Berättelsen om Alex, Del 11

”Har du jobbat idag”, undrar hon, medan hon häller vatten över tebladen.
”Ja, min första dag.”
”Gick det bra?” Jag nickar och känner hur tedoften sprider sig i rummet.
”Jag var lite nervös, men folk verkar trevliga där.”
”Och hur gick det med sängen?”
”Det gick bra. Men det var rätt krångligt att få upp den för trapporna.”
”Men det är bra att ha en säng”, säger hon och ler.
”Mycket bra.” Ett ögonblick undrar jag om hon sagt något tvetydigt, men jag antar att jag bara har kvar det tänket efter lördagen med Soda.
”Vill du ha nåt till teet”, undrar hon. Jag tittar på kakorna och pajerna i glasdisken.
”Äppelpajen ser god ut.”
”Det är den. Jag har gjort den själv. Vaniljsås?”
”Ja, tack.” Hon lägger upp en stor bit på en tallrik.
”Jag värmer den lite så kommer jag ut med den.”
”Okej.”

Jag tar fönsterbordet och hoppas att hon kommer sätta sig hos mig en stund idag med. Utanför har det blivit mörkt och jag suckar lite när jag tänker på att vintern närmar sig. Det är inte min favoritårstid, speciellt inte när jag är singel och inte har någon att krypa upp i soffan med. Jenny sätter ner brickan med äppelpajen och teet framför mig.
”Vad tänker du på”, undrar hon.
”Vintern.”
”Usch då.”
”Men pajen luktar gott.”
”Ja, det gör den faktiskt. Jag tror jag ska ta en bit själv med. Vill du ha sällskap?”
”Gärna.”

Jenny hämtar en till bit paj och ett glas apelsinjuice innan hon sätter sig hos mig. Hon har tagit av sig förklädet och istället ser jag en grön Adidas-t-shirt och ett par tajta blå jeans när hon slår sig ner mittemot mig. Hon tar en bit paj och ser fundersam ut.
”Du har beställt olika saker varje gång du har kommit hit”, konstaterar hon. Jag skrattar.
”Det är möjligt.”
”Men det är ovanligt. De flesta tar samma sak varje gång.”
”Men de kanske brukar komma samma tid?”
” I och för sig. Klarade du dig undan Soda?”
”Det beror på hur man ser det. Hon höll låda hela vägen från Ikea. Hur känner du henne?”
”Det gör jag inte. Det vill säga, först försökte hon ragga på en kompis till mig när vi var ute och när min kompis inte var intresserad fortsatte hon med mig. Hon kommer in här då och då och är jätteflirtig och verkar inte alls ta in att hon inte får någon respons.”
”Nej, jag lade märke till det också. Men jag antar att hon har några gömda kvaliteter eftersom de andra står ut med henne.”
”Kanske man bara måste komma över flörttröskeln”, föreslår hon. Jag skrattar.
”Kanske det.”

.