rånad av ett gäng invandrartjejer dras hon också med. Visst har ND sitt ursprung i främlingshat, men så är det ju inte längre, det säger i alla fall alla i partiet, och något måste ju göras åt situationen i landet.

Det finns dock en sak som krånglar till det lite och det är Zahra i Noomis klass. Zahra är jättejobbig, men samtidigt mycket fascinerande. Hon käftar emot varje gång någon talar varmt om ND och beskyller dem för att vara främlingsfientliga. Det är också jobbigt att Zahra har snott Jasper, som är Noomis före detta kompis, som hon kanske är kär i, eller, hon vet inte riktigt.

Zahra är svår att få grepp om. Samtidigt som hon verkar hata Noomi för hennes åsikter blir hon ändå besviken och säger saker som att "hon hade högre tankar om henne och trodde hon var smartare än så" och på en fest blir Noomi plötsligt kysst av Zahra.

Det som är mest spännande med den här boken är motsättningarna som finns. Att främlingsfientliga partier utnyttjar människors rädsla när tiderna blir sämre är ett mycket aktuellt ämne och det är också spännande när någon blir kär i fienden. Boken är riktigt spännande ibland, men tappar lite känsla i vissa passager. Speciellt slutet hade gärna kunnat få vara lite utförligare, för det känns lite rumphugget.

.

Lisbet och Sambakungen av Emma Karinsdotter och Hanna Gustavsson

Idag har vi läst en ny barnbok för 5-7-åringar: Lisbet och Sambakungen. Av förlaget Bonnier Carlsen beskrivs den som en "normkreativ högläsningspärla" och det lät ju lockande! Boken handlar om sexåriga Lisbet och hennes farmor Sambakungen. De bor tillsammans i ett hus, tillsammans med piratkatten Sixten som har ögonlapp och ett träben.

Lisbets föräldrar bor på Bahamas och verkar inte ha lust att ta hand om sin dotter. De skickar bara tråkiga vykort ibland. Men Sambakungen tycker mycket om att umgås med Lisbet, faktiskt så mycket att hon blir alldeles nere när hon får veta att Lisbet måste börja skolan i augusti. De bestämmer sig för att ha en riktigt rolig sommar fram till dess att den hemska skolan börjar och man inte får rita vad man vill. Eller, i alla fall säger farmor sådana saker, att skolan dödar all fantasi man har och liknande, men Lisbet misstänker att hon kanske skulle gilla skolan och hon vill gärna lära känna lite nya kompisar, framförallt Hanin, som hon har träffat på stan, och som ska gå i hennes nya klass.

Hur är det med lesbiskheten i den här boken då? Jodå, den finns där, för farmor Sambakungens ex-flickvänner kommer på besök, Agatha Fox och Nanna Galenpanna. Med Agatha Fox börjar farmor till och med tantsnuska sig, så att Lisbet rymmer upp till sitt rum för att slippa se.

Farmodern är som en blandning av Karlsson på taket och Pippi Långstrump. Hon är dryg och egoistisk samtidigt som hon ändå verkar bry sig om Lisbet. På många sätt är hon som ett barn. Hon gör som hon vill och lämnar inte Lisbet i fred många minuter för hon blir direkt uttråkad och vill ständigt leka. Det verkar lite jobbigt att vara Lisbet, tänker vi ibland. Föräldrar som inte bryr sig och en farmor som nästintill har tvångstankar om att allt ständigt måste vara roligt och speciellt.

Författarna har klämt in väldigt mycket i den här boken. Nästan för mycket. Det är som att när varje detalj ska vara speciell och rolig så blir det lite som när Brasse ska göra sockerkaka och lägger i korv och godis i smeten.

Det vi var mest nyfikna på var egentligen hur det skulle bli när Lisbet började skolan, hur Lisbets relation med Hanin skulle utveckla sig och hur farmor skulle ta det att Lisbet fick en kompis, men det fick vi inte veta så mycket om, för det mesta av boken gick åt att beskriva alla Sambakungens tokigheter. Kanske historien om Lisbets nya kompis och om skolan i en kommande bok? På det stora hela tyckte vi dock att Lisbet och Sambakungen var en trevlig och fantasifull bok, med söta teckningar i. 

Långt eller kort hår? Resultatet

Vi ställde frågan om lesbiska gillar långt eller kort hår bäst. Nu har vi stängt pollen och här är resultaten.

75 personer svarade. Av dessa hade 34 personer kort hår och 41 personer långt hår.

Av de korthåriga tyckte 65% att hårlängd är oviktigt, medan 24% gillar kort hår bäst och 12% gillar långt hår bäst på andra.

Av de långhåriga tyckte 49% att hårlängd är oviktigt, medan 39% gillade långt hår bäst och 12% gillade kort hår bäst på andra.

Totalt sett är det alltså 56% som tycker att hårlängd är oviktigt, 27% som föredrar långt hår och 17% som föredrar kort hår.

De tendenser som går att se i detta ovetenskapliga test är:

1. De flesta bryr sig inte om hårlängd
2. Korthåriga gillar andra som också är korthåriga
3. Långhåriga gillar andra som också är långhåriga
4. Det är fler som gillar långt hår än kort hår

Den som vill dra åt sig flest lesbiska tjejer bör alltså ha långt hår!

.

Ljus ljus ljus av Vilja-Tuulia Huotarinen

Den här boken handlar om Mariia som bor i en liten by i Finland. När Mimi flyttar till byn och de finner varandra ser hon bara ljus ljus ljus, men hon ser också att Mimi bär på en sorg som är så stor så att ingenting kan rå på den.

Vi vill böra med att utfärda en varning: Det här är inte en bok som du ska läsa när du har PMS eller känner dig lite nere. Boken är väldigt vacker, klok och även rolig, så där på ett lite svart sätt, åtminstone i början. Men framförallt är den här boken otroligt sorglig, något som författaren själv också varnar för, när bokens andra del börjar berättas. Om du vill läsa en bok som piggar upp dig och gör dig glad, då är det här antagligen inte boken för dig.

Mariia får följa med till Mimis hus, Oredan. Ingen annan i klassen har fått följa med dit. Snart får Mariia veta att Mimis mamma tog livet av sig på vinden och Mimi går ofta dit för att umgås med henne. Pappan i familjen har givit sig av, men sin mormor har Mimi i alla fall kvar, ett tag till.

Vilja-Tuulia Huotarinen har nominerats till flera fina litteraturpriser och vi förstår varför. Hon är också poet och det märks även i den här boken. Hon skriver korta meningar, korta stycken och korta kapitel, men de innehåller väldigt mycket. Hon använder språket så som det passar bäst för känslan.

Känslor är något som det finns mycket av i den här boken. Man dras in i det huvudpersonerna upplever, kärleken som är så stor, men ändå inte räcker till för att läka någon vars mamma har begått självmord. Personen som berättar är så klok och ser allting så klart, men kan ändå inte hindra händelseförloppet. Döden är ständigt närvarande i berättelsen.

Författaren berättar sin historia för dig. "Bästa läsare", börjar hon stycke efter stycke. Hon förklarar också sitt skrivande för dig, berättar vad lärarna på skrivkursern har sagt om hur man "ska" skriva, och förklarar sedan varför det inte alls passar sig att berätta den här historien på det viset.

Den här boken är fin och personlig. En ungdomsbok, sägs det, och den handlar förstås om ungdomar, men vi tycker att den fungerar väldigt bra för vuxna. Den passar nog inte för alltför unga ungdomar.

Tidigare fick vi in önskemål till bloggen om tips på böcker som var positiva och kunde uppmuntra unga som just hade insett sin sexuella läggning. I det här fallet beskrivs kärleken som något positivt, men allt det som händer runt omkring är väldigt tungt, så boken kan nog inte kvala in i kategorin uppmuntrande lesbiska böcker. Men, vill man läsa något vackert, klokt, poetiskt och mycket sorgligt, då kan vi rekommendera Ljus ljus ljus.


.

Långt eller kort hår?

För vissa är det här med hår väldigt viktigt för om en person framstår som attraktiv eller inte. Vissa bryr sig inte alls om en persons frisyr utan går på helt andra saker. Vissa skulle aldrig kunna tänka sig att vara ihop med någon som har långt hår. Andra skulle aldrig kunna tänka sig att vara ihop med någon som har kort hår. Och så finns det ju de som inte tänker på sådant alls utan enbart faller för vackra ögon, stora hjärtan, intelligens eller kanske humor. Men om vi nu ska koncentrera oss på håret, vad gillar du bäst? Och vilken frisyr har du själv? Svara i minienkäten till höger om detta inlägg!

Vad är långt hår? Här kör vi med att hår som är så långt att det hänger nedåt istället för att stå uppåt är långt hår. En pagefrisyr räknar vi i denna undersökning som långt hår.

Människor på Sydneys universitet berättar

Sleepover

Babes roll out

Kortfilmen Babes Roll Out har skapats av Brynhildur Thorarinsdottir och Sanna Carlson. De säger att filmen är en hyllning till kärlek och attraktion kvinnor och icke-binära emellan, men också en markör mot den extrema bristen av hbtq-representation som råder inom dagens media.

– Filmen blir till utifrån längtan och behov efter konst som jag som lesbisk kan identifiera mig med. Med Babes Roll Out vill vi skapa ett rum som är vårt, där vår kärlek och vår längtan står i centrum, säger regissören Brynhildur Thorarinsdottir.

 – Filmen är en plats fri från manliga blickar, där vi får möjlighet att utforska och äga vår egen sexualitet. Där vi är sexuella snarare än sexiga, säger filmens fotograf och klippare Sanna Carlson.

Hur många regnbågar får ditt bibliotek?

Under den senaste veckan har vi fått tillfälle att prata med många härliga bibliotikarier och biblioteksbesökare. Vi har också fått mycket kunskap om vad som är viktigt för att skapa den bästa biblioteksupplevelsen. Därför har vi samlat detta i en regnbågslista. Ett bibliotek kan maximalt få fem regnbågar, om de har engagerade bibliotikarier som tar in nya böcker, om bibliotekets söksystem hjälper besökaren att hitta HBTQ-böcker och om de har en regnbågshylla. När det gäller regnbågshyllan har vi fått blandade reaktioner, eftersom några menar att inte alla vågar sig fram till den hyllan. Detta blir dock inte något problem om böckerna BÅDE finns på regnbågshyllan OCH ute i biblioteket under författarens namn. Vi tycker att regnbågshyllan också tillför något, även om böckerna går att söka rätt på i söksystemet, eftersom hyllan signalerar omtanke och att alla är välkomna på biblioteket.

Vi vill också passa på att tacka för alla fina regnbågsbilder vi fått! Du kan se dem på Fem flators instagram.

Första natten av Mian Lodalen

Vilja förlag ger ut lättlästa böcker för unga vuxna och vuxna. "Första natten" av Mian Lodalen är en sådan bok och vi tänker att den i första hand riktar sig till unga.

Boken är tunn, bara 63 sidor, och den har korta meningar och stora bokstäver som passar den som inte är så läsvan. Trots det hinner det hända en hel del i berättelsen. Huvudpersonen är en ung lesbisk tjej som får en matchning på Tinder och ger sig ut på stan för att träffa Mandi, som visar sig vara alldeles underbar.

Vi tycker att berättelsen är spännande och har mycket känsla med tanke på hur enkelt och osmyckat språket är. Boken handlar om kärlek, men skildrar inte något sex, antagligen för att boken är tänkt för en yngre målgrupp.

Sammanfattningsvis: En mysig bok för någon ung som inte läser så bra än, eller för någon som av annan anledning önskar något lättläst och vill läsa om kärlek mellan två tjejer.

Hylla regnbågshyllan!

Har ditt bibliotek en regnbågshylla? Be dem att ta en bild på den och skicka den till oss så att vi får hylla dem på vårt Instagram! Har ditt bibliotek inte någon regnbågshylla? Tipsa dem om att fixa en!

Vi på Fem flator diggar regnbågshyllor. Det gör vi för att de ger alla en chans att hitta litteratur att känna sig hemma i. Det är inte lätt att hitta HBTQ-litteratur när den står utspridd i en massa olika hyllor och man inte känner till alla författare och titlar, speciellt om böckerna inte heller går att söka rätt på i bibliotekets söksystem. Därför hyllar vi regnbågshyllan!

Vårt instagramkonto heter femflator. Tagga oss gärna i era bilder!

Det går också bra att skicka bilder till oss via e-post: 5flator@gmail.com

Vem är Skuggan?

Tuvas familj är inte riktigt som andra. Hon har en mamma som är en genial uppfinnare och inte har tid med sådana där triviala ting som matlagning, städning och att ta hand om sin dotter. Men det är bra också, eftersom ingen har några invändningar emot att Tuva är ute och åker skateboard mitt i natten. Tuvas pappa däremot, är väldigt omtänksam, men han bor med sin nya fru i en liten lägenhet där Tuva känner att hon inte riktigt får plats.

I Tuvas klass pratar alla om Skuggan, superhjälten som räddar människor som har råkat illa ut. Själv lägger hon sig inte i. Hon sitter i sin bänk längst bak med sin huva uppfälld. Det är ingen som pratar med henne ändå. I alla fall inte förrän den nya tjejen, Julia, börjar i klassen. Julia är inte som de andra. Hon är smart och rolig och dessutom verkar hon söka kontakt med Tuva fastän hon är konstig.

"Vem är Skuggan?" är en berättelse om kärlek, om att inte passa in och om att tjejer visst kan vara superhjältar.

.

Dockan Bella av Nina Bouraoui

Vi hade länge hört talas om Nina Bouraoui och tänkte att den här tunna lilla boken, "Dockan Bella", kanske var en  lämplig start för att göra bekantskap med författaren. Så här i efterhand kan vi tänka att det nog inte var rätt bok att börja med ändå, för "Dockan Bella" är lite speciell. Det är inte en roman utan en dagbok som består av poetiska, filosofiska och ibland ganska kryptiska inlägg.

Vi får följa huvudpersonen i Paris, när hon går ut på gayklubbar och söker efter kärleken, medan hon försöker glömma sin gamla kärlek. Hon umgås lite casual med diverse olika kvinnor och så blir hon lite kompiskär i Julien och han i henne, men han är intresserad av män och hon av kvinnor så det funkar ju liksom inte. Ibland känns det som att författaren väldigt gärna vill att det skulle kunna ha funkat, som att hon är arg för att det inte går.

Hennes humör går upp och ner. Hon saknar sin ungdomskärlek Marion, hon träffar någon som gör henne glad och då kan hon skriva och sedan träffar hon någon som tar hennes energi och då kan hon inte skriva. Allt hon ser färgas av hennes rådande humör. När hon är glad är flickorna på klubben vackra och ömma, men när hon nere är de jobbiga och luktar fel.

Egentligen är nog inte handlingen det viktigaste i den här boken. Det är språket och hur mycket mening, känsla och frustration Nina Bouraoui kan få in i några få ord som är det givande. Så här kan det se ut:

23 augusti
Jag längtar efter att skriva så som jag skulle kunna längta efter en kropp. Marion älskade mig för mina brevs skull. Barndomens spår i kroppen tar död på åtrån till andra.

Vi gissar att det här sättet att skriva är en njutning för vissa och väldigt irriterande för andra. Det är mer en bok för filosofer än för den som söker målande beskrivningar av händelseförlopp.

Svenska med spansk brytning av Alicia Pena

Vi startar det nya året med att läsa ett seriealbum! "Svenska med spansk brytning" är serier i stripp-format om Ali som har flyttat till Sverige för att bo med sin flickvän Kris.

Vissa av serierna handlar om kulturskillnaderna mellan Spanien och Sverige och om hur det är att försöka förstå ett nytt land, vissa serier handlar om huvudpersonens ilska mot orättvisor i samhället och vissa serier är lustigheter om sådant som händer i huvudpersonernas vardag.

Just att serierna är i strippformat gör att det är lite svårt att recensera den här boken, för då hänger det mesta på att man har samma humor som författaren av boken, att man uppskattar den där lustigheten i slutet av varje stripp. Det här är därför en bok som passar vissa människor och inte andra. Men att boken har fina bilder tycker vi i alla fall allihopa.

Hur lesbisk är boken? Ja, det beror på hur man ser det. Boken handlar till störst del om ett lesbiskt par, men det påverkar egentligen inte handlingen i stripparna alls. Själva temat i boken är inte lesbiskt, men det är två kvinnor som utför handlingarna och det är förstås alltid trevligt.

Sammanfattningsvis: En gullig seriebok om kulturkrockar som passar en viss sorts humor.