Hur det gick till (kanske)

Nisse: Skickade vi inte intervjufrågor till Eva Dahlgren förut?
Angelica: Nej, vi hittade ingen adress till henne utan bara till nåt sånt där managementföretag. Så vi fick aldrig något svar.
Nisse: Aha. Undrar vad som egentligen händer när man mailar till ett sånt företag? Skorpis, kan du inte skriva en liten text om det?
Skorpan: Jo, det kan jag väl.


Nellys fingrar ömmade och hennes hjärna längtade redan efter nya arbetsuppgifter. Hon hade varit tre timmar på sitt nya sommarjobb och showbiz verkade redan mindre glamouröst. Att jobba på ett företag som skötte kända artisters affärer, det lät hur roligt som helst. På papperet i alla fall. Nu hade hon öppnat post hela förmiddagen och ännu hade inget spännande dykt upp. Och naglarna som hon just hade fixat började redan se risiga ut.

Sista kuvertet. Hennes förväntningar var inte längre särskilt höga. Hon sprättade upp kuvertet, drog ut pappren och ögnade igenom dem. Strax därefter åkte de ner i Runda Arkivet. Hon kunde inte hjälpa att en ljudlig suck undslapp henne. Plötsligt hörde hon hur Den Tjocka Rödhårigas klackar närmade sig och hon rätade på ryggen.
”Vad bra, klar med posten redan ser jag”, kväkte de tjocka läpparna ovanpå den illasittande kostymdräkten och det likgiltiga tonläget förtog allt beröm som kunde ha rymts i orden. ”Då kan vi börja med mailen nu.” Nelly misstänkte att ”vi” även i detta fall skulle bli hon själv.

Hon kämpade för att få till det där leendet som inte alls ville visa sig och följde efter den rödhårigas klackar till ett litet rum utan dörr mittemot kopieringsrummet. Där fanns bara ett bord med en dator som såg ut att ha sett sina bästa dagar och en sliten stol i trä. Den rödhåriga visade åt henne att sitta ner och började instruera om vilka mail som skulle till vem och varför. Jaha. Så där skulle hon alltså sitta på en pinnstol och öppna mail medan papper slamrade runt i facken på kopiatorn och folk pratade i korridoren. Hon försökte lyssna på den rödhårigas kväkanden medan hon viftade bort tankar som: Om man säger upp sig redan första dagen, då behöver man nog inte nämna det jobbet i sin cv. Den rödhåriga avgick och hennes kväkanden hördes nu ute i receptionen istället.

Nelly klickade på det första mailet och höll den rödhårigas instruktioner i minnet. Blablabla Magnus Uggla… blabla konsert på festival? Okej, det verkade faktiskt vara ett riktigt mail. Skicka vidare till eventavdelningen. Nästa mail: Blalabla Eva Dahlgren.. Fem flator fantiserar… Frågor till nån blogg? Helt klart inte lönsamt. Lägga i skräpkorgen.

Hon förstod att kändisarna inte orkade ta emot all den här posten själva. Skulle hon själv vara kändis skulle hon också hyra in något företag att göra skitjobbet åt henne. Det var faktiskt en bra idé. Vilken tur att hon hade fått det här sommarjobbet så att hon kunde lägga om sina karriärplaner. Att bli kändis själv var mycket intressantare än att ta hand om kändisar. Då skulle den rödhåriga få sitta och öppna hennes mail sen. Ja, det var helt klart så det fick bli.


.