Maria, vår lånade poly
-Hej Maria! Du låter dig lånas ut här på Pride House idag. Varför då?
-Det är för att jag själv upptäckt hur jag vill leva mitt liv och nu hoppas jag att jag kanske kan hjälpa andra. Sedan tycker jag att när man kommunicerar med andra människor lär man sig saker om sig själv också.
-Har du blivit utlånad till någon idag?
-Ja, den första jag pratade med var intresserad av relationsanarki och det passar mig alldeles utmärkt för det är mer så jag ser på relationer.
-Har du fått några oväntade frågor?
-Nej, inte riktigt, men igår fick jag ett besök som jag inte hade förväntat mig, en dam som var kanske 75-80 år och hade erfarenheter av att leva i fria relationer. Det var uppfriskande!
-Vad innebär det att vara poly för dig?
-För de flesta innebär det att man inte älskar en i taget. Poly är ett övergripande begrepp på många olika sorters relationer och själv definierar jag inte mina relationer alls. Jag kallar inte människor för "pojkvän" eller "flickvän" eller "partner" för det sätter begränsningar för mig, i mitt eget huvud, för hur jag tänker på relationen. Jag vill låta varje relation leva sitt eget liv och formas utifrån det som händer mellan mig och den andra personen. Jag upptäckte begreppet poly för bara två år sedan och det var så skönt att höra att det jag har tänkt och känt, det var inte fel. Det finns andra som tänker och känner likadant. Det är en befrielse.
-Möts du av några missuppfattningar av vad det innebär att vara poly, eller har folk koll på läget?
-Det som förvånar mig är att när okända människor upptäcker begreppet så är de intresserade och frågar istället för att ta något för givet. Det är faktiskt bara mina föräldrar och syskon som inte frågar.
-Blir det inte lite stökigt, rent känslomässigt att ha en relation med flera personer samtidigt? Klarar man av att aldrig bli svartsjuk eller känna sig åsidosatt?
-Nej. Haha. Jag har den begränsningen att jag kan inte känna svartsjuka. Jag vet inte hur det fungerar. Det har i sin tur gjort att partners känt att mina känslor inte är äkta eller tillräckligt starka. Så för mig är svartsjuka okänt, men det är definitivt inte ovanligt i polyamorösa relationer. Vi har ju samma känslor även om vi har flera kärleksrelationer parallellt. Det finns samma svårigheter som för den som har en relation. Men för mig är det inte rörigt att tillåta mig att ha parallella relationer utan det känns som en frihet. Jag kan vara ärlig eftersom jag kan berätta för människor hur jag tänker och känner och vem jag ska träffa. Till mina närmaste kan jag säga ett namn och så vet de vad den personen betyder för mig. Jag har inte känt att jag har behövt prioritera bort någon för att någon annan har behövt mig. De enda som går före är mina barn.
-Uppstår det några praktiska problem i vardagen? Till exempel att du blir bjuden på tre middagar samtidigt eller att människor som bjuder in dig till en fest inte vet hur många de ska bjuda?
-Jag har inte upplevt det själv. Däremot vet jag att vänner har gjort det. Till polyfester blir man ofta inbjuden ”med vänner”. Jag känner mig väldigt fri att välja vem jag vill ta med mig till en fest. Jag kan känna att han, den här vännen, passar väldigt bra i det här sammanhanget, med de här människorna. Ni kanske har läst Magdalena Ribbings svar angående det här med att bjuda in polypersoner?
-Ja, den frågan har vi faktiskt citerat på bloggen tidigare.
-Jag tycker det känns väldigt skönt att det sprider sig, att man ska respektera det som är viktigt för andra människor.
.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar