onsdag 24 juni 2009

Under ytan, Del 20

Hon mötte Niamhs läppar och njöt av den mjuka kyssen. Hon drog henne närmare och kysste henne igen, hetare. Det var som att hon hade släppt lös något inom sig som inte ville hindra sig igen. Hon ville ha Niamh nu. Det spelade ingen roll om hon hade legat med hundra kvinnor. Det spelade ingen roll om det inte skulle hända någonsin igen. Niamh drog efter andan och rullade bort från henne.
”Det är nog bäst jag går.” Georgie såg förvånad på henne.
”Ska du gå”, sa hon besviket. Niamh svalde.
”Jag vill inte att du ska tro…. Att jag…”
”Det tror jag inte. Stanna. Snälla. Jag vill att du stannar.”
”Är du säker?”
”Ja. Kom hit.” Niamh log osäkert och satte sig försiktigt på sängkanten, som om hon var rädd att någon skulle bita henne. Georgie satte sig bakom henne med benen runt henne. Hon lade försiktigt armarna om hennes midja och drog henne nära. Hon kysste hennes nacke och sög in den svaga doften av parfym. Niamh verkade slappna av lite mer för hon lutade sig bakåt och slöt ögonen. Georgie drog händerna över hennes vältränade bruna mage under t-shirten. Niamh vred huvudet mot henne och Georgie kysste henne medan hon kupade sina händer över hennes bröst. Hon kände hårda bröstvårtor genom tyget och det gjorde henne ännu mer upphetsad.
”Du gör mig galen”, sa Niamh plötsligt och reste sig. Hon puttade ner Georgie på sängen och lade sig över henne. De kysstes igen och Georgie kände Niamhs varma händer utanpå linnet innan hon smekte ner dem innanför det och innanför hennes bh. Georgie stönade till av beröringen. Hon drog av Niamhs tröja och sedan sitt eget linne. Niamh knäppte upp hennes bh i ryggen och såg beundrande på henne.
”Du är helt otroligt vacker.”

Georgie hade tänkt sig hur det skulle vara att älska med Niamh. Hon var så varm och omtänksam när de pratade och ändå verkade hon så vild. Om hon var likadan i sängen måste hon vara något alldeles speciellt. Och det var hon. Hon tog för sig, men hon lyssnade och hon kände. Hon var överallt och Georgie kunde inte få nog av henne.

3 kommentarer:

Anonym sa...

det var väl inte den sista delen?!

Fem flator sa...

Nej, vi kan väl inte lämna dem bara sådär utan att få veta hur det slutar? ; )

/Skorpa

Anonym sa...

nej precis :D det var det jag tänkte! :)