söndag 17 maj 2009

Pyrets miljoner, Del 11

Pyret svängde in på en tvärgata till huvudgatan där hon skulle möta upp Kim och ägaren utanför lokalen. Hon såg att Kim redan stod med händerna mot fönsterrutan för att försöka få en skymt av hur det såg ut därinne. Hon sken upp när hon fick syn på Pyret.
”Åh Pyris, det ser faktiskt riktigt bra ut därinne. Det är stort! Massor av yta för dig att jobba med. Kom och titta!” Hon drog Pyret intill sig och lade armen om hennes midja. De tittade in i den skumma lokalen.
”Ja, det är fint att det är så högt i tak. Lite mörkt och sjaskigt är det förstås, men det går ju att fixa”, sa Pyret.
”Jag är så nyfiken på hur köket ser ut”, sa Kim. ”Åh, nu kommer Anton!” En kille i jeans och huvtröja dök upp runt hörnet och vinkade åt dem.
”Hej Kim, hej Pyret”, hälsade Anton och log. ”Jag ser att ni har bråttom in.” Han fiskade upp nycklarna ur fickan och öppnade dörren. De gick in och såg sig omkring. ”Det är lite dammigt”, sa Anton. ”Det har inte varit nån här sen mamma och pappa bestämde sig för att slå igen för ett halvår sen.” Pyret försökte att se lokalen så som hon själv ville ha den. Det skulle finnas plats för minst 20 bord framme vid fönstren och längre in skulle de kunna ha en riktigt snygg och lyxig bar. Resten av utrymmet ville hon använda till ett litet dansgolv som kunde omvandlas till en scen där liveband kunde spela. De hade visserligen bestämt sig för att börja som en lite lyxigare lunchrestaurang, men Pyret hoppades att de i framtiden skulle kunna ha tjejklubbar där nån dag i veckan. Kim hade försvunnit in i köket och Pyret och Anton följde efter henne in dit.
”Vad tycker du”, undrade Pyret.
”Jo… Jag tycker om att det är så stort. Men det behöver nog fräschas upp en hel del. Och utrustningen ser ut att vara från 1800-talet.”
”Men det kan vi ju fixa till, om du tror att det har potential”, sa Pyret.
”Jag vet att det är mycket jobb”, sa Anton. ”Men ni kan få det för ett riktigt bra pris. Mamma och pappa vill mest bara bli av med det.” Pyret och Kim såg på varandra och log. Pyret nickade.
”Jag tror vi har hittat vår restaurang.”

Inga kommentarer: