Ibland möter jag henne på gatan på kvällen Del IV

Samantha kommer in på mitt café nästan varje dag. Jag vet aldrig när hon kommer för pauserna i filminspelningen är så oregelbundna. Men när hon kommer ler hon mot mig i dörren och jag ler tillbaka. Sedan sätter hon sig framme hos mig vid disken och beställer dagens soppa med hembakt bröd eller en sallad och så pratar vi tills hennes rast är slut eller tills någon ringer och säger att hon måste komma tillbaka till inspelningen. Jag vet att jag har kärat ner mig totalt i henne för jag känner mig alldeles lycklig och pirrig och glömmer bort att äta. Just när det känns sådär bra och jag undrar vad som ska hända härnäst så slutar hon att komma. En vecka går och det syns inte ett spår av henne. Det är också mycket tyst från Nickys håll. Mitt mod börjar sjunka. Till slut bestämmer jag mig för att åtminstone ta reda på varför.

Mannen i dörren känner igen mig som Nickys vän och släpper in mig. Det är paus i inspelningen och folk står och pratar överallt. En kameraman säger att Nicky och Samantha skulle gå till köket och fixa fler mackor. Onda aningar dansar i magen när jag går genom den mörka korridoren mot köket. Genom den lilla glasrutan i dörren sipprar ljuset från köket ut i korridoren och när jag tittar in ser jag dem vid diskbänken. Samantha står faktiskt vid diskbänken och gör smörgåsar, men Nicky har handen på hennes axel och lutar sig mot henne. Sedan lutar Nicky sig fram och försöker kyssa Samantha, men hon viker undan. Sedan vill jag inte se mer. Jag går därifrån och jag vill aldrig se någon av dem igen.