tisdag 17 november 2009

Fem frågar: Sara Lövestam

Saras debutroman och författaren själv

-Din debutroman ”Udda” kom nyligen ut på Piratförlaget. Vad har du fått för reaktioner på den?

-Jättefina reaktioner! Både i det som bloggar har skrivit om den, det som har sagt om den i radio och i de recensioner jag har sett i tidningarna och från bibliotekstjänst. Det absolut finaste har varit de mejl jag har fått från människor som säger att boken berörde dem, fick dem att känna sig lite säkrare i sig själva, fick dem att skratta eller att tänka efter. Och hon som berättade att min bok hade gett henne tillbaka lusten att läsa, det är verkligen något man kan spara och tänka på i mörka stunder!

-Kommer vi att få se fler böcker från dig?

-Det hoppas jag innerligt. Jag har många skrivna bokmanus och ännu fler oskrivna, så jag hoppas att det här bara är början.

-Har du alltid intresserat dig för språk och skrivande?

-Jag har alltid älskat språk och författande. Jag började läsa ganska snart efter att jag började prata, och det skrivna ordet har alltid fascinerat mig mycket. Jag har ett tidigt minne av hur jag i treårsåldern var irriterad och otåligt tjatade på min mamma, för hon var upptagen med att sy något och jag hade glömt hur "R" såg ut...

-Minns du vad det allra första du skrev var?

-Nej, men jag har kvar några små texter från 1984, året då jag fyllde fyra. Den första texten ser ut så här: "Det vadengon en gon en farbro som venta på bus då kom busen då åkdi han."

-Du är lärare och enligt dig själv även ”grammatiknörd”. Får du lust att bryta mot språkreglerna ibland eller är de heliga?

-När man kan reglerna och man ser en poäng med att bryta mot dem, tycker jag absolut att man ska bryta mot dem. Själv tycker jag att skrivreglerna jobbar rätt bra "med" mig, och när jag bryter mot dem tycker jag att jag leker snarare än bryter. De flesta språkregler finns för att kommunikationen ska flyta på, då alla är överens om vad som betyder vad, och jag ser själv ett visst nöje i att kunna behärska dem. Helst vill jag kunna behärska dem så väl att varje normbrott jag gör går fram som en liten flirt till läsaren.

-Har du någon lesbisk favoritbok?

-För några år sedan kunde jag alltid slå upp en sida i En Flickbok av Erika Lopez, när jag saknade inspiration. Det fungerar inte riktigt likadant längre, men det blir ändå den boken jag måste nämna. Det jag gillade med den var hela egensinnigheten, humorn och meningarna som gjorde tjugo referenser på en gång, samtidigt som den handlade om en ganska så lesbisk brud på en motorcykel genom USA. What's not to like?

-Har du någon lesbisk favoritfilm?

-En av mina favoritfilmer är Fire, som utspelar sig i ett familjekonservativt Indien och som skildrar lust, kärlek, traditioner och uppror på ett väldigt fint sätt. Jag gillar den bland annat för att den visar på olika perspektiv, ingen är riktigt god eller ond och alla har sina egna anledningar att göra som de gör... och för att den inte är så övertydlig i kärlekshistorien, men ändå, eller just därför, skapar sådana stämningar och känslor.


Vem vill du se på Fem frågar? Tipsa oss på 5flator@gmail.com!

Inga kommentarer: