Georgie och Sam kom just tillbaka till huset efter en dykutflykt. De hade också hunnit med en storhandling på den lite större livsmedelsaffären inne i stan som kallade sig Supermarket.
”Jag hjälper dig upp med kassarna”, sa Sam och lyfte enkelt två kassar i varje hand. På vägen upp i trappan mötte de Niamh som var på väg ut.
”Hej”, sa Sam och Georgie med en mun.
”Hej Sam”, sa Niamh kort och sprang vidare nerför trappan utan att titta på någon av dem. Sam gav Georgie en förvånad blick.
”Vad var det med henne?”
”Jag vet inte. Jag hoppas jag inte har sårat henne.”
”Nu känns det som du har glömt berätta något för mig igen”, sa Sam och spände ögonen i henne.
”Alltså..”, började Georgie och vred på sig. ”Hon försökte förföra mig och jag sa att jag inte var intresserad. Och då gick hon sin väg. Och sen dess har hon inte sagt ett ord till mig.”
”Jaha…”. Sam blev tyst en stund. ”Det låter ovanligt för att vara Niamh. Det brukar vara Francesca som är dramaqueen här i huset. Men Niamh.. Jag har alltid sett henne som en sån där människa som bara gillar läget och inte hetsar upp sig i onödan. Kanske det har hänt nåt annat som inte har med dig att göra?”
”Ja.. fast.. ja, kanske”, mumlade Georgie.
Under hennes första två veckor hade Niamh varit hemma nästan varenda dag när hon hade kommit hem. De hade lagat mat tillsammans, suttit ute i solstolarna på framsidan och pratat eller legat i soffan och tittat på film. Georgie trivdes i hennes sällskap. Det enda som förstörde det var Niamhs flörtande. Om hon bara inte hade gått fram som en ångvält jämt. Om hon hade valt att se Georgie som en person från början och lärt känna henne istället. Då hade Georgie fått en helt annan bild av henne. Hon hade kunnat respektera henne. Men för Niamh verkade det bara finnas två alternativ. Antingen var en tjej inte hennes typ och då var hon totalt ointressant eller så var tjejen hennes typ och då skulle hon ha henne i säng så fort som möjligt. Georgie hade inte velat hoppa i säng och nu hade hon tydligen placerats i facket totalt ointressant.
Något som retade henne var att hon saknade att prata med Niamh. Ibland önskade hon att hon kunde ta sig in i andra människors hjärnor för att se hur de tänker. Då skulle hon ha gått in hos Niamh och försöka lista ut hur hon fungerade.
Georgie insåg att hon faktiskt kände sig lite sårad. Hon hade uppskattat Niamhs sällskap men för Niamh hade det tydligen inte betytt någonting. Kanske såg hon konversation som ett medel för att få tjejerna i säng? Kanske var hon sådär charmig mot alla. Kanske hade de inte alls någonting gemensamt. Kanske hade Georgie gått på hennes förförarcharm till en viss del, även om den inte hade räckt hela vägen. Hon gav ifrån sig en djup suck och fortsatte efter Sam uppför trappan.
lördag 13 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar