Allt de sade om Annika, del 10

Julie Atwood satt i hammocken i sin pappas trädgård och löste korsord medan hon lyssnade på dagens sommarpratare. På hennes hals lyste två blåmärken. Hon försökte slappna av, men hon kände sig inte helt bekväm med att bo hos sin pappa. Det var som att någon hade jagat ut henne ur sitt eget liv och hon tyckte inte om det. Hon ville åka hem igen, men hon kände sig samtidigt rädd för att Albin skulle komma dit igen. Han var inte normal den killen. Det var som att han helt tappade kontrollen när han blev arg. Vem visste vad han kunde ta sig till? Speciellt nu. Julie hade diskuterat det med sin pappa, om hon skulle gå till polisen eller ej. Till slut hade de kommit fram till att det var det rätta att göra. Inte bara för Julies skull utan även för Annikas. Poliserna hade lyssnat på hennes redogörelse och även fotograferat hennes blåmärken. Hon hade också berättat för dem om hur Albin behandlat Annika och att hon nu hade gömt sig hos någon vän. Poliserna skulle besöka Albin sa de, för att höra hans version av saken. Julie undrade hur Albin skulle reagera när han ställdes inför anklagelserna. Skulle han bli arg eller skulle han lägga på sin manipulativa charm och spela helt ovetande?

Julies tog fram sin mobil och tittade på de senaste sms:en från Annika. Hon log. Annika ville höra hur hon mådde och sa att hon hade dåligt samvete för att Julie råkat illa ut på grund av henne. Det var så typiskt Annika, att alltid bry sig om hur alla andra mår, fastän hon själv var den som råkat värst ut. Att sitta gömd hon nån gammal morbror för att ens ex var sjuk i huvudet, det var förmodligen inte så Annika hade tänkt spendera sin semester.

.