Sommarnovellen, del 4

Lina slog sig ned vid kortändan av bordet på altanen där hennes föräldrar redan satt och åt stekt strömming med kokt potatis. Minischnauzern Charlie viftade på svansen när hon kom, men orkade inte resa sig från sin plats i skuggan under bänken.
”Jag visste inte om jag skulle väcka dig”, sa hennes mamma. ”Du brukar ju inte få så mycket sömn.”
”Nej, men det var bra. Jag sov faktiskt riktigt gott nu på morgonen, så jag känner mig nästan utvilad. Det var längesen. Och hungrig är jag också. Kan man få några potatisar till?”
Hennes pappa hade redan flyttat skålen till henne innan hon hann avsluta meningen. Han såg nöjd ut. Lina visste att han tyckte att hon hade blivit för smal de senaste månaderna.
”Kanske du till och med orkar med en liten båttur sen”, undrade han hoppfullt. Lina nickade medan hon tuggade. Hon trivdes på havet. När hon var liten hade de alltid varit ute och seglat om somrarna. Nu föredrog föräldrarna bekvämligheten i ett hus, men de hade också skaffat en liten motorbåt som de kunde göra dagsutflykter i.
”Du kan få köra så läser jag sjökortet”, sa Linas pappa och tog en klunk öl till sin sista bit strömming.

På stranden var det mycket folk. Lina bar sin badväska på högeraxeln och höll kylväskan i vänsterhanden. Nere vid vattenbrynet såg hon henne direkt, den vackra tjejen som hade nakenbadat i viken. Nu hade hon bikini och lekte med två små blonda pojkar som hade flytkuddar på armarna. Lina kunde inte hjälpa att hennes humör sjönk. Varför var de snygga tjejerna alltid hetero, gifta och hade en hoper med barn? Tjejen måste ha fått barn tidigt också för hon kunde omöjligt vara äldre än 25 år. Det syntes inte på hennes kropp heller. Lina gick efter sina föräldrar ut på bryggan och hjälpte till att lasta väskorna i båten. Hon undrade om de visste vem tjejen var.
”Vilka söta pojkar”, sa hon till sin mamma som tittade bort mot stranden.
”Ja, det är herrgårdsfolket”, sa hennes mamma småleende.
”Herrgårdsfolket”, upprepade Lina frågande.
”De som bor i det där vita jättehuset på den stora tomten på krönet. Det är inte någon riktig herrgård förstås, men folk här brukar visst kalla den så.
”Jaha.” Nakenbadartjejen hade fullt sjå att hålla reda på pojkarna som lekte vilt i vattnet och inte verkade bry sig det minsta om att de inte kunde simma. Kunde inte hennes man hjälpa henne att hålla reda på dem? Lina kunde inte låta bli att kasta några blickar till på henne medan hennes pappa gjorde båten klar. Hon insåg att det egentligen var precis som förra gången; hon smygtittade och tjejen visste inte om att hon fanns.

.