Berättelsen om Alex, Del 27

Jag sväljer och drar efter andan när jag hör dörrklockan tryckas in. Tidigare har vi bara umgåtts som vänner, men nu vet vi båda att det är en dejt. Jag undrar om det kommer att ändra något. När hon tar av sig jackan ser jag ett snyggt blått linne med draperingar i olika lager. Linnet och sminket hon bär framhäver det blå i hennes ögon och hon luktar gott när hon kramar om mig. Jag undrar om det är såhär hon hade sett ut om jag hade träffat henne ute. Hon hade säkert fångat min uppmärksamhet.

Jag har lagat pasta, för det vet jag att hon gillar. Vi bär in maten i vardagsrummet och sätter oss på den tjocka mjuka mattan. Hon lutar ryggen mot soffan medan jag fyller vinglasen på bordet och räcker det ena till henne.
"Välkommen då."
"Tack."

Vi dricker en klunk av vinet medan vi betraktar varandra med nervösa leenden.
"Vet du vad", säger Jenny och bryter spänningen. "Jag har köpt in den där boken, Väntan på henne."
"Jaha, vad roligt!"
"Jag måste ju ha ett lager redo när du släpper din reklam och beställningarna strömmar in."
"Vilken affärskvinna du är."
"Javisst." Hon tar en klunk vin till och ler mot mig. Sen känns allting bra. Jag tror hon kommer bli kvar hos mig idag med.


.