Samtalet från Mannheimer Swartling hade kommit mycket oväntat. Georgie hade just kommit hem från sin första dag på sitt nya jobb som dykinstruktör och hon var på strålande humör.
Niamh hade sovit hos henne. De hade ätit frukost tillsammans och sedan åkt iväg till sina jobb. Georgie undrade om den lyckade dagen på jobbet hade berott på att hon själv kände sig så lycklig redan när hon kom dit eller om det var att alla turisterna hade varit så glada och förväntansfylla inför dykningen.
Hon hade just kommit hem och lagt sig på sängen när mobilen ringde. Hon tänkte att det kanske var hennes mamma, men istället hördes en dov mansröst som presenterade sig som Magnus Wretman på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Georgie lyste upp när hon hörde hans namn.
”Men hej Magnus. Är allt bra med dig?”
”Jag kan inte klaga”, svarade rösten i andra änden glatt. Hon tyckte om Magnus. Han var trevlig, opretentiös och dessutom en mycket duktig jurist. Magnus hade stöttat hennes lag i den nordiska juridiktävlingen hösten innan och hon hade fått många användbara tips av honom.
”Varför har du inte skickat in någon ansökan till Mannheimer”, undrade han. ”Det lovade du ju mig.” Georgie förklarade att det tänkte hon visst göra, så snart hon kom hem igen. Men först ville hon fira sin examen med en semester i Thailand och vila upp sig så att hon kunde ta sig an arbetslivet med nya krafter.
”Det låter klokt”, sa Magnus. ”Men om tre månader borde du väl vara utvilad? Då har jag nämligen ett jobb här som skulle passa dig perfekt.”
måndag 29 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jaha du Skorpan.....
Abstinensbesvären ökar från dag till dag..
Vill bara ha mera.
Du är ett geni... Det vet du va!?!?
Haha. Vad sött av dig. =) Men Del 26 blir den allra sista delen av Under ytan, så du får köpa lite tröstgodis till i övermorgon..
/Skorpa
Skicka en kommentar